Gå direkt till innehållet

Genom samhällspåverkan har Cancerföreningen som mål att främja sina mål inom det politiska beslutsfattandet. Målen täcker föreningens hela verksamhetsfält och hänför sig till alla faser på cancerpatientens stig.

Covid-19-pandemin inverkade på ett betydande sätt på det samhälleliga inflytandet. Pandemin medförde nya frågor som behandlades i det politiska beslutsfattandet och ändrade prioriteringar, avbröt personliga möten och förde upp nya frågor på agendan.

Cancerscreening

Vi fortsatte påverkansarbetet i anslutning till screeningprogram. I februari påminde vi Social- och hälsovårdsministeriets politiska ledning och tjänstepersonal om screeningprogrammet för tarmcancer och om dess finansiering i planen för de offentliga finanserna. Eftersom inga politiska beslut fattades vid ramförhandlingarna på grund av pandemiläget fortsatte vi påverkansarbetet under sommaren genom att vara i kontakt med ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård och finansutskottet. I augusti publicerade vi Finlands cancerregisters och de regionala cancercentrens gemensamma utlåtande om vikten av att starta ett screeningprogram för tarmcancer.

Vårt mål under året var att försöka påverka att alla kommuner som ordnar tarmcancerscreening fortsätter screeningen tills det nationella programmet inleds.
Under hösten lyftes också screening för lungcancer och prostatacancer upp i diskussionerna. Vi deltog i den offentliga debatten och förberedde oss på riksdagsbehandlingen av lagförslaget om screening för prostatacancer.

Social- och hälsovårdsreformen

Vi deltog aktivt i organisationshelheten Ett livs arbete för att påverka social- och hälsovårdsreformen. Under början av året ordnades tio lobbningsmöten med ministrarnas specialmedarbetare, Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän samt medlemmar i riksdagens Ett liv-nätverk.
På hösten gav vi ett utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och spelade en central roll i beredningen av Ett liv-utlåtandet. En del av de frågor som vi hade lyft fram hade förbättrats i den version av regeringspropositionen som gjordes efter remissbehandlingen.
FICAN-samarbete

Vi var i kontakt med alla regionala cancercenter. I februari ordnade vi FICAN-samarbetsdagarna, där temat var psykosocialt stöd. I slutet av våren betonades diskussionen om hur coronapandemin har påverkat cancervården och -rehabiliteringen.

På hösten träffade vi på distans aktörerna vid alla regionala cancercenter. Den turné som hade planerats till cancerbehandlingsenheterna genomfördes inte på grund av coronapandemin. I höstas kom man dock överens med cancercentren om att inleda förankringen.

Också patientdelaktighetsprojektet med Inre Finlands cancercenter (FICAN Mid) inhiberades. Inga beslut om finansieringen av de regionala cancercentren fattades, i motsats till vad som förväntades. Under året utarbetades innehåll till webbplatsen Barnpatientens stig, som ska öppnas 2021.

Samhälleligt policydokument

Som ett led i verkställandet av den nya strategin inleddes arbetet för att framställa ett samhälleligt policydokument för Cancerorganisationerna. Dokumentet presenterar organisationens mål i fråga om det samhälleliga beslutsfattandet och fungerar som bakgrundspapper och vägvisare för påverkansarbetet. Policydokumentet ska godkännas i vår 2021.

Påverkansarbete i anslutning till coronapandemin

Vi har aktivt följt hur coronapandemin påverkar cancervården och screeningarna. Inom ramen för det coronarelaterade påverkansarbetet kontaktade vi Social- och hälsovårdsministeriets ministrar och tjänsteledning och bad att coronaanvisningarna skulle kunna ändras så att det alltid skulle vara tillåtet för symtomfria närstående att besöka patienter som får vård i livets slutskede. Vi kontaktade dessutom undervisningsministern och föreslog en ändring av lagen om grundläggande utbildning i fråga om situationer där ett barn på grund av en allvarlig sjukdom hos vårdnadshavaren behöver specialarrangemang för att delta i undervisningen.

Klinisk forskning

Vi fortsatte det samarbete som inleddes 2019 med Läkarföreningen Duodecim, Läkarförbundet och Läkemedelsindustrin rf för att utveckla den kliniska forskningen. I mars skickade vi ett gemensamt budskap till Social- och hälsovårdsministeriets politiska ledning och tjänsteledning och begärde en höjning av statens finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Före budgetramförhandlingarna kontaktade vi regeringspartiernas ordföranden och deras specialmedarbetare, undervisnings-, närings-, familje- och omsorgs- och social- och hälsovårdsministrarna och deras specialmedarbetare samt tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet, Arbets- och näringsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Vi publicerade också ett gemensamt utlåtande om frågan. Påverkansarbetets inverkan syntes inte i budgetpropositionen.

Cancerstiftelsens forskningsdirektör valdes till suppleant i Social- och hälsovårdsministeriets riksomfattande utvärderingsgrupp för hälsovetenskaplig forskning, vars arbete tangerar finansieringen av den kliniska forskningen. Det centrala temat vid gruppens möten var stärkandet av stödfinansieringen för medicinsk forskning på universitetsnivå. Gruppen lämnade i slutet av året ett uttalande till beslutsfattarna om utvecklingen av den statliga forskningsfinansieringen.

Tobakspolitik

I våras beredde vi ett dokument med mål gällande revideringen av tobakslagen och sände det till specialmedarbetarna för medlemmarna i ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård. Reformen av tobakslagen försenades dock på grund av coronapandemin. Vi var i aktiv kontakt med tobaksmyndigheterna i Finland och utomlands och gav dem information om bl.a. elektroniska cigaretter och snus. Dessutom samarbetade vi med föreningen AMKE rf för att främja nikotinfrihet inom yrkesutbildningen.

Inverkan på rehabilitering

Vi beredde ett bakgrundspapper om utvecklingen av cancerpatienters rehabilitering. I dokumentet föreslog vi preciseringar till rehabiliteringskommitténs rekommendationer, som Social- och hälsovårdsministeriet hade sagt att det skulle börja främja. I höstas träffade vi de tjänstemän som ansvarar för Social- och hälsovårdsministeriets rehabiliteringsreform samt ministerns specialmedarbetare.

Inverkan på finansieringen av organisationer

I finansministeriets förslag till 2021 års budget ingick en nedskärning som skulle minska Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals understödsbelopp med t.o.m. en tredjedel. Vi arbetade aktivt för att ändra situationen. Vi utarbetade färdiga textmallar för medlemsföreningarna med ett meddelande som skulle skickas till beslutsfattarna samt ett opinionsbrev. Dessutom skickade vi tillsammans med de övriga Ett liv-organisationerna ett meddelande till medlemmarna i statsrådets ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård och finansutskottet och deras specialmedarbetare, riksdagsgruppernas ordförande, gruppkansliernas experter inom social- och hälsovård samt medlemmarna i riksdagens Ett liv-nätverk.

Social- och hälsovårdsorganisationernas påverkansarbete gav resultat: Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals finansiering för 2021 ligger på samma nivå som år 2020 och statsrådet beslutade att inleda beredningen av en reform av lotterilagen, vilket kan leda till en mer långsiktig lösning på finansieringsproblemet.

Ett liv-samarbetet

Projektet Ett liv gjorde påverkansarbete också i fråga om kommunalvalet. De gemensamma målen inför kommunalvalet godkändes i augusti och ställdes till de regionala aktörernas förfogande. Projektet köpte material med ett välfärdskommuntema från kommunikationsbyrån Ellun Kanat till stöd för påverkansarbetet. Vi deltog mycket aktivt i arbetet för att bereda materialet. För organisationernas regionala aktörer ordnades kommunalvalsutbildning. Vi var med och utbildade aktörerna. I slutet av hösten träffade Ett liv partier och presenterade gemensamma mål inför kommunalvalet samt beredde ett gemensamt valtest för webbplatsen terveysehdokas.fi.
I november ordnade Ett liv ett webbinarium om främjande av arbetsförmågan. Antalet deltagare var rekordhögt, drygt 170. Beredandet av ansökan om ett nytt Ett liv-projekt sköts upp till 2021.

Riksdagens Ett liv-nätverk sammanträdde två gånger. I februari diskuterades kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården och i september coronapandemins inverkan på långtidssjukdomar och vårdskulden.

Läkemedelspolitik

I motsats till vad som planerats inleddes inte det läkemedelspolitiska påverkansarbete som baserar sig på vår egen forskning ännu år 2020. Europeiska cancerunionens (ECL) projekt Access to Medicines fortsatte år 2020. Vi deltog i projektet bl.a. genom att utarbeta ett utlåtande under temat Fair Pricing.

Annat påverkansarbete

I början av året inverkade vi med Bröstcancerföreningen på att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt förbättrade sin ersättningspraxis för bröstproteser, som hade varit klart sämre än på andra håll i Finland.

Europe’s Beating Cancer Plan

Vi följde aktivt beredningen av EU:s handlingsprogram Europe’s Beating Cancer Plan och gav ECL våra synpunkter för att stödja beredningen av ECL:s bakgrundsdokument. Vi deltog i en öppen remissbehandling som ordnades av Europeiska kommissionen, och vi sände också våra synpunkter för kännedom till Social- och hälsovårdsministeriet.

Utlåtanden och offentliga samråd

  • Under 2020 lämnade vi följande utlåtanden:
  • Utlåtande till SHM om ändring av centraliseringsförordningen (februari 2020)
  • Utlåtande till Europeiska kommissionen om färdplanen EU Cancer Plan (mars 2020)
  • Utlåtande till SHM och deltagande i öppet samråd om behov att ändra lagstiftningen om terminalvård och palliativ vård (mars 2020)
  • Utlåtande till SHM om klientavgifter inom social- och hälsovården (mars 2020)
  • Utlåtande till FM om höjning av alkoholskatten (september 2020)
  • Utlåtande till SHM om social- och hälsovårds- och landskapsreformen (september 2020)

Skriftliga kommentarer om elektroniska cigaretter till Europeiska kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker (oktober 2020).

Strategisk forskning

Med strategisk forskning avses här pragmatisk hälsopolitisk forskning i anslutning till det hälsopolitiska beslutsfattandet och verkställandet av relaterade beslut.
År 2020 gjordes en undersökning om lagstiftningen om snus och nikotinpåsar i Sverige, dess grannländer och Europeiska unionen. I undersökningen kartläggs luckor i lagstiftningen och föreslås lagstiftningsförbättringar i den gällande regleringen, särskilt för att skydda unga från snus och nikotinpåsar. Undersökningen ska publiceras i en internationell vetenskaplig tidskrift och dess resultat sprids till både nationella och internationella tobaksexperter.

År 2020 publicerades en samarbetsundersökning om det s.k. endgame-målet för tobakspolitiken utifrån Finlands erfarenheter. I undersökningen granskades tobakspolitiken särskilt med tanke på barnets rättigheter och principen ”the best interests of the child”. Artikeln hade beställts till en referentgranskad monografi, Human Rights and Tobacco Control (Edward Elgar Publishing).

I forskningshelheten om nya cancerläkemedel utreds betydelsen av nya cancerläkemedel som en del av den moderna cancervården, bedömningen och ibruktagandet av dessa läkemedel samt framtidsutsikterna. Undersökningens kvalitativa intervjumaterial har sammanställts och analyserades år 2020. Undersökningen presenterades för nätverket inom rationell läkemedelspolitik (RATTI). De första artiklarna ska publiceras 2021.