En stark och kunnig organisation 2025

Cancerorganisationerna är en aktiv samhällspåverkare

FICAN-samarbete. Under året bedrev Cancerorganisationerna mycket nära samarbete med den samordnande enheten vid det nationella cancercentret i fråga om utarbetandet av den nationella cancerstrategin. Det nationella cancerforumet samlade aktörer inom Finlands cancervård och internationella gäster (bl.a. ECHoS, ECO samt de svenska och norska cancerföreningarna) för att diskutera t.ex. framstegen i arbetet med den nationella cancerstrategin och samarbetet inom ramen för projektet NCMH Finland som en del av verkställandet av cancerstrategin. 

Påverkan på välfärdsområdes- och kommunalvalet samt förberedelser inför riksdagsvalet 2027. Inför vårens välfärdsområdes- och kommunalval sammanställdes gemensamma valmål tillsammans med Finlands NCD-allians samt Cancerorganisationernas egna valmål. NCD-alliansen ordnade även ett gemensamt valwebinar för kandidaterna i välfärdsområdesvalet. Cancerorganisationerna fungerade som ordförande och sekreterare för NCD-alliansen under verksamhetsåret 2025. Alliansen inledde arbetet med att utforma målen inför riksdagsvalet och regeringsprogrammet samt beredningen av nätverkets egen strategi. 

Behov av påverkansarbete som beror på regeringsprogrammet. Cancerorganisationerna följde aktivt de föreslagna ändringarna av alkohol- och tobakslagen, och en expert från Cancerorganisationerna hördes även av riksdagens social- och hälsovårdsutskott i samband med ändringen av alkohollagen. Vi fortsatte vårt arbete mot nikotinprodukter tillsammans med Finlands Ash och Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf genom att ta ställning till bl.a. den skattefria importen av snus och nikotinpåsar. Tillsammans med andra folkhälsoorganisationer samt Hälsosam vikt rf och Institutet för hälsa och välfärd verkade vi för en hälsobaserad livsmedelsbeskattning, och tillsammans med Finlands NCD-allians träffade vi inflytelserika personer inom Samlingspartiet, Centern och SDP för att diskutera hälsorelaterade mål och uppdateringsbehov i regeringsprogrammet. Cancerorganisationerna tog vid flera tillfällen ställning till de föreslagna nedskärningarna i organisationernas finansiering. Dessutom lämnade vi ett yttrande om utredaren Mika Pyykkös rapport om villkoren och riktlinjerna för bidragsverksamheten vid organisationer inom social- och hälsosektorn. I samband med budgetförhandlingarna deltog Cancerorganisationerna i en gemensam demonstration som anordnades av olika organisationer för att protestera mot det föreslagna ytterligare nedskärningsbeloppet på 100 miljoner euro. Under året tog delegationen och styrelsen gemensamt ställning till de ekonomiska utmaningar som personer med cancer står inför och påpekade att målet om likabehandling i hälso- och sjukvårdsreformen håller på att glömmas bort. 

Öppenhetsregistret. Cancerföreningen i Finland rapporterar två gånger om året till öppenhetsregistret om sitt påverkansarbete. År 2025 fokuserade påverkansarbetet på att främja bindande lagstiftning om palliativ vård, att främja införandet av en hälsobaserad livsmedelsskatt, social- och hälsoorganisationers rätt till skatteavdrag för donationer och organisationsfinansiering, utarbetandet av den nationella cancerstrategin och behovet av genomförande, kostnaderna för cancerbehandling och prioriteringar inom hälso- och sjukvården, minskningen av skattefri import av snus och nikotinpåsar samt tillgången till social- och hälsovårdstjänster. Enligt en analys från företaget Politiikkatohtori Oy som publicerades i tidningen Kuntalehti var Cancerföreningen i Finland på årsnivå den tolfte mest aktiva organisationen när det gäller att bedriva lobbyverksamhet gentemot beslutsfattare. 

Riksdagssamarbete. Riksdagens cancernätverk anordnade två evenemang under 2025: ett på våren om den nationella cancerstrategin och ett på hösten om behovet av lagstiftning om palliativ vård. 

Läkemedelspolitiskt påverkansarbete. Vi deltog i arbetet inom arbetsgruppen Access to Medicines, som samordnas av ECL, och följde arbetet inom nätverket European Fair Pricing Network (EFPN). 

Nordiskt samarbete och EU-påverkansarbete. Chefen för samhällsrelationer deltog i det första mötet för det nya nätverket för påverkansarbete (Nordic Advocacy Task Force Group) i Köpenhamn i januari. Styrelsen för Nordiska cancerunionen NCU godkände de prioriteringar för det gemensamma påverkansarbetet som nätverket utarbetat. Nätverket utarbetade även policymål för EU:S tobakspolitik. 

Det samhälleliga policydokumentet uppdateras. Under 2025 färdigställdes både Cancerorganisationernas egen strategi och den nationella cancerstrategin, vars mål styr påverkansarbetet. Chefen för samhällsrelationer beredde en påverkansplan för 2026. Dessutom inleddes arbetet med att utarbeta måldokument för politisk påverkan kring centrala teman, med utgångspunkt i Cancerorganisationernas policydokument. 

Ansvarsprogram. Ansvarsprogrammets beredning inleddes med ett projekt som fokuserar på att skapa ett miljöprogram. En projektgrupp under ledning av chefen för samhällsrelationer utvärderar miljökonsekvenserna av olika delar av Cancerföreningens och Cancerstiftelsens verksamhet i samarbete med Ekokompass, en expert på miljösystem. Ledningsgruppen godkände målen och åtgärderna i miljösystemet i november. 

Övrigt påverkansarbete. För att stärka de sakkunnigas påverkansfärdigheter ordnade chefen för samhällsrelationer två aftonskolor i politik som var öppna för hela personalen. Dessutom gjorde en sakkunniggrupp ett guidad besök till riksdagen. Resurserna för påverkansarbetet utökades genom att en del av en kommunikationsspecialists arbetsinsats omfördelades till påverkansarbetet. Cancerorganisationerna var en aktiv samhällsdebattör genom debattartiklar om olika ämnen. 

Utlåtanden. Under året utarbetade vi totalt 23 utlåtanden. Dessa gällde följande ärenden: 

• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av tobakslagen (nikotinpåsar, SHM) 
• Utredning om villkoren och riktlinjerna för bidragsverksamheten vid organisationer inom social- och hälsosektorn, SHM 
• Förslag till lagstiftning om ändring av mervärdesskattesatsen för konfektyrer och choklad, FM 
• En arbetsgrupps betänkande om uppdatering av hyreslagarna (rökning på balkonger), FM 
• Utkast till förordning om märkning av tobaksprodukters och relaterade produkters förpackningar, SHM 
• Utkast till riksomfattande mål som gäller välfärdsområdenas uppgifter för åren 2025–2029, FM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering (höjning av HYTE-koefficienten), FM 
• Utkast till regeringens proposition om ändring av lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården och till lagar som har samband med den, FM 
• Utkast till regeringens proposition om bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska hälsodataområdet, FM 
• Utkast till regeringens proposition om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och kunduppgiftslagen, SHM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av avfallslagen (skräp från nikotinpåsar), MM 
• Utlåtande om inkomstskatteskalan och om ändring av inkomstskattelagen och lagen om beskattningsförfarande (rätt till skatteavdrag för donationer), FM 
• Utlåtande om utkast till regeringens proposition med förslag till lagar om punktskatt på läskedrycker (skattehöjning), FM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av alkohollagen (leverans av alkoholdrycker, distansförsäljning, och marknadsföring), SHM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tobaksaccis och 72 § i punktskattelagen (skattehöjning), FM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 § i och bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (skattehöjning), FM 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om en reform av apoteksekonomin och om genomförande av läkemedelsbesparingar och därtill hörande förordningsändringar , SHM 
• Den nationella cancerstrategin, FICAN 
• Den nationella livsmedelsstrategin 2040, JSM 
• Utkast till kostrekommendationer för personer i arbetsför ålder, Statens näringsdelegation 
• Reform av tobaksskattedirektivet, Europeiska kommissionen 
• Hälso- och sjukvårdens funktion (öppen sjukvård), Riksdagens revisionsutskott 
• Utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagens 7 §, socialvårdslagen, osv. (principerna för utbudet av social- och hälsovårdstjänster), SHM. 

Gemensam ledningspraxis

Två gånger i månaden träffas ledningsgruppen för att diskutera viktiga gemensamma frågor och ta del av avdelningarnas rapporter. Möten mellan chefer används för planering av verksamhet, budgetering och diskussion om gemensamma frågor. De olika enheternas egna möten har arrangerats på ett sätt som är lämpligt för varje enhets karaktär. Samarbetet mellan enheter äger rum i projekt och separata arbetsgrupper. 

Cancerorganisationerna arbetade enligt principen om multilokalt arbete. Enheterna har själv kommit överens om specifika dagar då man jobbar på kontoret. 

En central del av Cancerorganisationernas verksamhet är de gemensamma verksamhetsledarmötena mellan centralorganisationen och medlemsorganisationerna, där man diskuterar gemensamma strategiska och aktuella frågor. 

Cancerorganisationerna använder sig av en gemensam projektmodell, som grundar sig på en hybridmodell med tillägg av agila metoder. Projektbyrån (styrgruppen för projekt) vidareutvecklar projektmodellen utifrån den respons som inkommit. Under 2025 färdigställdes bl.a. separata modeller för lätta och omfattande projekt. 

Den projektansvariga inskolar nya projektchefer i användningen av projektmodellen, dokument och verktyg samt godkänner dokument som rör projektplaneringen. Hen ser också till att de indikatorer som fastställts för målen är realistiska och mätbara. Genom en riskgenomgång säkerställs att de viktigaste riskerna har identifierats och att det finns beredskapsplaner för dem. Projektägaren/styrgruppen godkänner projektets innehåll. 

I projektportföljen finns information om planeringen och tidsplanerna av redan genomförda och pågående projekt. 

Projekt i anslutning till utvecklingsprogram under strategiperioden 2020–2025 

Tutka – utveckla Cancerregistrets forsknings- och experttjänster. Det fleråriga projektet syftade till att utveckla innehållet och användbarheten av organisationens informationstjänster så att de på ett mångsidigare sätt skulle svara mot forskarnas behov och behoven hos de hälso- och sjukvårdsexperter som möter cancerpatienter. Det övergripande syftet var att stärka cancerforskningen och cancerpreventionen. Under 2025 tog projektet fram till välfärdsområdena riktad information om cancerbördan, kartlade nya verktyg som lämpar sig för statistisk rapportering och utvecklade statistikproduktionen avseende uppgifter om cancerutbredning. 

Organisationsverksamhet och Cancerstiftelsens stöd till medlemsföreningar 

Organisationsverksamhetens fokus ligger på att utveckla det interna samarbetet och gemensam praxis. Vi stöder medlemsföreningarnas olika funktioner, såsom medlemsrekrytering. Vid slutet av verksamhetsåret 2025 hade Cancerföreningens medlemsföreningar sammanlagt 93 186 medlemmar. 

Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötet. Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötena spelar en central roll i organisationens och samarbetets utveckling. Både organisationsutskottet och verksamhetsledarnas möten handlägger centrala ärenden för hela organisationens verksamhet. Organisationsutskottet utnämns av Cancerföreningens styrelse och den stöder styrelsen vid beslutsfattandet. Varje medlemsförening har turvis en representant i utskottet. Annikki Thodén var utskottets ordförande 2025. Organisationsutskottet sammanträdde fyra gånger. 

Verksamhetsledarnas möte är ett samordnande forum som samlar organisationens viktigaste befattningshavare. Under 2025 anordnades sex fysiska möten och tio distansmöten. Vid verksamhetsledarmötena fastställs riktlinjer för gemensam verksamhet, planering och utveckling. 

Det ordnades två svenskspråkiga verksamhetsledarmöten. Österbottens cancerförening bar ansvaret för den nationella koordineringen av den svenskspråkiga verksamheten. 

Organisationsverksamhetens styrgrupp. Organisationsverksamhetens styrgrupp sammanträdde en gång under året. Gruppens roll är att föra in medlemsföreningarnas synpunkter i planeringen och prioriteringen av organisationsverksamheten. En långsiktig handlingsplan har varit central för styrgruppens verksamhet. 

Organisationsdagarna och kompetensutveckling. Cancerorganisationernas organisationsdagar för årligen samman föreningarnas förtroendevalda och personal för att diskutera för organisationen viktiga och aktuella frågor. 2025 års organisationsdagar ordnades i Helsingfors. Arrangörer var Cancerpatienterna i Finland, Sylva – föreningen för cancersjuka barn och unga och Finlands bröstcancerförening tillsammans med Cancerföreningen i Finland. Mindre utbildnings- och diskussionstillfällen ordnades också för att utveckla personalens kompetens och förankra gemensam praxis. 

För kontorspersonalen i medlemsföreningarna ordnades en utbildningsdag och distansmöten. 

Stöd för cancerarbete. Cancerstiftelsen stöder varje år verksamheten hos Cancerföreningens medlemsföreningar. Under verksamhetsåret 2025 understödde Cancerstiftelsen föreningarna med 1,0 miljoner euro. Stödet för cancerarbetet inriktas på medlemsföreningarnas grundläggande verksamhet, såsom det psykosociala stödet, cancerförebyggande åtgärder och hälsofrämjande arbete samt framtagning av patientguider. 

Medlemsföreningarna ansöker om bidrag årligen och rapporterar om användningen av föregående års bidrag. Understödsverksamheten rapporteras som en del av medlemsorganisationens årsberättelse och bokslut. Resultatet mäts genom årlig rapportering, bl.a. med antalet evenemang eller patientmöten. Kvaliteten på tjänsterna bedöms genom klientundersökningar. 

Personalärenden 

Mål. Cancerorganisationernas mål som arbetsgivare är att personalen upplever arbetsglädje, att de är engagerade och motiverade och att de får tillräckligt med stöd i rätt tid för sitt arbete och för att utveckla sin egen expertis. Vi satsar på personalutveckling och på att erbjuda en utbildningsvänlig arbetsgemenskap. För oss är det viktigt att våra medarbetare trivs hos oss och att de rekommenderar oss som arbetsgivare. 

Under året inleddes 13 nya anställningsförhållanden (inklusive sommarjobbare och praktikanter) och 11 avslutades. År 2025 uppgick antalet årsverken till ca 108 och vi hade en personal på 118 personer i slutet av året. 

Arbetshälsan. I slutet av oktober genomfördes en personalenkät för att mäta arbetsförmågan. Arbetarskyddskommittén och ledningsgruppen diskuterade resultaten i slutet av året. Resultaten kommer att diskuteras med hela personalen i början av 2026. 

Dataadministration, dataskydd och datasäkerhet 

Dataadministrationen har som mål att effektivisera verksamheten, se till IKT-infrastrukturens funktionssäkerhet och trygga tjänster. För att stödja dessa mål infördes en modern SSE-tjänst för distansförbindelser. Dessutom infördes verktyget REDCap för insamling av forskningsdata inför det pilotprojekt för lungcancerscreening som ska inledas i början av 2026. 

Medlemsföreningarnas system för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Utvecklingen av systemet fortskred under året enligt plan på flera olika områden. Målet är att harmonisera föreningarnas processer, förbättra informationsflödet och stödja införandet av enhetliga arbetsmetoder. Huvudansvaret för processförbättringar, systemutveckling och organisering av införandet ligger hos Cancerföreningens dataadministration. 

År 2025 förbättrades systemets statistik, vilket möjliggjorde en mer exakt och aktuell uppföljning till stöd för medlemsföreningarnas verksamhet. Samtidigt moderniserades processerna för medlemsfakturering och den tekniska plattformen uppdaterades för att möta de växande behoven och förbättra systemets tillförlitlighet. Dessutom infördes nya funktioner som underlättar medlemsföreningarnas dagliga verksamhet och effektiviserar de administrativa processerna. 

Inom Cancerregistrets informationssystemsprojekt fortsatte utvecklingen av kvalitetssäkringsapplikationen Skriinari och stödapplikationen för cancerkodning Cansta utifrån slutanvändarnas feedback. För att stödja rapporteringen fortsatte scrAll-projektet, som harmoniserar och effektiviserar rapporteringen vid Cancerregistret. Dessutom deltog vi i implementeringen av den patologiska SNOMED CT-fyndklassificeringen, och gjorde förberedelser för att ta i bruk den. Programmet Skriinari kompletterades vad gäller bröstuppgifter i enlighet med den nya datamodellen. 

Dataskydd och datasäkerhet. De datasäkerhetskrav som gäller statsförvaltningens myndigheter gäller också Cancerföreningen i Finland i fråga om registrering och statistikföring vid cancer- och massundersökningsregistren. Personuppgifter behandlas i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt särskilda dataskyddsbestämmelser. Vi följer aktivt förändringar i lagstiftning, VAHTI-anvisningarna för god praxis och myndigheternas katakri-kriterier för datasäkerhet samt anvisningarna från Dataombudsmannens byrå. 

Riktlinjerna för informationssäkerhet gäller all personal. Cancerorganisationernas dataskydd och datasäkerhet sköts av ett dataskyddsombud, en datasäkerhetschef, en datasäkerhetskonsult och en datasäkerhetsgrupp. 

Dataskyddsombudet och datasäkerhetschefen inskolade 15 nya arbetstagare i dataskydds- och datasäkerhetsfrågor. Dessutom ordnades utbildning för 23 personer som hade arbetat i över sex år vid Finlands cancerregister. Offentliggörandet av policyn för informationssäkerhet och dataskydd fungerade samtidigt som ett utbildningstillfälle. Dessutom publicerades instruktioner över användningen av artificiell intelligens. 

Under verksamhetsåret 2025 kartlades dataresurser, informationssystem och datasäkerhetsbehov. Dessutom ingicks dataskyddsavtal för behandling av personuppgifter som lagts ut till personuppgiftsbiträden. Cancerregistret publicerade sitt åttonde databokslut. Dessutom genomfördes en konsekvensbedömning avseende dataskydd som rörde insamling och behandling av uppgifter i forskningsdatabasen REDCap. Medlemsföreningarna fick råd i dataskyddsfrågor. Man genomförde utvärderingar av det aktuella läget inom informationssäkerhet och dataskydd, och på grundval av dessa utarbetades en rapport om ämnet. 

Tekniskt dataskydd. Den gamla VPN-lösningen ersattes med en SSE-tjänst som bygger på den Zero Trust-strategi som man redan tidigare infört. En ny produkt infördes för distribution och uppdatering av programvara, vilket samtidigt effektiviserar underhållsprocesserna. Azure Virtual Desktop infördes som arbetsverktyg för gästforskare. Dessutom genomfördes flera ändringar i systemen för att möta aktuella informationssäkerhetshot och förbättra den övergripande säkerhetsnivån. 

Ekonomi och förvaltning 

Prioriteringar. Under 2025 låg fokus främst på att effektivisera de grundläggande ekonomitjänsterna genom att vidareutveckla systemen och rationalisera processerna. Metoderna för ekonomisk planering, uppföljning och analys vidareutvecklades och förankrades för att förbättra den ekonomiska förutsägbarheten, stödja verksamheten och öka den ekonomiska förståelsen. En modell för långsiktig ekonomisk rapportering togs fram för Cancerorganisationerna. Detta bidrog till att öka synligheten för den helhet som består av Cancerföreningen, Cancerstiftelsen och medlemsorganisationerna, samt till att stärka den ekonomiska kompetensen. Investeringsverksamheten och rapporteringen utvecklades fortsättningsvis i samarbete med externa partner. Kapitalförvaltningen lades ut på anbud bl.a. för att säkerställa avkastningspotentialen och hänsyn till ansvarsaspekter. Dessutom främjades processen för att realisera testamentsgåvor. 

Finansieringens utveckling. Cancerorganisationernas ekonomiska resultat var i huvudsak positivt. Cancerorganisationerna har flera olika finansieringskanaler som fördelas mellan olika verksamheter, antingen över ett år eller över flera år. Cancerorganisationernas finansiering är delvis beroende av statliga understöd, vilka förväntas minska under de kommande åren, särskilt när det gäller verksamhet som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Institutet för hälsa och välfärds statsunderstöd för Cancerregistrets verksamhet bibehölls fortfarande på över en miljon euro. Framstegen inom de fleråriga EU-projekten ledde till att andelen offentlig finansiering ökade. Cancerstiftelsens roll som intern finansiär för Cancerorganisationerna, i enlighet med stiftelsens stadgar, var också på uppgång. 

För att Cancerorganisationens finansiering ska räcka till under de kommande åren krävs noggrann planering, så att anslagen till de olika funktionerna stöder verksamheten. 

Insamlingsverksamhet 

Mål och resultat. Cancerstiftelsens mål för 2025 var att få in 11,6 miljoner euro i donationer och via intäkter från företagsavtal. Liksom föregående år låg det operativa fokuset för 2025 på företagsinsamlingar, stärkandet av testamentinsamlingen och ökandet av kännedomen om den nya kampanjen För kulornas skull. 

Intäkterna från stiftelsens medelinsamling uppgick till 14,7 miljoner euro. Detta var drygt 3 miljoner euro mer än målet. Insamlings- och förvaltningsutgifterna uppgick sammanlagt till 16 % (föregående år 11 %). 

Testamenten. Stiftelsens etiska och långsiktiga arbete för att stödja cancerforskningen och hjälpa cancerdrabbade samt väl genomtänkta insamlingsåtgärder tillsammans med utvecklingen av befolkningsstrukturen och hushållens förmögenhet har lett till att testamentsgåvorna till Cancerstiftelsen har ökat under de senaste åren. Testamentsintäkterna för 2025 uppgick till 20,5 miljoner euro, vilket var 13,5 miljoner euro över målet, men under rekordåret 2024 (28,5 mn euro). Det anmäldes fler testamenten till Cancerstiftelsen, där stiftelsen angavs som mottagare, än någonsin tidigare. 

Stora donationer. Cancerstiftelsens insatser för att främja öppenhet i sin verksamhet har ökat förtroendet även bland de mest försiktiga givarna. Den ökade kunskapen om olika sätt att donera och fördelarna med dessa har också bidragit till att öka både beloppen och antalet av större donationer. År 2025 mottog Cancerstiftelsen en exceptionellt stor donation från en privatperson, som genomfördes genom en donation i form av aktier i ett börsnoterat företag till ett värde av nästan 0,4 miljoner euro. Stiftelsen tog emot donationer i form av kontanta medel och värdepapper, men även i form av fastigheter och bostäder. 

Samarbete med stiftelser. Under året utformades ett koncept för samarbete med stiftelser och man började kommunicera om samarbetsmöjligheterna i större utsträckning. Cancerstiftelsen har sedan länge bedrivit samarbete med bl.a. William Thurings stiftelse och Urho Känkänens stiftelse. Cancerstiftelsen fortsatte sitt samarbete med flera långvariga partner för att stödja cancerarbetet och inledde ett samarbete med Pauli och Paavo Talkas minnesstiftelse samt Anna-Liisa och Väinö Vahalas stiftelse. 

Regelbundna donationer. År 2025 uppgick intäkterna från månadsdonationer till 5,4 miljoner euro. De viktigaste metoderna att rekrytera nya månadsgivare var det årliga samarbetet med tv-programmet Dansar med stjärnor samt omfattande nätreklam och telefonförsäljning. Givarservicen gav professionell service till givare och såg till att betalningarna var korrekta och skedde i tid. 

 

Rosa bandet-insamlingen. Designern av 2025 års Rosa band och armband var programledaren Katja Ståhl. Det övergripande temat för insamlingen var sloganen Rakt in i livet. För sjätte året i rad gick intäkterna från Rosa bandet-insamlingen till forskning kring alla cancersjukdomar. År 2025 återvände insamlingen till sina rötter och satte fokus på bröstcancerforskningen. 

Insamlingen lanserades med ett traditionellt evenemang på Musikhuset för drygt 100 personer. Minna Kuukka var konferencier. Insamlingen genomfördes i oktober och under kampanjen anordnades flera evenemang under temat Rosa bandet. De viktigaste samarbetspartnerna Kesko, S-gruppen och Lindex anordnade var och en sina egna evenemang tillsammans med personalen och influerare. Kampanjen avslutades med direktsändningen av tv-programmet Rosa bandet dansar med stjärnor. Under programmet fick man in 2,3 miljoner euro i donationer och nästan 3 000 personer blev månadsgivare. Före direktsändningen ordnade insamlingsteamet en förfest där cirka 250 personer deltog. Bland de inbjudna gästerna fanns företagspartners, intressenter och frivilligarbetare som deltagit i kampanjen. Rosa bandet-kampanjens eftermarknadsföring startade genast i början av november och pågick fram till julinsamlingen. 

Kampanjens mål var att samla in 4,6 miljoner euro för finländsk forskning, men resultatet var rekordhögt: 5,9 miljoner euro. 

 

Julinsamling. Julinsamlingen samlade in pengar till cancerforskningen, och dess frontfigurer var Nenna Leskinen, som drabbats av bröstcancer, och hennes mamma, sångerskan Anna Hanski. Kampanjen fick även stöd av textförfattaren och kompositören Mikko Kuustonen, som hade skrivit texten till låten ”Jään sun luo” åt Cancerstiftelsen. I insamlingen deltog även en familj med barn som drabbats av cancer: den lille pojken Jens och hans mamma Julia Hellgren-Tolvanen. Marknaden för välgörenhet under julen är mycket konkurrensutsatt, men Cancerstiftelsen nådde ett rekordresultat i sin julinsamling: 900 000 euro. 

Insamlingen ”För kulornas skull”. Insamlingen ordnades för andra gången och syftade till att samla in pengar till forskning om prostatacancer och testikelcancer samt att öka medvetenheten om dessa cancersjukdomar. Kampanjens ansikte utåt var ishockey-VM-guldmedaljören och före detta tränaren Antti Törmänen. Även Antti Rannikko, professor i urologi och cancerforskare, deltog i kampanjen. Insamlingen genomfördes i samarbete med MTV och FM-ligan i ishockey samt Black Horse som företagspartner. Kampanjen kulminerade i en temamatch som sändes direkt på MTV3, och i samband med matchen uppmanades tittarna att delta i insamlingen. Intäkterna från insamlingen ökade med 41 % jämfört med föregående år. 

Cancerstiftelsens varumärken och marknadsföring. Cancerstiftelsen har två starka varumärken: Rosa bandet och Cancerstiftelsen. Under 2025 fortsatte man att stärka varumärket Cancerstiftelsen genom att lansera en ny kampanj med hjälp av ett samarbete med tv-programmet ”Suuri Seikkailu” och interna marknadsföringsinsatser. Varumärket stärktes också genom att man skapade en egen visuell profil och eget innehåll för testamentsprodukten. 

Cancerstiftelsen har dessutom två undervarumärken: För kulornas skull och julinsamlingen. Utvecklingen av dessa fortsatte med utgångspunkt i målgrupperna, samtidigt som de på ett kontrollerat sätt förmedlar modervarumärkets värderingar och visuella uttryck. I samband med insamlingen För kulornas skull beslutade man även att införa ett AI-verktyg som gör det möjligt att ta fram ännu mer skräddarsydda och målgruppsanpassade marknadsförings- och kommunikationsinnehåll. 

Man beslutade att höja intäktsförväntningarna för Rosa bandet genom att ändra målgruppsstrategin och därigenom hitta en ny marknad för banden och produkterna. Ett exempel på nya marknadsföringskanaler är detaljhandelsmarknadsföring. Marknadsföringen sker alltid via flera kanaler, så att varje kanal har ett enhetligt visuellt uttryck och budskap. Samarbetet med företagspartnerna spelar också en viktig roll för att genomföra kampanjen både i insamlingen Rosa bandet och i insamlingen För kulornas skull. 

Cancerstiftelsens kommunikation. Cancerstiftelsens rykte och varumärke stärktes på ett planerat och målinriktat sätt genom kommunikation: extern kommunikation med fokus på kärnbudskap per kvartalstema, kommunikation till givare och inom kampanjer samt omfattande uppmärksamhet i medier. Man producerade även mångsidigt innehåll till insamlingen ”För kulornas skull”, Rosa bandet-insamlingen och julinsamlingen. I slutet av året offentliggjordes stiftelsens stipendier och utmärkelser. I medieinsatserna utnyttjades också expertisen hos Cancerorganisationernas experter. 

Målet med stiftelsens kommunikation är att upprätthålla och stärka Cancerstiftelsens roll så att vi också under de kommande åren är välgörenhetsmålet och samarbetspartnern framför andra. Under verksamhetsåret 2025 publicerade Cancerstiftelsen elva pressmeddelanden och ordnade två pressmöten: lanseringen av Rosa bandet-kampanjen och ett pressmöte tillsammans med tv-programmet Dansar med stjärnor. 

Förtjänt media: Under 2025 nämndes Cancerstiftelsen 379 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 49,3 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare. (Jämförelse med året innan: Under 2024 nämndes Cancerstiftelsen 363 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 45,6 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare.) Av omnämnandena kom 251 från onlinemedier, 119 från tryckta medier och åtta från radio och TV. Den potentiella räckvidden ökade med 7,7 % jämfört med föregående år. 

Under året nämndes Rosa bandet 397 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 76,6 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare. (Jämförelse med året innan: År 2024 nämndes Rosa bandet 393 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 60,4 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare). Av omnämnandena kom 257 från onlinemedier, 118 från tryckta medier och 22 från radio och TV. Den potentiella räckvidden ökade med 25,8 % jämfört med föregående år. 

Rosa bandet-insamlingens tema var bröstcancer. En expertgrupp bestående av läkare och cancerforskare gav kampanjen tematiskt stöd. I allmänhet återspeglades vårt tema väl i medier under kampanjen, med 223 referenser till cancerforskning och 826 till bröstcancer i olika artiklar. Bröstcancer + Rosa bandet i redaktionella artiklar: 99 st., cancerforskning och Rosa bandet nämndes i 109 artiklar och bandets designer nämndes i 59 artiklar. Synligheten i medier var som störst i oktober. 

Kommunikation till givare. Givarkommunikation producerades regelbundet genom nyhetsbrev, en tackbroschyr, fyra vädjanden och daglig kommunikation på stiftelsens sociala medier. Under året publicerades intervjuer och webbartiklar om de vanligaste cancersjukdomarna hos män och bröstcancer. Under verksamhetsåret 2025 hade Cancerstiftelsens webbplats sammanlagt 126 000 besökare (2024: 152 000) och 172 000 besök. Webbplatsen för Rosa bandet-insamlingen hade 88 000 besökare (2024: 123 000) och 122 000 besök. Organisationens sociala medier uppdaterades aktivt. Facebooksidan för Rosa bandet hade drygt 100 000 följare i slutet av året, vilket är samma nivå som föregående år. 

Kommunikation om forskning och stipendier. Information om forskningsstipendier och ansökningsanvisningarna finns på Cancerstiftelsens webbplats. Stipendieansökningarna görs via webbplatsen. Forskarna kommer även fortsättningsvis att uppmanas att rapportera resultaten av sitt arbete genom intervjuer och artiklar på nätet. Information om resultat kommer också att ges inom ramen för konceptet På forskningsresan i stiftelsens kommunikation till givare. På webbplatsen lanserades en ny del för forskning som Cancerstiftelsen finansierar där man presenterar olika forskningsprojekt som drivs med stiftelsens stöd. Inom webbkommunikationen och på sociala medier vidareutvecklar man den analysbaserade verksamheten och planenligheten för att engagera och få fler följare. 

Cancerstiftelsens festkommitté. Festkommitténs verksamhet består av medelinsamling som dras av volontärer i Cancerstiftelsens namn. Festkommittén har en fond i sitt namn vid Cancerstiftelsen. Festkommittén hade uppehåll under året och inga stipendier beviljades ur fonden. 

Kommunikation 

Målet för Cancerföreningens kommunikation är att informationen och tjänsterna ska kunna hittas så lätt som möjligt och att innehållen stöder Cancerorganisationernas målgrupper i olika livssituationer och informationsbehov. 

Kommunikationsavdelningen svarar för föreningens interna och externa kommunikation samt för föreningens varumärke och rykte. Avdelningen producerar kommunikation om centralbyråns olika funktioner – psykosocialt stöd, hälsofrämjande och Finlands cancerregister – i samarbete med de sakkunniga. 

Ökad medvetenhet och starkare varumärke. Kännedomen om det nya varumärket Lotsen byggdes upp på många olika sätt via olika kanaler. Varumärkesarbetet var en del av ett mer omfattande strategiutvecklingsprogram för att förena och förbättra tillgången till organisationens psykosociala tjänster genom ett nytt varumärke. Lotsens tidningsannonser publicerades i tidningarna Tehy, Sjukskötaren, Super och Syöpäsairaanhoitaja. Vi riktade reklam till personer som drabbats av cancer och deras anhöriga i Cancerorganisationernas egna tidningar. Lotsens digitala reklamer visades på digitala skärmar i tolv stora sjukhus under cirka fyra månader, på alla klientskärmar i Birkalands välfärdsområde under sex veckor och i apotek som ingår i kedjan Lähiapteekit (70 apotek) under två månader. Under september marknadsfördes Lotsen på Helsingforsregionens trafiks (HRT) digitala skärmar i lokaltrafiken. Vår organisations reklamkampanj för Lotsen på sociala medier pågick nästan hela året och nådde 1 552 785 personer. 

Den nya strategi som Cancerorganisationerna färdigställde våren 2025 satte upp ökad kännedom och starkare varumärken som tydliga mål. Under hösten började vi utarbeta kommunikationsriktlinjer för hela organisationen i enlighet med den nya strategin, och målet var att den uppdaterade kommunikationshandboken skulle publiceras i samband med att den nya strategiperioden inleds vintern 2026. 

En kommunikationsutbildning som riktade sig till organisationens egna sakkunniga inleddes år 2025 och nio personer deltog. Vårt mål är att bygga upp en välkänd och stark kommunicerande organisation baserad på de experternas egna färdigheter inom interaktion, kommunikation och nätverkande. 

Kännedomen om organisationen förbättras också med hjälp av ett externt nyhetsbrev som utkommer elva gånger i året. Nyhetsbrevet hade drygt 1 500 prenumeranter. 

Kommunikation genom kampanjer. Under Världscancerdagen i februari 2025 uppmärksammades världen över hur viktigt det är att sätta patienten i centrum vid cancerbehandling. Dagens tema var ”United by Unique”. I sociala medier lyfte man fram vikten av att sätta människan i centrum. Under den europeiska veckan mot cancer i maj anslöt vi oss till en kampanj som anordnades av ECL. Varje dag i veckan hade sitt eget tema: förebyggande, tidig upptäckt, tillgång till medicin, digital hälsa, forskning, personer som drabbats av cancer och personer som överlevt cancer. Under kampanjveckans sista dag firades Internationella dagen mot tobak. Vi lyfte fram ovannämnda teman på sociala medier. 

Yngre åldersgrupper i Finland deltar i mindre utsträckning i cancerscreening än äldre åldersgrupper. Personer med lägre utbildning deltar i mindre utsträckning än andra. I mars genomförde vi en kampanj i sociala medier för att öka medvetenheten om screening för livmoderhalscancer bland kvinnor i åldern 25–30, motivera målgruppen att delta och öka antalet deltagare. Kampanjen nådde drygt 195 700 personer på sociala medier och genererade nästan 227 000 visningar genom samarbete med influerare. Kampanjen syntes också i stor utsträckning i utomhusreklamen på kollektivtrafiken och i köpcentrum. 

Webbplatser. Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna, Utan cancer, Lotsen och Finlands cancerregister är våra viktigaste webbmedier. Kommunikationsenheten svarar för webbplatsernas utveckling och underhåll. 

De finskspråkiga sidorna på webbplatsen Allt om cancer lockade enligt Google Analytics cirka 807 849 besökare under året (2024: 908 775). De svenskspråkiga sidorna hade 29 013 besökare och de engelskspråkiga 8 474 besökare. Året innan hade de svenska sidorna ca 21 580 besökare och de engelska sidorna 8 911 besökare. Den mest populära delen av webbplatsen var fortfarande den som berättar om olika cancersjukdomar. 

Den finskspråkiga webbplatsen Cancerorganisationerna hade enligt Google Analytics 44 112 besökare under året (2024: 77 047). De svensk- och engelskspråkiga webbplatserna hade tillsammans 7 427 besökare. Den finskspråkiga webbplatsen Utan cancer hade 40 703 besökare under året (2024: 59 352). Den svenskspråkiga versionen hade 2 012 besökare och den engelskspråkiga versionen 1 154 besökare. 

Den finskspråkiga webbplatsen för Finlands cancerregister hade 15 378 besökare under året (2024: 49 300). Den engelskspråkiga versionen hade 2 908 besökare och den svenskspråkiga versionen 1 718 besökare. 

Sociala medier. Vi ansvarar för flera av organisationens sociala medier. Ur strategisk synvinkel är de viktigaste kanalerna för att nå våra målgrupper Facebook, LinkedIn och Instagram. Cancerorganisationernas Facebook-sida hade 15 055 följare i slutet av året (2024: 13 800). På LinkedIn hade vi 1 749 följare (2024: 1 202). LinkedIn-kommunikationen fokuserar på teman om organisations- och arbetsgivarvarumärket. På Facebook publicerar vi innehåll som erbjuder stöd till personer som insjuknat i cancer och deras närstående samt alla som är intresserade av sin egen hälsa. 

På Instagram delar vi bl.a. innehåll som gäller hälsofrämjande och aktuella frågor inom Cancerorganisationerna. Instagram-kontot hade 3 010 följare i slutet av året (2024: 2 646). Cancerorganisationerna har även en YouTube-kanal, som har 2 172 följare (2024: 2 300). 

Mediekommunikation. Under verksamhetsåret 2025 nämndes Cancerorganisationerna (inkl. Finlands cancerregister) 829 gånger i redaktionella medier och träffarna hade en potentiell räckvidd på 121 miljoner. Av omnämnandena kom 582 från onlinemedier, 224 från tryckta medier och 23 från digitala medier. Experter från Cancerorganisationerna gjorde 265 medieframträdanden och Finlands cancerregisters experter 200. 

År 2025 var särskilt cancerscreening, cancerstatistik, forskningspublikationer och riskfaktorer för cancer, såsom UV-strålning och nikotinprodukter, teman som fick synlighet i medierna. Även den hälsopolitiska debatten, t.ex. om cancerstrategin, fick ökad uppmärksamhet. Vi publicerade 34 pressmeddelanden och vår medietjänst betjänade journalister 25 gånger. 

Tidningen Syöpä-Cancer. Tidningen Syöpä-Cancer är det viktigaste tryckalstret för Cancerorganisationernas kommunikation. Tidningen utkom fyra gånger år 2025. Tidningens upplaga är nästan 78 000 exemplar. Tidningen skickades till medlemmarna i Cancerföreningen i Finlands medlemsföreningar samt till alla prenumeranter. Mellan tidningen utgavs en separat svenskspråkig bilaga, som hade en upplaga på ca 3 500 exemplar. Tidningens styrgrupp sammanträdde två gånger under året. 

Det finns en finsk- och svenskspråkig digital version av tidningen på webbplatsen Allt om cancer. 

Stöd för medlemsföreningarnas kommunikation. Vi tog fram kommunikationsmallar som medlemsföreningarna kunde använda för att informera om t.ex. Världscancerdagen och Europeiska veckan mot cancer. Organisationens enhetliga kommunikation främjades även av ett nationellt kommunikationsnätverk, som sammanträdde månatligen via Teams. Vi ordnade en utbildningsdag för nätverket med teman som handlade om artificiell intelligens i organisationens kommunikation och marknadsföring i sociala medier. 

Webbplatsreformerna vid medlemsföreningarna fortsatte. Föreningarna var själv ansvariga för sina projekt, men vi fungerade som rådgivare bl.a. i fråga om det tekniska genomförandet. År 2025 lanserade Saimens cancerförening, Norra Karelens cancerförening, Södra Finlands cancerförening, Cancerföreningen i Satakunta och Cancerpatienterna i Finland sina nya webbplatser. I slutet av året inledde vi motsvarande projekt med Österbottens cancerförening, Norra Finlands cancerförening, Norra Savolax cancerförening, Sydvästra Finlands cancerförening och Finlands kolorektalcancerförening Colores. 

Intern kommunikation. Kommunikationen ansvarar för utvecklandet av Cancerorganisationernas gemensamma intranät och utbildningen av personalen i intern kommunikation. Två utbildningar om Teams nya funktioner ordnades för hela organisationen. Vi genomförde också två enkäter för att bedöma effektiviteten i den interna kommunikationen. 

Förtjänstmedaljer och priser 

Cancerorganisationerna har många olika sätt att hylla förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet. 

Förtjänstmedaljer för cancerbekämpning finns i tre kategorier (guld, silver och brons) och de delas ut årligen på förslag av medlemsföreningarna och centralbyrån. Cancerföreningen i Finlands delegation utser en förtjänstmedaljskommitté för två år åt gången. Kommittén behandlar motiverade förslag i april och lägger fram ett förslag om förtjänstmedaljsmottagare för delegationens vårmöte. Förteckningen över förtjänstmedaljer år 2025 finns i slutet av årsberättelsen. 

Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Till årets cancerläkare utsågs överläkare i cancersjukdomar Minna Jääskeläinen från Lapplands centralsjukhus. Till årets cancersjukskötare utsågs cancersjukskötare Hanna Tiittanen från öronkliniken vid Åbo universitetscentralsjukhus. 

Internationell verksamhet 

NCU. Under verksamhetsåret 2025 deltog vi aktivt i Nordiska cancerunionens (Nordic Cancer Union, NCU) verksamhet. Våra representanter deltog i tre NCU-styrelsemöten och var med i arbetsgruppen för samhällelig påverkan. Under 2025 beviljade NCU 900 000 euro i finansiering för samnordiska forskardrivna cancerforskningsprojekt och finansierade pågående strategiska projekt. 

ANCR. Vi hade en stark representation i organisationen för nordiska cancerregister ANCR, eftersom Cancerregistrets direktör och screeningchef ingick i organisationens ledningsgrupp. ANCR främjar och utvecklar det nordiska samarbetet inom cancerregisterforskning. Organisationen upprätthåller även nordisk cancerstatistik (Nordcan). 

ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. Vår generalsekreterare Juha Pekka Turunen är medlem i ECL:s styrelse och valdes till styrelsens ordförande för perioden 2026–2027. ECL har som mål att säkerställa högkvalitativ och lämplig cancervård på lika villkor i hela Europa och att öka medvetenheten om cancer. 

IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorganisation i Lyon). Samarbetet med internationella cancerforskningsorganisationen IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektören vid Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd. 

UICC. Cancerorganisationerna är medlem i internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control) och stöder cancerbekämpning i icke-industrialiserade länder t.ex. via fonden ICRETT (International Cancer Technology Transfer Fellowships). 

FCA. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) är ett internationellt avtalssystem som syftar till att begränsa användningen av tobaksprodukter. Cancerföreningen stöder verkställandet av ramkonventionen via sitt medlemskap i koalitionen Framework Convention Alliance (FCA). 

ICISG. Vi deltar även i International Cancer Information Service Group, som är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer för att utveckla verksamheten. Nätverket grundades 1996 och har ungefär 70 medlemsföreningar. 

Projektet CAPOC (Common Action for the Prevention of Overweight and Obesity among Children). Vi deltar i ett gemensamt projekt för de nordiska cancerföreningarna för att förebygga övervikt och fetma hos barn genom att påverka utvecklingen av hälsofrämjande miljöer i de nordiska länderna. Inom projektet utarbetades och publicerades nordiska policyrekommendationer. 

DigiCanTrain. DigiCanTrain är ett EU-finansierat projekt (2023–2026) som samordnas av Åbo yrkeshögskola och som producerar en webbutbildning för vårdpersonal som arbetar med cancerdrabbade personer. Syftet med utbildningen är bl.a. att stödja implementeringen av mer effektiva, individcentrerade hälsovårdstjänster och användningen av modern hälsoteknik. Under 2025 deltog vi i produktionen av utbildningsinnehåll och i ett pilotprojekt för utbildare. I december 2025 ansökte man om en ackreditering för utbildningsprogrammet hos den europeiska organisationen ACOE (Accreditation Council of Oncology in Europe). 

ECHoS (Establishing of Cancer Mission Hubs: Networks and Synergies). Vi deltar i projektet ECHoS, som syftar till att hitta lösningar på utmaningarna med samarbete mellan cancerintressenter och att bygga upp ett nätverk av intressenter med breda kopplingar till cancer. Projektet är ett samarbete mellan 60 organisationer från 30 olika länder i Europa. Under 2025 låg fokus på att i samarbete med FICAN definiera och inrätta projektet NCMH Finland, vars verksamhet inleds i samband med genomförandet av cancerstrategin år 2026. 

PRAISE-U. Under verksamhetsåret deltog vi i PRAISE-U-projektet, vars mål är att minska sjukdomsfrekvensen av och dödligheten i prostatacancer i EU-medlemsstater genom smart tidig upptäckt. 

EUCanScreen. Flera forskningsprojekt inleddes inom Cancerregistret, exempelvis en intervjustudie om screening av sexuella minoriteter samt ett randomiserat pilotprojekt om screening för lungcancer i fem regioner. Pilotprojektet publicerade en artikel om hur man kan integrera rökavvänjning i lungcancerscreeningen inom EU samt ett protokoll för en forskningsöversikt som undersöker effektiviteten hos de rekryteringsmetoder som används vid lungcancerscreening. 

EU-CancerWatch. I projektet EU-CancerWatch, som inleddes 2025, bedriver Cancerregistret tillsammans med JRC utvecklingsarbete för att förbättra det europeiska systemet för cancerstatistik (ECIS). 

EU-Prevent. Cancerregistret utvecklar tillsammans med hälsoavdelningen en riskpoängsräknare för cancer som är kopplad till livsstil.