Rättvisa och effektivitet i cancerdiagnostiken och -behandlingen 2025

Stärkande av kunskapsbasen

Dataprodukter – cancerregistret. I april publicerades cancerstatistiken för 2023 och preliminär statistik för cancerfall som diagnostiserats under 2024. Rapporten Cancer 2023 publicerades i början av juni. 

Utvecklingsprojektet för Cancerregistrets forsknings- och experttjänster (Tutka) producerade nytt innehåll för Cancer 2023-rapporten om cancersituationen välfärdsområdesvis. Projektet fortsatte att införliva algoritmer för textutvinning i den statistikproduktion om TNM-data som beskriver cancerutbredningen. 

Dataprodukter – screening. Den interna rapporteringen av cancerscreening sammanfattades genom att man för första gången tog fram månadsrapporter om screening för livmoderhalscancer och tarmcancer. I november 2025 publicerades också för första gången preliminär statistik inom alla screeningprogram om deltagandet och andelen personer som remitterats till vidare undersökningar. Statistiken innehöll även socioekonomiska variabler. 

Årsstatistiken publicerades i maj och rapporterna i juni. Bland nyheterna i årsstatistiken fanns exempelvis fördelningen av fynd per åldersgrupp, rapporterade per välfärdsområde. I rapporteringen om screening för tarmcancer testades en mer aktuell rapportering av processindikatorer till välfärdsområdena. 

Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret 

SALiCCS. Finland deltog tillsammans med Danmark och Sverige i projektet SALiCCS (Socioeconomic Consequences in Adult Life after Childhood Cancer), som följer de socioekonomiska långtidseffekterna av cancer i barndomen. Projektet avslutades för Finlands del i slutet av året. 

NOCCA. I det samnordiska Nocca-projektet (Nordic Occupational Cancer Study), som samordnas av Cancerregistret och som kartlägger cancerriskerna i samband med arbetsrelaterade exponeringar, publicerades en undersökning om sambandet mellan socioekonomisk ställning och risken för livmoderhalscancer samt om yrkets inverkan på risken för näshåle- och bihålecancer. 

IARC. Samarbetet med WHO:s internationella cancerforskningsorganisation IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektören vid Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd. 

ANCR. Organisationen för nordiska cancerregister ANCR:s möte hölls i Island. Cancerregistrets experter höll föredrag om registrering och cancerepidemiologiska studier. I anslutning till mötet hölls även möten för de nordiska utvecklingsnätverken för screening för bröst- och tarmcancer. 

EU-projekt. Joint Action-projektet om cancer och andra kroniska sjukdomar fortsatte. Syftet med projektet är att påverka de hälsofrämjande faktorer som är gemensamma för cancer och icke-smittsamma sjukdomar. Cancerregistret deltar i tre arbetspaket: harmonisering av livsstilsuppgifter på nationell och internationell nivå, beräkning av prognoser om riskfaktorernas andelar i befolkningen och utveckling av ett riskberäkningsverktyg för cancer samt bedömning av cancerrisken i samband med olika yrken. 

Dessutom fortsatte Joint Action-projektet om implementeringen av cancerscreening (EUCanScreen). Cancerregistret ansvarar för ett arbetspaket med fokus på övervakning av cancerscreening. Cancerregistret leder även projekt som rör lungcancerscreening av långtidsrökare, screening av sexuella minoriteter, kallelsepraxis samt organisering av screeningar. Dessutom deltar cancerregistret i ett projekt som rör screening av HPV-vaccinerade personer, kommunikation kring screening samt screeningteknik och riskbaserad bedömning. 

Inom ramen för övervakningsarbetspaketet skapades tre datamallar för nationella cancerscreeningar, en första version av R-paketet samt ett dataanalyssystem som utnyttjar Docker-teknik, komplett med en demo, avsett för sameuropeisk dataproduktion och forskning inom cancerscreening. Dessutom genomfördes en enkät för att samla in information om europeisk lagstiftning om screening och tillgången till data. 

Inom ramen för ett projekt som granskar styrningsmekanismerna och organisationen av screeningar färdigställdes en enkät som täcker ovannämnda ämnesområde i stor utsträckning i EU-medlemsländer. Inom ramen för projektet om cancerscreening av könsminoriteter genomfördes en enkät om situationen när det gäller screening av dessa olika befolkningsgrupper. Man påbörjade också utarbetandet av EU-omfattande rekommendationer och inledde en intervjustudie. Inom projektet om kallelsepraxis genomfördes enkäter om kallelserutiner inom nationella screeningprogram samt om självprovtagning vid screening för livmoderhalscancer. 

I pilotprojektet om screening för lungcancer fastställdes ett studieprotokoll i samarbete med pilotlandet Ungern. Dessutom publicerades en artikel om hur man kan integrera åtgärder för att minska rökningen i lungcancerscreeningen inom EU. Inom projektet publicerades även ett protokoll om en forskningsöversikt där man undersökte effektiviteten hos de rekryteringsmetoder som använts vid lungcancerscreening. I Finland fördes budget- och avtalsförhandlingar med de välfärdsområden som deltar i projektet samt med HUS. Dessutom tog man fram rekryteringsmaterial och en anmälningskanal samt en plattform för lagring av forskningsdata. Forskningsskötare och experter från Cancerregistret utbildades i hur man använder programmet. 

I ett projekt som undersöker screening av HPV-vaccinerade personer fastställdes olika screeningscenarier som kommer att modelleras framöver. 

Cancerregistrets tredje EU-projekt, CancerWatch, inleddes under hösten. Syftet med det treåriga projektet är att leverera aktuella uppgifter om cancerbördan till ECIS-systemet, som underhålls av JRC (Joint Research Centre). 

 

Screeningtjänster och screening

Screeningtjänster och screening. Under verksamhetsåret 2025 samarbetade Cancerregistret tätt med välfärdsområdena och deras avtalslaboratorier och -enheter. Välfärdsområdena fick information om bl.a. regional och preliminär statistik, och man bad om förslag på hur statistikföringen och rapporteringen skulle kunna utvecklas ytterligare. 

Flera möten hölls med screeninglaboratorierna och -enheterna om teman som dataleverans och -rapportering. Sex distansmöten anordnades för skötare som arbetar med tarmcancerscreening, och varje möte lockade i genomsnitt 50 deltagare. Sammanlagt 20 skötare och tio specialläkare deltog i en webbaserade utbildning för välfärdsområdens screeningskötare och endoskopister. Totalt 14 nya patologer registrerade sig på utbildningsplattformen för patologer. 

Forskning om screening 

En avhandlingsartikel i hälsoekonomi om kostnadseffektiviteten hos bröstcancerscreening publicerades våren 2025. På grundval av resultaten rekommenderade expertgruppen för bröstcancerscreening att screeningen utvidgas från att omfatta kvinnor i åldern 50–68 år till kvinnor i åldern 46–74 år. Förslaget gick via Social- och hälsovårdsministeriet vidare till tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården för yttrande i maj 2025. 

En avhandlingsartikel om bedömningen av HPV-genotypspecifik livmoderhalscancer- och förstadierisk publicerades i september. Samma forskares doktorsavhandling om fördelarna och nackdelarna med HPV-screening godkändes i oktober. Som en del av en annan doktorsavhandling publicerades en artikel som jämförde organiserad HPV-screening och screening med cellprov (papa) i Finland. Inom pilotprojektet om tarmcancerscreening publicerades i slutet av året en artikel om cancerdiagnoser efter negativ koloskopi.< 

Som examensarbeten inom medicinstuderandes fördjupningsstudier publicerades en artikel om screeningsartad testning för livmoderhalscancer hos unga kvinnor och relaterade faktorer, samt två artiklar om incidensen och dödligheten i prostata-, mag- och levercancer bland invandrare. 

I slutet av året inleddes forskningsprojekt om användningen av HPV-genotypning vid screening för livmoderhalscancer samt om integrering av artificiell intelligens i screening för bröstcancer. 

Information om internationellt forskningssamarbete finns i avsnitt 4 a.