Stärkande av kunskapsbasen Regionala och socioekonomiska skillnader. År 2021 producerade Cancerregistret ny cancerstatistik och nya cancerdata. Skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer i fråga om cancerincidensen var relativt sett störst vid lung- och luftstrupscancer. Incidensen på grundnivån var mer än dubbelt så stor som på den högre utbildningsnivån. Cancerincidensen hos kvinnor var i någon kommun i bästa fall 10 procent mindre och i värsta fall 14 procent större än i hela landet i genomsnitt. Variationen var något större hos män än hos kvinnor. I årsrapporten granskades de regionala skillnaderna i cancerbördan separat för prostatacancer, bröstcancer hos kvinnor, tjock- och ändtarmscancer och lungcancer. Fördröjd diagnos. I forskningsprojektet om vägen från symptom till patient undersökte man användningen av tjänster inom hälso- och sjukvården ett år före diagnos. Breddning av kunskapsbasen. Man strävar efter att samla in och hitta strukturerade parametrar som i allt högre grad betjänar uppgiftsanvändarna. Man har exempelvis börjat med dataurvinning för att plocka ut den TNM-klassificering som beskriver tumörens stadium ur patologiska textbaserade rapporter. Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret. År 2021 pågick en samnordisk undersökning om cancerincidensen, cancerdödligheten och screeningdeltagande bland invandrarkvinnor; undersökningen koordinerades av Finland och finansierades av nordiska cancerunionen NCU. Syftet är att jämföra cancerincidensen hos kvinnor som flyttat från utanför västvärlden till de nordiska länderna samt deras deltagande i screening för bröst- och livmoderhalscancer i förhållande till den kvinnliga befolkningen i länderna. Det registermaterial som används i undersökningen bearbetades till ett enhetlig format i de deltagande länderna, och analyserna av både cancerincidensen och -dödligheten och screeningdeltagandet slutfördes i Finland. Nordscreen, det samnordiska projektet som Cancerregistret samordnar och som utvecklar ett webbaserat rapporteringssystem för screeningdata, fortsatte med stöd från Nordiska cancerunionen. Inom projektet publicerades webbaserad screeningstatistik, och dessutom pågick en jämförande studie om testresultaten av screening med cytologi och HPV-test samt om fynd som gäller uppföljningsperioder av olika längd efter primärtestresultaten. I projektet jämfördes också tillförlitligheten hos den samnordiska statistiken över livmodercancer i Nordscreen-databasen. Ett flertal forskningsartiklar färdigställdes inom forskningsprojektet EU-TOPIA (Towards Improved Screening for Breast, Cervical and Colorectal Cancer in All of Europe) med finansiering från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Projektet publicerade simuleringsmodellstudier om effektfullheten av bröstcancerscreening i Europa och resultaten av valideringen av simuleringsmodellen för tarmcancerscreening. Utifrån den simuleringsmodell som utvecklats tillsammans med projektledaren, Erasmus Medical Center (EMC), och resultaten av pilotundersökningen i Finland utvecklades en modell för kostnadseffektiviteten av screening för tarmcancer i finländska förhållanden. Med hjälp av den nya modellen optimerade man screeningens målåldersgrupper och screeningarnas gränsvärden för Finlands screeningprogram. EU-TOPIA-konsortiet analyserade den sociala ojämlikheten i hälsovårdens användning av screeningprogrammens olika test (gynekologiskt cellprov, mammografi, avföringsprov och kolonoskopi) både inom programmen och utanför dem. Undersökningen baserar sig på material om befolkningens hälsobeteende (European Health Information Survey) som EUROSTAT samlat in i EU-medlemsländer. I undersökningen upptäckte man betydande ojämlikhet i användningen av dessa tester i hela EU och i medlemsstaterna. Resultaten ska publiceras 2022. En undersökning om valideringen av cancerregisteruppgifter i nordvästra Ryssland färdigställdes. Projektet genomfördes i samarbete mellan det nationella cancerinstitutet i S:t Petersburg, Europeiska universitetet i S:t Petersburg, Tammerfors universitet, WHO:s internationella cancerforskningsorganisation IARC och Cancerregistret. I det samnordiska Nocca-projektet (Nordic Occupational Cancer Study), som samordnas av Cancerregistret och som kartlägger cancerriskerna i samband med arbetsrelaterade exponeringar, publicerades en undersökning om cancerrisken hos musiker. Den totala cancerrisken hos musiker skilde sig inte från cancerrisken hos den övriga befolkningen. I en gemensam studie mellan Nocca-projektet och IARC utreddes sambandet mellan socioekonomisk ställning och risken för lungcancer i de nordiska länderna. Studien ska publiceras 2022. Inom ramen för Nocca-projektet uppdateras också en omfattande datahelhet om cancerrisker inom olika yrkesgrupper. Arbetet har slutförts för Finlands del och framskrider snabbt också i de övriga nordiska länderna. Kostnader för cancervård. Cancerstiftelsen har sedan 2014 haft en öppet tillgänglig webbtjänst med uppgifter om de årliga kostnaderna för cancervård efter cancertyp, landskap och kostnadsslag. Nordic Healthcare Group uppdaterar uppgifterna och upprätthåller webbtjänsten. Webbtjänstens innehåll och användbarhet utvecklas genom separata projekt. År 2021 genomfördes ett projekt med hjälp av vilket man kunde skilja läkemedelskostnaderna från kostnaderna för sjukhusvård och få en heltäckande bild över läkemedelskostnadernas utveckling. Offentliggörandet av nätverktyget som uppdaterats med läkemedelsuppgifter och kostnadsuppgifter för 2020 sköts upp till början av 2022. Screeningtjänster Kallelsetjänsten. Basuppgifterna om de män och kvinnor som kallades till cancerscreening (personbeteckning, hemkommun) plockades från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och skickades till screeningenheterna. För kommuner som använder kallelsetjänsten plockades också namn- och adressuppgifter ut. Till laboratorier och enheter lämnades uppgifter om närmare 700 000 personer. Kallelsetjänsten omfattade nästan 100 procent av målgruppen för bröstcancerscreening och cirka 80 procent av målgruppen för screening för livmoderhalscancer. Screening för tarmcancer. Expertgruppen för tarmcancerscreening, som utöver företrädare för Cancerregistret också består av sakkunniga från fyra specialupptagningsområden, utarbetade ett handlingsprogram för tarmcancerscreening och en förteckning över de test som godkänns vid screening. Dessa nationella rekommendationer publicerades på Cancerregistrets och Social- och hälsovårdsministeriets webbplatser i september. Vid sidan av expertgruppen inrättades i augusti en patologgrupp som omfattar alla universitetssjukhus. Registret producerade i samarbete med Cancerföreningens kommunikationsavdelning material till stöd för tarmcancerscreeningen. En guide om ordnande av tarmcancerscreening som riktades till kommunerna blev färdig i september. Till alla kommuner och sjukvårdsdistrikt skickades per e-post information om inledandet av tarmcancerscreening samt versioner och länkar till handlingsprogrammet och handboken. Under hösten ordnades webbinarier avsedda för flera olika målgrupper, och resultaten från pilotfasen presenterades också i europeiska webbinarier. Informationsflödet vid tarmcancerscreening 2021 Coronapandemin påverkade registrets arbete på många sätt. Screeninganvisningar skickades till de enheter och laboratorier som utför screeningen och man berättade att screeningåret vid behov kan förlängas till följande sommar. Man tog itu med fördröjningarna i testningen. Enligt utredningar fungerade cancerscreeningarna nästan normalt i hela landet; inte heller screeningdeltagandet minskade nämnvärt under året. Expertarbete. Merparten av Cancerregistrets arbete i anslutning till utförandet och styrningen av screeningarna koncentrerade sig på en ändring av screeningförordningen. Målet var att utvidga screeningen för livmoderhalscancer till 65-åriga kvinnor samt att inleda den nationella screeningen för tarmcancer. Den nationella styrgruppen för cancerscreening sammanträdde åtta gånger. Som grund för motiveringen till ändringen av förordningen genomförde man vid registret bl.a. en modellundersökning som utnyttjar pilotdata och befolkningsbaserade registeruppgifter för att fastställa målpopulationen för tarmcancerscreening, screeningintervallet och testets känslighetsgrad. Dessutom gjorde man resurs-och finansieringsberäkningar för Finansministeriet. Förordningsändringen undertecknades i augusti och statsrådet höjde kommunernas statsandel med 10 miljoner euro på basis av registrets kalkyler. Forskning om screening. Med hjälp av screeningmaterial för livmoderhalscancer och insamlat testmaterial utanför screening granskades testningens riksomfattande täckning och de därmed förknippade socioekonomiska skillnaderna efter screeningprogrammets avslutningsålder. Av de kvinnor som tidigare fick onormala resultat i screeningprogrammet testades endast cirka 18 procent vid 70–74 års ålder minst en gång, och man observerade relativt stora socioekonomiska skillnader i testtäckningen. Både kvinnor som tidigare fått resultat som avviker från det normala och kvinnor som inte deltar i screeningprogrammet skulle dra nytta av att testerna fortsätter även efter screeningprogrammets allmänna avslutningsålder. År 2021 pågick studier om det relativt stora antalet kolposkopiremisser och förstadier som konstaterats vid HPV-screening. Dessutom pågick en utvärderingsstudie om den cancerförebyggande effekten av screeningprogrammet för livmoderhalsen och testningen utanför programmet. Man genomförde också en enkätundersökning om unga kvinnors attityder och uppfattningar om screening för livmoderhalscancer samt annan testning, riskfaktorer för livmoderhalscancer samt bl.a. HPV-vacciner. Undersökningen ska utreda varför unga kvinnor som är yngre än screeningens målålder hänvisas inom hälso- och sjukvården till testning utanför screeningprogrammet. Effekterna av utvidgningen av åldersgruppen för bröstcancerscreening på cancerfördelningen, screeningprocessen och dödligheten i bröstcancer analyserades. Också screeningverksamhetens kostnadseffektivitet utreddes. Man insamlade även omfattande material om bilddiagnostiken utanför screeningprogrammet för bröstcancer; materialet kan utnyttjas i ovan nämnda analyser. Pilotfasen i det nya screeningprogrammet för tarmcancer, som inleddes 2019, undersöktes med hjälp av uppgifter från det första året. Deltagandet i tarmcancerscreeningen var på en utmärkt nivå: 83 procent hos kvinnor och 75 procent hos män. Gränsvärdena för screeningtestet justerades med hjälp av pilotstudiens observationer och en modellering. Utbildningsnivån, könet och civilståndet konstaterades inverka på deltagandet i det tidigare riksomfattande randomiserade screeningprogrammet för tarmcancer. PSA-screeningstudien FinRSPC (Finnish Randomised Study of Screening for Prostate Cancer) har följt ca 80 000 män under en period på 25 år. Inom studien undersökte man år 2021 överdiagnostiseringen vid PSA-screening och utvärderade hur väl undersökning av prostata lämpar sig som ett screeningtest. Dessutom bedömde man sambandet mellan läkemedel som används vid behandling av andra sjukdomar och risk för prostatacancer och dödlighet. Utifrån materialet tog man fram en prediktionsmodell som gör att man kan bedöma sannolikheten för att prostatacancer leder till dödsfall med olika tidsintervall.
