Cancerorganisationerna främjar hälsa, välmående och förebyggande av cancer 2025

Tabell 1. Datakällor och metoder för Cancerregistrets fallsammandrag 2025. 

Datakälla	Antal	Andel (%)
Patologiska anmälningar	333 296	–
Dödsfallsanmälningar	17 674	–
Cancer som grundläggande dödsorsak	13 755	78 %
Vårdanmälningar	221 086	–
Webbtjänst	4 703	2 %
Plockad ur datasystem	216 383	98 %
Klinisk anmälan	34 464	–
Webbtjänst	4 302	12 %
Plockad ur datasystem	29 914	87 %
Pappersformat	248	1 %

 

I takt med att antalet cancerfall ökar stiger också antalet canceranmälningar. Detta kräver en effektivare datainsamling. Vid Cancerregistret handläggs anmälningarna med ett automatiserat system. År 2025 kunde systemet sammanställa cirka två tredjedelar av cancerfallen. Kvaliteten på de registreringar som sammanställs automatiskt har visat sig vara utmärkt. Den förbättrade effektiviteten innebär att cancerkodare kan fokusera sin kompetens på mer sofistikerade sammanställningar, utvärdering och utveckling av datainsamling. 

Forskning vid Cancerregistret. Under verksamhetsåret 2025 publicerade Cancerregistret 30 referentgranskade artiklar. Cancerregistrets och Institutet för hälsa och välfärds gemensamma forskningsprojekt METCA publicerade resultat om hur påverkbara livsstilsfaktorer påverkar risken för bröstcancer och dödligheten i bröstcancer hos kvinnor under 50 år. Inom projektet publicerades dessutom resultat om incidenstrenderna för bröstcancer samt överlevnaden hos personer som drabbats av de vanligaste cancerformerna, uppdelat efter riskfaktorer. I pågående studier undersökte man bl.a. sambandet mellan alkoholbruk och risken för prostatacancer. 

Inom ramen för kvalitetsregistrets forskningsprojekt publicerades den första versionen av kvalitetsrapporten om lungcancer. Rapporten visade på klara regionala skillnader i diagnostiken av lungcancer. Dessutom inleddes insamling och rapportering av uppgifter om myelom, och registrets dataunderlag utökades med uppgifter om läkemedelsinköp och -ersättningar från FPA. 

Under året publicerades den första artikeln inom projektet om generationsöverskridande cancer, som undersöker hur barn påverkas av att en förälder drabbas av cancer. 

Under verksamhetsåret fortsatte Cancerregistret tillsammans med andra nordiska cancerregister att utreda covid-19-pandemins effekter. En samnordisk artikel publicerades om pandemins inverkan på cancerincidensen och cancerutbredningen. 

I ett samarbete med anknytning till Finlands Akademis spetsforskningsenhet publicerades en studie om sambandet mellan typ 2-diabetes och dess komplikationer samt risken för tarmcancer. Dessutom arbetade man med artiklar dels om hur autoimmuna sjukdomar och reumatism inverkar på cancerrisken, dels om förekomsten av kroniska sjukdomar hos cancerpatienter över 75 år. 

En forskningsartikel om cancerrisken vid exponering i arbetet skrevs i samarbete med experter från Arbetshälsoinstitutet. 

Cancerregistret övervakar, bedömer och utvecklar de cancerscreeningprogram som genomförs i Finland samt undersöker hur fungerande och verkningsfulla olika screeningprogram och -metoder är. Genom screeningutvärderingarna utreder man screeningarnas noggrannhet, fördelar och nackdelar samt screeningens resursbehov inom hälso- och sjukvården. 2025 års screeningundersökningar behandlas närmare i avsnitt 4 b. 

Registrering och rapportering av screeninguppgifter. Person- och kommunuppgifterna för de personer som kallas till cancerscreening hämtas från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB). Massundersökningsregistret vidarebefordrar uppgifterna till de laboratorier och enheter som utför screening. Cirka 340 000 kvinnor kallades till screening för bröstcancer och 490 000 män och kvinnor till screening för tarmcancer. Till screening för livmoderhalscancer kallades 300 000 kvinnor, varav ca 5 % var under den lagstadgade åldern för screening, dvs. 25 år. Största delen av screeningarna för livmoderhalscancer utfördes med HPV-test. 

För de kommuner som använder kallelsetjänsten hämtade man utöver grundläggande uppgifter även namn- och adressuppgifter samt i fråga om screening för livmoderhalscancer uppgifter om de kvinnor som hör till riskgrupper. År 2025 omfattade kallelsetjänsten ca 60 % av målgruppen för screening för livmoderhalscancer, 100 % av målgruppen för bröstcancerscreening och 45 % av målgruppen för tarmcancerscreening. 

För den interna kvalitetskontrollen av screeningdata togs fram verktyg som gör det möjligt att komplettera data på individnivå med information från bl.a. vårdanmälningsregistret Hilmo och cancerregistret. 

Hälsofrämjande verksamhet 

Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet siktar till att förebygga cancer och stödja välbefinnandet. Vi påverkar samhällspolitiken, attityder och individers val, och skapar hälsofrämjande miljöer i samarbete med bl.a. våra medlemsföreningar. Verksamheten riktar sig till såväl den friska befolkningen som personer som insjuknat i cancer. 

Främjande av ungas hälsa 

Cancerorganisationerna har långsiktigt arbetat för att främja en hälsosam livsstil bland ungdomar, särskilt i syfte att minska användningen av tobaks- och nikotinprodukter. Nuförtiden ingår även teman som kost, motion, vardagsrytm, sol- och sexuell hälsa, alkohol och psykisk hälsa i projektet Fressis. 

En bra dag-verksamheten riktar sig till ungdomar under 29 år som står utanför arbete och utbildning. Verksamheten syftar till att främja ungdomarnas hälsa. 

Projekten Fressis och En bra dag genomfördes med bidrag från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Ungas och unga vuxnas sexuella hälsa främjas genom kampanjen Kesäkumi. Kampanjen finansierades med medel ur Social- och hälsovårdsministeriets anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar. 

Fressis – främjande av nikotinfrihet och hälsosamma levnadsvanor hos unga 

Tjänstehelheten Fressis. Ungdomars kunskaper om och motivation för en hälsosam livsstil stärktes med hjälp av digitala tjänster: Fressis.fi och experttjänsten Kysy asiantuntijalta, appen Erovirasto, diskussioner om alkohol och narkotika, sociala medier, kampanjer och samarbete med influerare. 

Webbplatsen fressis.fi förnyades. Webbplatsen har nu drygt 190 000 användare. Experttjänsten hjälpte 254 ungdomar att få svar på sina frågor om hälsa eller levnadsvanor. Innehållet på sociala medier nådde ut till många ungdomar: influerarinnehållet fick drygt 900 000 visningar och på TikTok nådde man 2,5 miljoner användare. Kampanjen Älä ole koekaniini (Bli inte en försökskanin) belönades i kategorierna ”Gen Z Communications” och ”Small Budget Campaign” vid Digital Communication Awards. Vid olika evenemang nådde man ut till ca 1 500 unga. Ungdomar erbjöds stöd med att sluta röka och bli fri från nikotinprodukter på webbplatsen, i sociala medier samt genom kampanjen Hei Lopeta och appen Erovirasto. Arbetet med att anpassa appen för att ta hänsyn till nya nikotinprodukter inleddes. 

Stöd till nikotinfrihet vid läroanstalter. Verksamhetsmodellen Nikotiiniton amis (Nikotinfritt yrkis) bidrar till en verksamhetskultur och -miljö som främjar nikotinfrihet vid yrkesläroanstalter. Under verksamhetsåret introducerade man modellen i samarbete med fem regionala cancerföreningar vid fem läroanstalter (Eduko, Gradia, SataEdu, Raseko och KpEdu). Vid läroanstalten Ekam togs modellen i bruk. Genom verksamheten nådde man ut till drygt 280 personalrepresentanter och drygt 2 100 studerande. Man samarbetade även med yrkesutbildad skolpersonal för att ta fram verktyg som främjar nikotinfrihet i årskurserna 7–9. 

Nikotinfrihet inom idrott och sport. Modellen Nikotinfri idrott användes för att främja nikotinfriheten vid specialidrottsförbund, idrottsorganisationer och idrottsinstitut. Cancerorganisationerna samarbetade bl.a. med Finlands bollförbund, Finlands gymnastikförbund, föreningen Urheiluopistot och föreningen Pohjois-Karjalan liikunta. Arbetet med att införa modellen Nikotinfri idrott vid idrottsföreningar fortsatte i samarbete med två regionala cancerföreningar. 

Modellen för stöd till tobaks- och nikotinavvänjning bland unga. Modellen utvecklades i fjol och infördes nu i välfärdsområdena Norra Savolax, Vanda-Kervo och Egentliga Finland. För professionella inom skol- och studenthälsovården ordnades utbildning för att ta i bruk och repetera användningen av modellen. Det ordnades även en utbildning för medarbetare vid sådana läroanstalter som tagit i bruk modellen Nikotinfritt yrkis. Enligt responsen tyckte deltagarna att utbildningen hade varit givande och att deras förmåga att stödja rökavvänjning hade stärkts. De berättade också att de kommer att använda modellens verktyg i sitt arbete framöver. 

FressisEdu.fi. Webbplatserna, utbildningarna och evenemangen stärkte kunskapsbasen hos de yrkesverksamma som arbetar med ungdomar och deras metoder för att stödja ungdomar i deras strävan att bli nikotinfria. Den uppdaterade webbplatsen ansågs erbjuda tydlig och aktuell information samt bättre tillgodose målgruppernas behov än tidigare. Totalt träffade man drygt 760 yrkesverksamma från läroanstalter samt vårdnadshavare vid olika evenemang och utbildningar. 

Kampanjen Kesäkumi. Under sitt 30-årsjubileum nådde kampanjen hundratusentals unga människor genom konkreta möten och kommunikationsinsatser. Syftet var att öka och stärka ungdomars positiva attityder till att använda kondom och oralsexskydd samt att testa sig för könssjukdomar. Ett viktigt mål för Cancerorganisationerna var att öka kännedomen om HP-viruset. Kampanjen nådde sina mål: av dem som lämnade feedback (N=356) uppgav 78 % att de hade en mer positiv inställning till användning av kondom än tidigare. Kampanjen genomfördes i samarbete med YleX, Finlands Röda Kors och Soldathemsförbundet. 

En bra dag -verksamheten för unga och unga vuxna. En bra dag-verksamheten och dess gruppaktiviteter ökar kunskapen, färdigheterna och motivationen hos ungdomar under 29 år i fråga om hälsosamma levnadsvanor. Verksamheten riktar sig till personer i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar, eller som studerar vid en yrkesläroanstalt eller i en examensförberedande utbildning. Cancerorganisationerna utbildar yrkesutbildade personer inom kommunernas ungdomstjänster och vid yrkesläroanstalter till En bra dag -handledare. 

Under verksamhetsåret 2025 ordnades 18 En bra dag -grupper, med totalt 132 deltagare. Av dem som lämnade feedback (N=62) hade 90 % lärt sig att laga hälsosam mat, nästan 80 % uppgav att de hade fått en mer regelbunden vardagsrytm och 70 % hade ökat sin fysiska aktivitet och kände att de orkade bättre i vardagen. 

Förebyggande av cancer och främjande av hälsa hos andra målgrupper 

Främja fysisk aktivitet hos cancerdrabbade. För personer som insjuknat i cancer, canceröverlevare och anhöriga erbjöds möjlighet till guidad distansmotion i form av direktsända och inspelade sessioner. Det ordnades 165 guidade sessioner, med 11 346 deltagare. Deltagarna var mycket nöjda med tjänsten. Hela 98 % av de som lämnade feedback (N=1 031) hade för avsikt att fortsätta delta i distanssessionerna även i framtiden. Cancerorganisationernas medlemsföreningar deltog i att genomföra och marknadsföra verksamheten. 

För att öka täckningen av HPV-vaccinet hölls föredrag vid webbinarier anordnade av Institutet för hälsa och välfärd. Webbinarierna riktades till hälsovårdare, lärare och föräldrar till barn i vaccinationsåldern. Man nådde hundratals människor i målgrupperna. 

Främja sunt solbeteende. Informationsmötet om solfrågor anordnades i samarbete med Strålsäkerhetscentralen och Meteorologiska institutet, och det genererade stor medieuppmärksamhet. 

Personal inom småbarnspedagogiken och årskurserna 1–6 fick utbildning i hur man skyddar barn mot UV-strålning. I samarbete med Professionella för barnavård i Finland rf anordnades ett nationellt informationsmöte. Dessutom anordnades sju regionala informationsmöten, som sköttes av de regionala cancerföreningarna. Mötena lockade totalt 197 deltagare. Av de personer som lämnat respons rapporterade 94 % att de i framtiden kommer att ägna uppmärksamhet åt barns solskydd i sitt arbete. 

Cancerorganisationerna deltog i utarbetandet av det nationella programmet för att minska hudcancer orsakad av UV‑strålning. Programmet samordnas av Strålsäkerhetscentralen och offentliggörs 2026. Dessutom genomförde man i samarbete med Strålsäkerhetscentralen en undersökning av ungdomars kunskaper, attityder och beteenden när det gäller UV-strålning och solskydd. 

I fråga om solhälsa samarbetade man även med Cancerstiftelsen och hudvårdsföretaget ACO. Cancerorganisationernas anförande vid ACO sun 2025-webbinariet nådde över 2 000 personer som arbetar på apotek. Vid Cancerstiftelsens evenemang för centrala aktörer hölls ett föredrag om solhälsa inför cirka 30 deltagare. 

Öka medvetenheten om cancerrisk. Information om hälsosamma levnadsvanor spreds via Cancerorganisationernas kommunikationskanaler. I kommunikations- och påverkansarbetet utnyttjades i stor utsträckning fjolårets undersökning som kartlade medborgarnas medvetenhet om cancerrisker. I samarbete med yrkeshögskolan Savonia och Norra Savolax cancerförening planerade man en öppen webbkurs. 

Öka kompetensen hos Cancerorganisationernas personal. Personalens kompetens inom cancerinformation, hälsofrämjande verksamhet och cancerprevention stärktes genom Cancerorganisationernas utbildningsdagar och månatliga utbildningsmorgnar på distans. Bland temana ingick bl.a. medvetenhet om cancerrisker, nikotinets effekter på hjärnan samt de uppdaterade europeiska rekommendationerna för cancerprevention. 

Samarbete med organisationer och nätverk. Cancerorganisationerna deltog t.ex. i följande nätverk: Ett nikotinfritt Finland, Rökfritt Helsingfors, Finlands NCD-allians och nätverket om nikotinrelaterad kommunikation. Dessutom deltog Cancerorganisationerna i expertgruppen för förebyggande av fetma samt i HUS-projektet Hyvä kierre. 

Internationellt samarbete. Temana inom det nordiska samarbetet handlade om förebyggande av rökning, nikotinbruk och fetma. Cancerorganisationerna deltog även i olika arbetsgrupper (tobak, fetma och tidig upptäckt och patientstöd) inom samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues). Vi följde aktivt verksamheten på EU-nivå och inom världshälsoorganisationen WHO. 

Arbetspaket inom ramen för EU-projekt och PreventNCD. 

I en pilotstudie om livsstilsrådgivning efter cancerbehandling färdigställdes forskningsplanen, ett etiskt utlåtande inhämtades och en modell för webbaserad rådgivning togs fram. För deltagarna i interventionsgruppen anordnades dessutom individuell rådgivning och gruppmöten, och uppföljningssamtal genomfördes med kontrollgruppen. Under året deltog 72 personer i pilotstudien. 

I en pilotstudie om livsstilsinterventioner för att hjälpa cancerpatienter att sluta använda nikotinprodukter genomfördes fokusgruppintervjuer med vårdpersonal vid sjukhusen inom samarbetsområdet. Utifrån intervjuerna färdigställdes en interventionsmodell. Innan man började rekrytera deltagarna ansökte man om ett etiskt utlåtande samt forskningstillstånd från samarbetsområdena (välfärdsområdena i Norra Savolax, Österbotten och Södra Österbotten). 

I ett pilotprojekt inom verksamhetsmodellen Nikotinfritt yrkis inleddes den inledande fasen av studien: man ansökte om ett etiskt utlåtande och forskningstillstånd samt genomförde enkäter och intervjuer med ledningen, personalen och studerandena vid pilotskolan. Införandet av verksamhetsmodellen följdes upp genom regelbunden insamling av data under hösten.