En stark och kunnig organisation

Samhällelig påverkan

År 2021 inverkade coronapandemin fortfarande på det samhälleliga påverkansarbetet och dess vanliga möjligheter. Antalet fysiska möten var mindre än under normala år. Coronakrisen lyfte också fram nya frågor på den politiska agendan, vilket fördröjde behandlingen av vissa andra frågor.

Samhälleligt policydokument. Projektet för att utarbeta ett samhälleligt policydokument för Cancerorganisationerna, som inleddes 2020, fortsatte. Policydokumentet godkändes vid Cancerföreningens och Cancerstiftelsens styrelsemöte. Dokumentet publicerades på finska och svenska. Dokumentet kommunicerades internt t.ex. på ett personalmöte, vid möten för verksamhetsledare och under ett organisationswebbinarium.

Cancerscreening. Påverkansarbetet gällande screeningprogram fortsatte genom att påverka riktlinjerna av styrgruppen för cancerscreeningar och påminna Finansministeriets ledning om att programmet för tarmcancerscreening är centralt i regeringsprogrammet och att dess finansiering ska tryggas i planen för de offentliga finanserna samt i de ekonomiska förhandlingarna mellan kommunerna och ministerierna.

Det beslutades att tillägget på tio miljoner euro för det riksomfattande screeningprogrammet för tarmcancer inkluderas i statsandelen för kommunal basservice från och med 2022. Enligt statsrådets beslut inleds det riksomfattande screeningprogrammet för tarmcancer den 1 januari 2022.

Under våren deltog vi också i den offentliga debatten om lagförslaget om screening för prostatacancer.

Kommunalvalet och välfärdsområdesvalet. Efter att projektet Ett livs hälsotalko avslutades i juni 2021 fortsatte samarbetet mellan social- och hälsovårdsorganisationerna inom Finlands NCD-allians. De gemensamma kommunalvalsmål som hade godkänts året innan främjades genom att man träffade riksdagspartierna. Kommunvalsmaterial ställdes till medlemsföreningarnas förfogande. Ett liv offentliggjorde också ett gemensamt valtest på webbplatsen terveysehdokas.fi.

I februari ordnade projektet ett webbinarium som gällde organisationernas och kommunernas samarbete för att främja välfärden. I webbinariet deltog drygt 300 personer. I december ordnade Finlands NCD-allians ett webbinarium med temat förebyggande hälsovård och dess möjligheter att åstadkomma ekonomiska besparingar i välfärdsområdena. I webbinariet deltog ca 150 personer.

Riksdagens Ett liv-nätverk, som i november omvandlade sitt namn till riksdagsnätverket för icke smittsamma sjukdomar, sammanträdde två gånger under året. I mars diskuterades förebyggande av övervikt och i november den förebyggande hälsovårdens betydelse i välfärdsområdena. I samband med båda mötena offentliggjordes riksdagsnätverkets ställningstagande.

Social- och hälsovårdsreformen. Ett liv-organisationerna bedrev tillsammans aktivt påverkansarbete gällande social- och hälsovården: man kontaktade ministrar, ministrarnas specialmedarbetare, Social- och hälsovårdsministeriets tjänstemän och riksdagsledamöter. Ett centralt perspektiv var främjandet av hälsa och välfärd samt att se till en lyckad övergång av de uppgifter som överförs från kommunerna till vårdlandskapen. Riksdagen godkände social- och hälsovårdsreformen i juni. Välfärdsområdesvalet förrättas i januari 2022 och ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

FICAN-samarbete. FICAN-samarbetsdagarnas tema var god praxis för att främja hälsan hos personer som insjuknat i cancer. Antalet deltagare var stort och i responsen önskade deltagarna att samarbetsdagarna skulle ordnas igen. Under året träffade man aktörer vid de regionala cancercentren. Turnén till cancerbehandlingsenheterna kunde inte genomföras på grund av coronapandemin. De regionala cancercentren fick inte den förväntade finansieringen under året, vilket hade en central inverkan på möjligheterna till samarbete. Vi påverkade riksdagsledamöterna i fråga om den finansiering som de regionala cancercentren ansökte om. Finansieringen förverkligades till fullo som en del av den tilläggsbudget som riksdagen godkände, så cancercentrens verksamhet kan etableras.

Tobakspolitik. Regeringens proposition med förslag till ändring av tobakslagen försenades till våren 2021 på grund av coronakrisen. Vi hade aktivt kontakt med de tjänstemän vid Social- och hälsovårdsministeriet som berett lagreformen. Vi lämnade ett utlåtande om ändringen av tobakslagen till Social- och hälsovårdsministeriet och till riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

I början av året genomförde Cancerorganisationerna en kampanj som sporrade till rökstopp och som fäste uppmärksamhet vid vikten av att sluta röka just under coronakrisen. På webbplatsen tupakkapandemia.fi erbjöd man information om att sluta röka och om det stöd som står till buds. Kampanjen syntes på utomhusreklamplatser i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors. Dessutom publicerade Utbildningsstyrelsen en gemensam blogg i anslutning till verksamhetsmodellen Nikotinfritt yrkis för att främja nikotinfriheten inom yrkesutbildningen.

Inverkan på rehabilitering. Cancerorganisationerna ville föra fram patienternas och klienternas röster i diskussionen om rehabilitering. För att genomföra detta behövs klientstudier med hjälp av flera organisationer inom social- och hälsovården. På hösten började man i samarbete med Stiftelsen för rehabilitering, Diabetesförbundet och Hjärtförbundet utarbeta en enkät till patienter om rehabiliteringens konsekvenser. Enkäten genomförs våren 2022.

Inverkan på finansieringen av organisationer. I Finansministeriets förslag till 2022 års budget föreslogs en betydande nedskärning i det statliga stödet till organisationer. Organisationernas påverkansarbete var framgångsrikt och regeringen beslutade att dra tillbaka nedskärningarna. I oktober gav vi ett utlåtande om reformen av lotterilagen. Reformen av lotterilagen kan leda till en mer långsiktig lösning på finansieringsproblemet.

Internationellt påverkansarbete. Vi är ordförande för den nordiska cancerunionen NCU fram till utgången av 2023. Vi följde aktivt genomförandet av Europas plan mot cancer, och vi offentliggjorde våra synpunkter och skickade dem till Social- och hälsovårdsministeriet för kännedom. Vi genomförde påverkansarbete både nationellt och på EU-nivå tillsammans med ECL. ECL:s projekt Access to Medicines fortsatte. Som en del av projektet påverkade vi ECL:s ställningstagande till EU-kommissionen, Europaparlamentet och dess utskott.

Annat påverkansarbete. I samarbete med Finlands NCD-allians utarbetade vi i augusti inför regeringens budgetförhandlingar ett ställningstagande där vi föreslog att man i Finansministeriets budgetproposition för det kommande året skulle utreda ibruktagandet av en hälsoskatt som en del av framtida skattelösningar. Vid budgetmanglingen beslutade man att inrätta en arbetsgrupp för att utreda införandet av en hälsoskatt. I samarbete med cancervården vid Tammerfors universitetssjukhus föreslog vi att cancervårdare ska ha rätt att anteckna uppgifter i den nationella medicineringslistan.

Ledningssystem

Ledningssystemet som helhet. I slutet av 2018 började Cancerorganisationerna utveckla ledningssystemet. Som utvecklingsobjekt identifierades då behandlingen av framtidsscenarier och alternativa planer, en systematisk beslutsprocess, beredning av ärenden, uppföljning av budgeten och bedömning av olika avvikelser, risker och hot i förhållande till verksamheten samt klarläggande av strategin och planerna på gruppnivå.

Under verksamhetsåret utvecklade man verksamhetsstyrningssystem som i synnerhet betjänar beslutsfattandet. I projekten deltog utöver den egna personalen också en stor skara utomstående parter. Som exempel kan nämnas förnyandet av verksamhetsmiljön för den ekonomiska styrningen och rapporteringen, utvecklandet av en ny typ av marknadsföringsanalys samt våra utvecklingsprojekt, som i linje med kontinuerlig utveckling har främjats i synnerhet genom samarbete mellan alla cancerorganisationer.

I höstas inleddes rekryteringen av en ny generalsekreterare. Till följd av de personalförändringar och pensioneringar som sker 2022 beredde man ändringar i verksamhetsstrukturen och utvecklade ledningsansvaret och tjänstelinjerna för både hälsoavdelningen och Cancerregistret.

Medlemsorganisationer. Utvecklandet av samarbetet med medlemsorganisationer som en del av ledningssystemet är en väsentlig del av förankringen av planerna och strategin. Genom en gemensam strategi stärks Cancerorganisationernas verksamhet och mål ytterligare så att organisationen kan bli en nationell aktör inom alla sektorer av cancerarbetet. De strategiska utvecklingsprogrammen bildar en konkret plan på organisationsnivå som genomförs i form av projekt under strategiperioden.

Modell för projektverksamhet. Under året stärktes ibruktagandet och etableringen av projektmodellen Proppu och en projektbyrå. De observationer som gjorts och identifierade utvecklingsbehov omsattes i praktiken i form av anvisningar och nya material. Proppu-verksamheten ska i tillämpliga delar införs också vid medlemsorganisationerna. Målet är att all projektverksamhet vid Cancerorganisationerna ska genomföra en långt planerad enhetlig verksamhetsmodell som erbjuder ett systematiskt verktyg för att hantera projektplaneringen. I slutet av året stärktes projektbyråns resurser med en person.

Utvecklingsprogram

Cancerorganisationernas strategi genomförs utifrån fem utvecklingsprogram:

• Vi verkar med människor för människor.
• Vi arbetar med stor genomslagskraft.
• Vi främjar våra mål vid varje möte med människor.
• Vi utvecklar organisationens interna samarbete och arbetsfördelning.
• Vi främjar cancerförebyggande, -diagnostik och -vård genom att stärka cancerforskningen och sakkunskapen.

Varje utvecklingsprogram har en ägare, dvs. en medlem av ledningsgruppen, under vars styrning man har definierat och berett de projekt som hör till programmet. Under beredningen uppstod förslag till 24 olika utvecklingsprojekt som genomförs under strategiperioden 2021–2025. Under verksamhetsåret 2021 genomfördes fem projekt.

Harmonisera kommunikationen. Målet med projektet var att öka kännedomen om organisationen och öka kommunikationens genomslagskraft. Kundkunskapen hos organisationens kommunikatörer fördjupades i syfte att utveckla den gemensamma kommunikationen och man utredde vad yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården önskar av Cancerorganisationernas kommunikation och hur kommunikationssamarbetet inom organisationen bör utvecklas. Man höll kommunikationsworkshoppar med medlemsföreningarna och skapade gemensamma kommunikationsunderlag, effektivare interna samarbetsprocesser och innehållsstrategier för medlemsföreningarnas kommunikation. Förankringen av projektets resultat inleds år 2022.

Samhälleligt policydokument. Det i fjol inledda projektet för att utarbeta ett samhälleligt policydokument för Cancerorganisationerna fortsatte. Projektet samlade den samhälleliga förändring som Cancerorganisationerna eftersträvar och de medel som behövs för att nå den i ett och samma dokument. Dokumentet ska styra allt samhälleligt påverkansarbete vid Cancerorganisationerna. Innehållet i policydokumentet diskuterades i styrelsernas aftonskola, i påverkansgruppen och vid verksamhetsledarnas möten. Man genomförde också en intern kommentarrunda för sakkunniga. Projektet framskred enligt tidsplanen och policydokumentet godkändes vid Cancerföreningens och Cancerstiftelsens styrelsemöte i maj. Dokumentet publicerades på finska och svenska, och under hösten presenterades det bl.a. vid ett personalmöte, ett möte för verksamhetsledare och ett organisationswebbinarium. Dokumentet förankras i fortsättningen som en del av det normala påverkansarbetet.

Tutka – utveckla Cancerregistrets forsknings- och experttjänster. Målet med projektet var att utveckla uppföljningen av cancerbördan på ett kund- och målgruppsorienterat sätt. För leverantörer av cancerregisterdata producerades en ny statistikapplikation som åskådliggör antalet kliniska canceranmälningar som inkommit till cancerregistret och deras omfattning regionvis. Den hjälper även i att informera sjukvårdsdistrikt om brister i canceranmälningarna. Kliniska canceranmälningar är särskilt viktiga med tanke på cancerincidens och diagnostidpunkten, och dessa uppgifter lämnas i allt högre grad inte till Cancerregistret.

Inom ramen för utvecklingsprogrammet inleddes också produktionen av temabaserad statistik för olika målgrupper. Först publicerades statistik om barncancer. Den kan läsas på webben och dess innehåll har gjorts allmänt begripligt genom texter som bifogats statistikuppgifterna. Dessutom utarbetade man faktablad om varje enskild cancersjukdoms statistikuppgifterna i fråga om cancerbördan och cancerscreeningar. Nya sätt att presentera statistik bereddes för att svara särskilt på de regionala cancerföreningarnas behov.

Cancerorganisationernas tjänster och deras tillgänglighet runtom i Finland. I projektet kartlades nuläget för Cancerorganisationernas tjänster, kundgruppernas önskemål och behov i fråga om tjänsterna samt behoven att utveckla tjänsterna och ändra arbetsfördelningen. Tjänstehelheten bereddes i gemensamma workshoppar med Cancerorganisationernas anställda och ledning.

Inom projektet färdigställdes en beskrivning av nuläget samt ett förslag om hur Cancerorganisationernas tjänster kunde utvecklas. År 2022 behandlas projektförslagen och utifrån diskussionen fattar man beslut om fortsatta åtgärder.

Nya former av frivilligverksamhet. Syftet med projektet var att stärka processerna för frivilligverksamheten vid Cancerorganisationerna. Man färdigställde en beskrivning av nuläget av frivilligverksamhetens ledningsresurser, kompetensbehov och utvecklingsbehov. I samarbete med tjänstedesignbyrån Passi och Ripatti Oy producerade man en beskrivning av frivilligarbetarens stig och ledningsprocessen för frivilligverksamheten samt ett beskrivningskort för frivilliguppgifterna. Dessutom färdigställdes en video som kommer att utnyttjas då man rekryterar nya frivilligarbetare och marknadsför verksamheten på sociala medier. För åren 2022–2023 färdigställdes en utbildningsplan som stöder ledningen av frivilligverksamheten och som är avsedd för de yrkespersoner och verksamhetsledare som arbetar inom frivilligverksamheten vid Cancerorganisationerna. Utbildningen ordnas av utbildnings- och konsultföretaget Osana.

Organisationsverksamhet

Utvecklingen av organisationsverksamheten har ett samband med projekten inom utvecklingsprogrammen för strategiperioden 2021–2025.

Det sammanlagda antalet medlemmar i Cancerföreningen i Finlands 18 medlemsföreningar fortsatte att minska. I slutet av 2021 var medlemsantalet ca 106 000.

Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötet. Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötena handlägger de viktigaste ärendena för hela organisationens verksamhet och de spelar en central roll dels i utvecklingen av Cancerorganisationerna, dels i uppföljningen av utvecklingsarbetet.

Organisationsutskottet stöder styrelsen i beslutsfattandet. Utskottet följer upp genomförandet av utvecklingsplanen och tar initiativ. Varje medlemsförening har turvis en representant i utskottet. Styrelsemedlem Annikki Thodén var utskottets ordförande 2021. Organisationsutskottet sammanträdde fyra gånger.

Verksamhetsledarnas möte fungerar som ett forum för samverkan, samordning och samarbete mellan organisationens funktionärer. Man ordnade sex möten för verksamhetsledare och dessutom regelbundet distansmöten för verksamhetsledare med ungefär två veckors mellanrum. Ordförandena var verksamhetsledaren för Norra Karelens cancerförening Suvi Jolkkonen och verksamhetsledaren för Norra Finlands cancerförening Seppo Rajaniemi.

Organisationens svenskspråkiga verksamhet behandlades vid två skilda verksamhetsledarmöten. Österbottens cancerförening bar ansvaret för koordineringen av den svenskspråkiga verksamheten.

Organisationsdagarna för årligen samman personal och förtroendevalda från Cancerorganisationerna för att diskutera aktuella teman. Organisationsdagarna ordnades de på hösten i form av två webbinarier som behandlade coronapandemins konsekvenser för cancervården, den riksomfattande screeningen för tarmcancer, Cancerorganisationernas samhälleliga policydokument samt medlemsföreningarnas insamlingsverksamhet och påverkansarbete.

Stöd för cancerarbete. Stödet för cancerarbete vid Cancerföreningens medlemsorganisationer riktas i huvudsak till att anställa rådgivningsskötare och det söks årligen. Cancerstiftelsen stöder verksamheten med drygt 600 000 euro varje år. Finansieringen kanaliseras ur Rosa bandet-fonden och stiftelsens dispositionsfond.

Stiftelsens mål är att möjliggöra jämlika tjänster inom cancerarbetet på olika håll i Finland. Stödet för cancerarbetet kommer också i fortsättningen att ha en stark position när det gäller att stödja de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Stödet riktas bl.a. till psykosocialt stöd, rådgivning och information, eftersom det är svårt att få dessa tjänster på ett övergripande sätt inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Stödets resultat mäts genom årlig rapportering som en del av medlemsorganisationens årsberättelse och bokslut.

De tvååriga projekt som inleddes 2019 för att utveckla stödet fortsatte delvis ännu 2021. Innehållet varierar från utveckling av en dansterapi för cancerpatienter till hälsobussar och utveckling av digitala servicemodeller. Vid projektfinansieringen bedömdes bl.a. mervärdet för utvecklingen av verksamheten, omfattningen av medlemsorganisationernas samutveckling samt möjligheterna till införande av servicekoncept. Projekten och deras resultat presenterades och utvärderades vid verksamhetsledarmöten och organisationsutskottets möten.

Gemensam statistikföring. Cancerorganisationernas gemensamma statistikföring vidareutvecklades. Under året tog man i bruk gemensam statistikpraxis för att möjliggöra jämförbar datainsamling.

Personalärenden

Cancerorganisationernas mål som arbetsgivare är att personalen upplever arbetsglädje, att de är engagerade och motiverade och att de får tillräckligt med stöd i rätt tid för sitt arbete och för att utveckla sin egen expertis.

Under 2021 uppgick antalet årsverken vid centralbyrån till 113.

Flexibelt arbete. Coronapandemin gjorde att vi fick hitta på nya sätt att arbeta. Nästan hela personalen arbetade på distans under denna verksamhetsperiod. Vi utvecklade praxis och verktyg som stöder distansarbete, liksom också mötespraxis. Vi gjorde tre förfrågningar för att få veta hur personalen orkar och hur de utför sitt arbete. Förfrågningarna besvarades av ca 80 procent av personalen. Resultaten visar att personalen har anpassat sig väl till distansarbete. Det finns dock medarbetare som har upplevt ensamhet och att informationsflödet har försämrats. Vi kommer att fortsätta utveckla gemensam praxis under 2022 son en del av HR-programmet.

Under verksamhetsåret främjades utredningen av nuläget i HR-programmet. Utifrån utredningen dras det upp riktlinjer för utvecklingsidéer för de kommande åren. Eftersom coronasituationen och distansarbetet fortsatte beslutade man dock att skjuta upp utredningarna om organisationens lokaler till 2022.

Som en del av totalreformen av ekonomisystemet integrerades och automatiserades HR-system och verksamhetsprocesser förenklades. Man utvecklade också arbetsfördelningen och informationsflödet mellan olika funktioner i anslutning till HR- och chefsarbetet. Chefsforumen sammanträdde regelbundet via Teams.

Great Place to Work. I höstas deltog Cancerorganisationerna i utredningen Finlands bästa arbetsplatser (Great Place to Work). Utifrån utredningens resultat vidareutvecklar man ledningskulturen och chefsarbetet. Utredningens resultat offentliggjordes i december. Av respondenterna ansåg 75 procent att vår arbetsplats antingen var mycket bra eller bra. Vi fick åter GPTW-certifikatet som bevis på att vi är en arbetsplats med god praxis. Personalen uppskattar i synnerhet betydelsen av och flexibiliteten i vårt arbete samt personalfördelarna. Resultaten ska utnyttjas när vi stärker HR-verksamhetens indikatorer och Cancerorganisationernas arbetsgivarimage.

Arbetshälsan utvecklades systematiskt i samarbete med arbetshälsoorganisationen och förtroendeombuden. Arbetshälsogruppen och arbetarskyddskommittén sammanträdde regelbundet och granskade och styrde genomförandet av arbetshälsoplanen.

Dataadministration, dataskydd och datasäkerhet

Dataadministrationen effektiviserar organisationens verksamhet och tryggar IKT-infrastrukturens funktionssäkerhet och tjänster. Dessa mål främjades genom att övergå till Microsoft Autopilot och AzureAD-utrustning i samband med att it-utrustningen förnyades. Dataadministrationen deltog också i programvarureformen inom ekonomiförvaltningen och medelinsamlingen.

Medlemsföreningarnas system för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Statistikföringen i medlemsföreningarnas gemensamma system för verksamhetsstyrning (ERP) utvecklades, processerna och den tekniska plattformen för medlemsfaktureringen förnyades och vid förmånsrådgivningen infördes Järkkäri-systemet. Dataadministrationen är huvudansvarig för att organisera processreformen och systemets utveckling och ibruktagande.

Inom Cancerregistrets informationssystemsprojekt fortsatte utvecklingen av masscreeningens operativa applikation för kvalitetssäkring. Som en ny funktion genomfördes bl.a. en kompletteringsdel till uppgifterna om fortsatta undersökningar av livmodern. I applikationen har man också kombinerat uppgifter från vårdanmälningssystemet Hilmo och cancerregistret, vilka kan användas då uppgifter om fortsatta undersökningar kompletteras. Applikationen torde tas i bruk under våren 2022.

Dataskydd och datasäkerhet. De datasäkerhetskrav som gäller statsförvaltningens myndigheter gäller också Cancerföreningen i Finland (lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) och VAHTI-anvisningarna). Vid behandlingen av personuppgifter iakttas den allmänna dataskyddsförordningen (679/2016) och dataskyddslagen (1050/2018).

Cancerföreningen och dess medarbetare svarar tillsammans för att det utförda arbetet följer principerna för datasäkerhet. Cancerföreningens dataskydd och datasäkerhet sköts av ett dataskyddsombud, en datasäkerhetschef, en datasäkerhetskonsult och en datasäkerhetsgrupp som behandlar frågor kring dataskydd och datasäkerhet.

I slutet av året inleddes en reform av organisationens datasäkerhetspolicy. Dataskyddsombudet och datasäkerhetschefen inskolade 27 nya arbetstagare i dataskydds- och datasäkerhetsfrågor med uppdaterade material. Cancerföreningen har under coronapandemin utvidgat utbudet av distansundervisning. Dataskyddet för webbtjänster inom distansundervisning utreddes, och kursanordnarna fick anvisningar om dataskydd. De skyldigheter som anges i dataskyddsförordningen fullgjordes också genom att man fortsatte informera de registrerade om deras rättigheter och behandlingen av deras personuppgifter. Dessutom ingick man dataskyddsavtal med underleverantörer som behandlar personuppgifter. Medlemsföreningarna fick råd i dataskyddsfrågor.

Man förberedde sig på inledandet av den riksomfattande screeningen för tarmcancer 2022 genom en uppdatering av Cancerregistrets dataskyddshandlingar. Cancerregistret publicerade sitt fjärde databokslut. Dessutom gjorde man förberedelser för att införa en informationssäker driftsmiljö enligt tillståndsmyndighetens föreskrift. Också Cancerföreningens verktyg för dokumentation av dataskyddet för vetenskaplig forskning uppdaterades.

Tekniskt dataskydd. Anordningarna för det interna nätet förnyades, och arbetet fortsätter 2022. En ny VPN-förbindelse med multifaktorautentisering togs i bruk. Man reagerade på hot mot informationssäkerheten genom att göra ändringar i systemen.

Ekonomi och förvaltning

År 2021 var ett år av förnyelse inom ekonomin. Vi skaffade en molnbaserad ERP-lösning för ekonomistyrningen som gör det möjligt att ordna tjänster för flerföretagsverksamhet och stödfunktioner för medlemsorganisationerna. Inom projekt förnyade man modellerna för ekonomistyrningen, de ekonomiska processerna, rapporteringsverktygen, betalningstrafiken och faktureringen.

Förnyandet av systemet för ekonomistyrning gick hand i hand med förnyandet av andra system, bl.a. kundhanteringssystemet för medelinsamlingen och systemet för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Därtill vidareutvecklade man också verksamhetsmodellen för centraliserade ekonomitjänster och inledde organiseringen av tjänsteverksamhet för en medlemsorganisation. Utvecklingen av tjänsten fortsätter under 2022. Verksamheten inom ekonomitjänsterna stärktes genom att man rekryterade en ekonomiservicechef.

Befintliga HR-system utvecklades genom att integrera dem i helheten och öka automatiken. Målet var att uppnå ett korrekt informationsflöde och en korrekt kvalitetssäkring samt att processerna inom ekonomin och andra stödfunktioner skulle vara tydligare och transparentare. Detta innebar bl.a. att förutsägbarheten i ekonomin förbättras och prognoserna systematiseras som en del av den operativa verksamheten.

Verksamhetens och arbetsfördelningens utveckling. Ett särskilt mål för stödfunktionerna är att utveckla och förtydliga Cancerorganisationernas interna verksamhet och arbetsfördelning. Målet för detta strategiska utvecklingsprogram, som är gemensamt för Cancerorganisationerna, är att arbetet och kartläggningen inleds inom teman som hänför sig till ekonomin. I fortsättningen ska också andra funktioner utredas där det klart finns potentiella besparingar och synergieffekter med tanke på verksamhetens utveckling. Sådana funktioner är bl.a. utveckling av personalens kompetens och gemensamma revisionstjänster eller upphandlingar.

Vid sidan av reformen av det ekonomiska systemet inledde man också utvecklingen av en verksamhetsmodell för centraliserade ekonomitjänster som erbjuds medlemsorganisationerna. En medlemsorganisation tog i bruk tjänsten i början av 2022.

Finansieringens utveckling. Cancerorganisationernas finansiering är delvis beroende av hur statsfinanserna utvecklas. Man har kunnat förutse att finansieringen kommer att minska särskilt i fråga om Cancerregistrets funktioner och den verksamhet som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Finansieringen utvecklades dock positivt under räkenskapsperioden och finansieringsramarna för verksamheten hölls på de planerade nivåerna. Den strategiska styrningen av ekonomin samt intäkts- och verksamhetsfinansieringen stärktes genom en långsiktig investeringsplan där man fastställde nya principer för placeringsverksamhetens tillgångsklasser, allokering och mål.

Andra åtgärder. Det ordnades utbildning för personalen i anslutning till de ekonomiska reformerna och HR-reformerna. Dessutom utvecklade och förankrade man projektverksamhetsmodellen. Man gjorde ändringar i organisationsstrukturen; i samband med ändringarna överfördes ansvaret för att leda projektbyrån till ekonomi- och förvaltningsavdelningen. På samma gång stärkte man också samordningen av projekten och anställde en person på heltid.

Insamlingsverksamhet

Mål och resultat. Cancerstiftelsens mål för 2021 var att få in 11 miljoner euro i donationer och via företagsavtal. Målet var att testamentsgåvorna skulle utgöra 3 miljoner euro av denna summa. Tyngdpunkten i medelinsamlingen låg på testamentsgåvor, Rosa band-insamlingen och månadsdonationer. Julinsamlingens koncept och visuella profil förbättrades.

Intäkterna av Cancerstiftelsens medelinsamling uppgick till sammanlagt 17,8 miljoner euro, varav intäkterna från testamenten uppgick till 6,8 miljoner euro. Insamlingsintäkterna ökade med 37 procent jämfört med året innan. Förvaltnings- och insamlingsutgifternas andel var 18 procent (2020: 21 %).

Intäkterna stärker stiftelsens roll som en betydande finansiär av cancerforskning samt som en organisation som säkerställer stödtjänster för cancerpatienter och cancerarbetet via Cancerföreningen i Finland.

Donationer. Målet var att öka antalet månadsgivare till 23 000. Vi överträffade målet rejält: i slutet av året hade Cancerstiftelsen 33 500 månadsgivare.
De viktigaste metoderna var ett årligt tv-program samt aktiv telefonförsäljning och nätreklam. Vi startade en intern telemarketinggrupp som gör telefonmarknadsföring vid sidan av ett utomstående telemarknadsföringsföretag. För att få nya testamentsdonationer vidtogs marknadsföringsåtgärder på webben och i print. Det inkom rätt mycket beställningar av testamentsbroschyren som fås på webbplatsen. Testamentsmarknadsföringen integrerades starkt i den övriga medelinsamlingen och synergieffekter söktes redan när olika kampanjer planerades.

Kundhanteringssystemet (CRM). I januari efter en konkurrensutsättning inleddes en reform av kundhanteringssystemet. Det nya Salesforce-systemet testades och togs i bruk i september. Projektets omfattning och omsorgsfulla slutförande krävde ett starkt samarbete mellan hela medelinsamlingen och förvaltnings-, ekonomi- och dataadministrationsavdelningen.

Marknadsföring. I och med det nya kundhanteringssystemet införde man också ett verktyg som automatiserar marknadsföringen, Marketing Cloud. Det är en verktygslåda för marknadsföring som gör det möjligt att rikta marknadsföringen till olika målgrupper i rätt kanal, vid rätt tidpunkt och med rätt innehåll. Genom automatiseringen av marknadsföringen kan marknadsföringsteamets resurser riktas effektivare. Förankringen av Cancerstiftelsens konkurrensfaktorer samt planeringen av innehållet inleddes med det huvudsakliga målet att stärka varumärket och engagera givarna.

För att få in stora donationer startade man ett separat program som syftade till att samla in ett fjärde storstipendium på 450 000 euro under de följande tre åren. Målet uppnåddes redan under det första året och storstipendiet delades ut redan i november. För att fira att man uppnått målet ordnades en tillställning för alla stora donatorer.

Rosa bandet. Designern av 2021 års Rosa band var världsmästaren i professionell boxning, Eva Wahlström. Insamlingens tema gällde gränslöshet och hur man spränger gränser. Gränslösheten kunde gälla en bottenlös längtan eller sorg, och temat fungerade bra för både privata donationer och företagsdonationer. 2021 var det andra året som intäkterna från insamlingen utnyttjades för att stödja forskning kring alla cancerformer, och tarmcancer valdes till forskningstema.

Kampanjen startades med ett pressmöte i Musikhuset som direktsändes via kampanjens webbplats. Insamlingen genomfördes i oktober och avslutades i februari 2022 då resultaten offentliggjordes. I marknadsföringen och kommunikationen fokuserade man på att tacka donatorer, samarbetspartner och frivilligarbetare. I insamlingen deltog ett flertal kändisar, erfarenhetsexperter och cancerforskare.

I insamlingen satsade man starkt på digital marknadsföring med hjälp av det nya Marketing Cloud-marknadsföringsverktyget. Kampanjens mål var att samla in 3,5 miljoner euro. Resultatet var rekordhögt: 4,9 miljoner euro.

Genom julinsamlingen insamlade man medel till familjer som behöver ekonomiskt stöd och som drabbats av cancer. Antalet ansökningar om understöd har till och med tiodubblats under de senaste tio åren. I julinsamlingen deltog förutom erfarenhetsexperter även Anssi Kela, Kiti Kokkonen och Maaret Kallio. Målet för julinsamlingen uppnåddes och intäkterna var 700 000 euro.

Kommunikation

Målet för Cancerföreningens kommunikation är att informationen och tjänsterna ska kunna hittas så lätt och att innehållen stöder Cancerorganisationernas målgrupper i olika informationsbehov.

Kommunikationsenheten svarar för föreningens interna och externa kommunikation samt för föreningens varumärke och rykte. Enheten producerar kommunikation om centralbyråns olika funktioner – hälsotjänster, hälsofrämjande och Finlands cancerregister – i samarbete med de sakkunniga.

Kommunikationen utnyttjar flera olika medel och kanaler. Under verksamhetsåret 2021 satsade man på att stärka påverkanskommunikationen vid sidan av den traditionella kommunikationen. Som kommunikationskanaler utnyttjade man sociala medier och webben, videor, tidningen Syöpä-Cancer, nyhetsbrev och olika presentationsmaterial. Dessutom eftersträvade man ökad synlighet genom flerkanalig marknadsföring i medier.

Ökad medvetenhet och starkare varumärke. Konkurrensen om vem som får mest synlighet blir allt hårdare. Organisationens enhetliga visuella synlighet stärktes genom gemensamma varumärkesbilder och PowerPoint-mallar. Organisationens experter fick medieträning och träning i sociala medier för att stödja ambassadörverksamheten. Nyhetsbrevet hade nästan 1 000 prenumeranter och det utkom elva gånger.

Kommunikation genom kampanjer. I januari startade en kampanj som syftade till att uppmärksamma rökarna på vikten av att sluta röka under den pågående coronapandemin.

Kampanjen syntes på utomhusreklamplatser i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors samt på Musikhusets vägg, i utvalda tidskrifter och i Helsingin Sanomat. Kampanjen syntes även i sociala medier.

Antalet träffar i medier uppgick till 17 och kampanjen nådde drygt 10 miljoner personer. I sociala medier nämndes kampanjen 52 gånger, och man nådde drygt 967 000 personer. Kampanjen nämndes även på Twitter och Facebook. Till kampanjens landningssida, tupakkapandemia.fi, styrdes via sociala medier drygt 800 personer.

På Världscancerdagen den 4 februari publicerade man i sociala medier innehåll som berättade om hur en regelbunden dygnsrytm påverkar hälsan.

Under europeiska cancerveckan i maj lyfte man fram temat sexualitet som en del av livet för cancerdrabbade personer. Cancerorganisationerna genomförde en enkät för personer som insjuknat i cancer. Av enkäten framgick att över hälften av de insjuknade saknar tillräckligt stöd med tanke på sexualitetsproblem. 727 personer besvarade enkäten. Tidningen Syöpä-Cancer ordnade en skrivtävling om erfarenheter av kropp och sexualitet. Tävlingen producerade trettio texter, varav en del publicerades i den digitala tidningen. Under cancerveckan delade man i sociala medier skrivtävlingens artiklar och intervjuer med experter om temat cancer och sexualitet.

Tillgänglighet och kundperspektiv var centrala teman i utvecklingen av kommunikationen. Tillgängligheten av Cancerföreningens webbplatser inspekterades i slutet av året. De tillgänglighetskorrigeringar som inletts på basis av inspektionen fortsätter år 2022.

Webbplatsernas kundperspektiv utreddes genom att sammankalla en fokusgrupp. Den första fokusgrupputredningen genomfördes som en webbenkät och den besvarades av 28 personer. Av enkäten framgick att webbplatsen Allt om cancer är av stor betydelse för de insjuknade och närstående. Till och med 93 procent av dem som själv hade cancer upplevde att webbplatsens innehåll hjälper dem att klara sig i en utmanande livssituation. Av gruppen närstående bedömde alla respondenter att webbplatsens innehåll hjälper dem att klara sig. 70 procent av respondenterna på webbplatsen Utan cancer bedömde att webbplatsens innehåll uppmuntrar till att ändra levnadsvanorna i en hälsosammare riktning.

Kundperspektivet beaktades också i tidningen Syöpä-Cancer. Tidningens läsarpanel på 35 personer utvärderade tidningens utseende och innehåll fyra gånger under året samt planerade nya innehåll.

Webbplatser. Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna, Utan cancer och Finlands cancerregister är Cancerorganisationernas viktigaste webbmedier. Det är kommunikationsenheten som uppdaterar, analyserar, utvecklar och marknadsför webbplatserna.

Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna och Utan cancer erbjuder aktuell information om förebyggande av cancer, cancersjukdomar, canceröverlevnad och organisationens tjänster. Målet är att de som insjuknat i cancer och deras närstående ska klara av den svåra livssituationen och att alla som är intresserade av sin egen hälsa ska få stöd för sina hälsofrämjande livsstilsval.

Målet på Cancerregistrets webbplats är att presentera cancerstatistik och statistiktolkning på ett klart och begripligt sätt samt att erbjuda information om cancerbördan. Till forskare och experter förmedlar webbplatsen forskningsdata. För medierna erbjuds ny och färdig cancerinformation.

På webben är konkurrensen om synlighet hård. Därför satsar man på Cancerorganisationernas webbplatser på sökmotoroptimering, analys och konversionsoptimering samt på att öka utnyttjandet av sociala medier och bloggar.

På webbplatserna togs i bruk sådana förfrågningar om tillstånd till kakor (cookies) som EU:s dataskyddsförordning kräver. Webbplatsen Allt om cancer utvecklades utgående från de utredningar som gjordes året innan inom ett digitaliseringsprojekt. I projektet undersöktes patienternas och närståendes behov, och med hjälp av tjänstedesign utreddes hurdana digitala tjänster bäst skulle hjälpa dem. På webbplatsen Allt om cancer byggdes ett verktyg med hjälp av vilket rehabiliteringskurser och den digitala tidningens artiklar kan lyftas fram bättre än tidigare. På webbplatsen producerades också ett element som gör det möjligt att rikta just sådant innehåll till användaren som intresserar hen.

De finskspråkiga sidorna på webbplatsen Allt om cancer lockade nästan 1 208 000 besökare under året (2020: 1 615 000). De svenska sidorna hade ungefär 100 500 besökare och de engelska sidorna ungefär 31 400 besökare. Helheten Cancersjukdomar var åter den mest besökta. Programmet ”Google för ideella organisationer” ger föreningen en månatlig budget på 10 000 dollar för marknadsföring på Google.

Den finska webbplatsen Cancerorganisationerna hade ca 178 000 besökare under året (2020: 220 000). De svenska och engelska webbplatserna hade tillsammans ca 40 000 besökare.

Webbplatsen Utan cancer riktas till människor som är intresserade av sin hälsa och hur de kan förebygga cancer. Den finska webbplatsen hade ungefär 108 000 unika besökare under året (2020: 190 000). Orsakerna till det minskade antalet besökare på webbplatserna utreddes. De hänför sig bl.a. till den hårdnande konkurrensen inom sökmotormarknadsföringen och de kakförfrågningar som lagts till på webbsidorna.

Antalet besökare på webbplatsen Finlands cancerregister ökade något. Webbplatsen hade 76 200 besökare under året (2020:67 080) Den engelska språkversionen hade 6 000 och den svenska 2 300 besökare. Webbplatsens populäraste innehåll är cancer- och screeningstatistiken och applikationen där besökaren själv kan söka olika cancerstatistik.

På medlemsföreningarnas webbplatser togs i bruk sådana kakförfrågningar (cookies) som EU:s dataskyddsförordning kräver.

Nordiska cancerunionens (NCU) webbplats förnyades. Uppdateringen av webbplatsen hänför sig till Cancerföreningen i Finlands treåriga ordförandeskap i NCU, som inleddes 2021.

Sociala medier. Kommunikationsenheten ansvarar för två Facebook-sidor och för organisationens LinkedIn-sida. I slutet av året hade Cancerorganisationerna 12 202 följare på Facebook (2020: 11 516). Sidan Hyvä elämä ilman syöpää (Ett bra liv utan cancer) hade 433 följare (2020: 399). LinkedIn-sidan hade 518 följare i slutet av året (2020: 281). LinkedIn-kommunikationen fokuserar på teman om organisations- och arbetsgivarvarumärket. På Facebook publicerar vi innehåll för personer som insjuknat i cancer och deras närstående samt alla som är intresserade av sin egen hälsa.

Cancerorganisationernas kommunikation sköter två Twitter-konton. På kontot @Syopajarjestot publiceras pressmeddelanden och aktuella nyheter. Kontot hade 2 975 följare i slutet av året (2020: 2 802). Cancerregistrets Twitter-konto koncentreras främst på Cancerregistrets forskningskommunikation. Kontot hade 606 följare i slutet av året (2020: 532). På Cancerorganisationernas Instagram-konto delas bl.a. innehåll som gäller hälsofrämjande och aktuella frågor inom Cancerorganisationerna. Kontot hade 1 950 följare i slutet av året (2020: 1 700). Cancerorganisationerna har även en YouTube-kanal, som har 1 640 följare (2020: 1 490).

Mediekommunikationen ger information om cancerbehandling och cancerförebyggande åtgärder, organisationens tjänster och Cancerregistrets statistik och forskning. Dessutom strävar man efter att påverka t.ex. lagstiftningen om hälsa.

År 2021 syntes Cancerorganisationerna i medierna bl.a. i samband med teman kring cancerprognoser och -forskning, cancerscreening och nikotinprodukter. Kommunikationsenheten publicerade 22 pressmeddelanden. En del av de innehåll som tidigare hade publicerats i form av pressmeddelanden publicerades nu som webbnyheter och delades via sociala medier.

Målet i medieuppföljningen är att man ska rikta analysen inte bara på traditionella medier utan alltmer också på sociala medier och bloggar. För att utveckla medietjänsten lät man göra en kvalitativ journalistundersökning om Cancerorganisationernas kommunikation och medietjänst.

Tidningen Syöpä-Cancer är det viktigaste av Cancerorganisationernas tryckalster. Tidningen utkom fyra gånger och dess upplaga är 93 194 exemplar. Tidningen skickades till medlemmarna i Cancerföreningen i Finlands medlemsföreningar samt till alla prenumeranter. I tidningen ingick en bilaga på svenska för dem som hade prenumererat den. Den svenskspråkiga bilagan hade en upplaga på 4 900 exemplar. Tidningens styrgrupp sammanträdde två gånger via Teams.

Det finns en finsk- och svenskspråkig digital version av tidningen på webbplatsen Allt om cancer. Man strävade efter att det i varje nummer av den fysiska tidningen fanns artiklar som kompletterades med en videointervju.

Medlemsföreningarnas kommunikation stöddes genom ett projekt för att harmonisera Cancerorganisationernas kommunikation. I projektet byggdes upp gemensamma processer för planering och genomförande av kommunikationen och skapades gemensamma kommunikationsunderlag för hela organisationen. Det riksomfattande kommunikationsteamet sammanträdde månatligen via Teams. Det ordnades två utbildningsdagar för teamet.

Intern kommunikation. Kommunikationsavdelningen ansvarar för utvecklandet av Cancerorganisationernas gemensamma intranät och utbildningen av personalen. Teams, intranätet och det interna nyhetsbrevet hade en central betydelse för att distansarbetet lyckades. Det interna nyhetsbrevet utkom tio gånger under året.

Teams-utbildningarna fortsatte vid centralbyrån och medlemsföreningarna. Kommunikationsavdelningen utredde användningen av intranätet och Teams i hela organisationen genom två interna enkäter. Av enkäterna framgick bl.a. att produktionen av nyheter i intranätet måste aktiveras och att medlemsföreningarnas engagemang i användningen av det gemensamma intranätet och de riksomfattande Teams-grupperna bör stödjas även i fortsättningen. Kommunikationen konkurrensutsatte reformen av intranätets tekniska plattform.

Cancerstiftelsen samarbetar med Cancerföreningens kommunikation för att bedriva nytänkande och aktuell forskningskommunikation. Cancerregistret är Cancerorganisationernas eget forskningsinstitut. Dess verksamhet ska utnyttjas effektivare och arbetet för att öka kännedomen om epidemiologisk forskning fortsätter.

Cancerstiftelsens kommunikation stöder stiftelsens strategiska mål och ökar kännedomen om stiftelsen. Cancerstiftelsens varumärke stärktes genom en starkare och mer systematisk kommunikation som riktas till donatorer. Huvudbudskapen i donatorkommunikationen förtydligades och vi började förankra Cancerstiftelsens konkurrensfaktorer i marknadsföringskommunikationen. Målet är att stärka Cancerstiftelsens position som välgörenhetsmålet framför andra.

Informationen om forskningsstipendier och det elektroniska ansökningssystemet har flyttats till Cancerstiftelsens webbplats. Forskarna ska i högre grad engageras att berätta om sina forskningsresultat i samband med konceptet På forskningsresan. Inom webbkommunikationen och på sociala medier vidareutvecklar man den analysbaserade verksamheten och planenligheten.

Förtjänstmedaljer och priser

Cancerorganisationerna hyllar förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet på många olika sätt.

Förtjänstmedaljer för cancerbekämpning finns i tre kategorier (guld, silver och brons). De delas ut årligen på förslag av medlemsföreningarna och centralbyrån. Cancerföreningen i Finlands delegation utser en förtjänstmedaljskommitté som behandlar förslagen och lägger fram ett förslag om mottagare för delegationens vårmöte.

Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Till årets cancerläkare valdes specialläkare i cancersjukdomar Jarkko Ahvonen från Tammerfors universitetssjukhus. Till årets cancersjukskötare valdes Magdalena Nyvall-Malm, som jobbar som klinisk specialsjukskötare och biträdande avdelningsförvaltare vid Vasa centralsjukhus palliativa poliklinik.

Internationell verksamhet

Vår internationella verksamhet har två huvudmål: att inverka på bekämpningen av cancer genom internationella organisationer och nätverk samt kollegialt lärande. En stor del av det internationella samarbetet genomfördes på distans.

NCU. Finlands treåriga ordförandeskap i nordiska cancerunionen NCU inleddes 2021. Cancerorganisationerna ordnade tre möten för NCU:s styrelse (de två första på distans och decembermötet i Helsingfors).

Cancerorganisationerna ansvarade i sin helhet för ansökningsprocessen för NCU-forskningsfinansiering samt för förvaltningen av finansieringen År 2021 beslutade NCU att finansiera 28 samnordiska forskningsprojekt med sammanlagt 750 000 euro. Två beslut om strategiska projekt fattades för att förlänga deltagandet i nätverket European Fair Pricing Network och projektet NORDCAN – Cancer Statistics for the Nordic Countries.

Vid NCU:s styrelsemöten hördes många anföranden i anslutning till cancerbekämpning, såväl av Cancerorganisationernas egna experter som av finländska och utländska gäster. Teman som behandlades var bl.a. frågor kring barncancer, Covid-19 och cancer i de nordiska länderna, kostnaderna för cancerbehandling i de nordiska länderna och bakgrunden till de screeningar för tarmcancer som inleds i Finland.

ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. ECL, som har sitt säte i Bryssel, har en viktig roll i fråga om Europeiska kommissionen och Europaparlamentet bl.a. när det gäller att lobba för frågor som rör cancerbekämpning. Tillsammans med sina medlemsorganisationer strävar ECL efter att trygga en högklassig och ändamålsenlig vård på lika villkor i hela Europa. Organet främjar också kunskapen om cancer. ECL:s årsmöten hölls i november på distans.

IARC. Samarbetet med WHO:s internationella cancerforskningsorganisation IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Janne Pitkäniemi, ledande statistiker vid Finlands cancerregister, var Finlands representant och ordförande i IARC:s vetenskapliga råd.

UICC. Cancerorganisationerna är medlem i internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control) och stöder cancerbekämpning i icke-industrialiserade länder t.ex. via fonden ICRETT (International Cancer Technology Transfer Fellowships). Cancerregistret deltog i UICC:s Virtual Fellowships-program som expert genom att erbjuda vägledning för analys av överlevnadssiffrorna i cancerregistermaterialet i distriktet Sangrur i Indien.

FCA. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) är ett internationellt avtalssystem som syftar till att begränsa användningen av tobaksprodukter. Cancerföreningen stöder ramkonventionen via sitt medlemskap i koalitionen Framework Convention Alliance (FCA).

ICISG (International Cancer Information Service Group) är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer. Nätverket upprätthåller webbplatsen www.icisg.org och skickar ut ett nyhetsbrev. Cancerföreningen i Finland är medlem i ICISG.

IPAAC (Innovative Partnership for Action Against Cancer). Cancerföreningen ledde med hjälp av Cancerregistret delhelheten om förebyggande av cancer och cancerscreening i det ur EU:s hälsoprogram finansierade samprojektet (joint action) IPAAC (2018–2022). Projektet är en gemensam satsning mellan EU-medlemsländer och Europeiska kommissionen. Också Institutet för hälsa och välfärd deltog i projektet. Inom projektet rapporterades resultat från fyra temamöten som ordnades i samarbete med IARC och ECL. Man ordnade dessutom ett webbinarium om cancerscreening och förebyggande av cancer.

Vid slutkonferensen i december rapporterades de viktigaste resultaten av hela projektet. För webbaserad kommunikation producerades dessutom en infografisk guide om styrstrukturerna för cancerscreeningprogram samt policyrekommendationer om tidig upptäckt, cancerscreening och förebyggande av cancer. De viktigaste resultaten var rekommendationerna om att förnya de europeiska canceranvisningarna (European Code against Cancer) och åtgärder för att främja tidig upptäckt av cancer, såsom cancerscreening, på europeisk nivå. Rapporteringen fortsätter till början av 2022.