År 2021 utdelade vi sammanlagt ca 7,25 miljoner euro i stipendier. Med denna summa finansierades 87 forskare. Cancerstiftelsen utdelade stipendier endast på hösten. Stiftelsen utdelade fyra storstipendier, övriga stipendier för forskargrupper, stipendier för psykosocial cancerforskning och doktorandstipendier. Utlysningen av vårens resestipendier öppnades inte, eftersom största delen av de resestipendier som hade beviljats året innan fortfarande var oanvända på grund av pandemin. Deras brukstid förlängdes till utgången av 2022. Stipendier för cancerforskning Principerna för ansökan om och kriterierna för beviljande av stipendier granskas årligen. Principerna och kriterierna förblev i stort sett oförändrade. Stipendiebesluten baserar sig på sakkunnigbedömningar som görs av stiftelsens bedömningskommittéer samt på stipendienämndens föredragning. Annat stöd för forskning Stöd till Cancerregistret och Massundersökningsregistret. Cancerregistret och Massundersökningsregistret får statsunderstöd från Institutet för hälsa och välfärd för sina basfunktioner. Statsrådets nedskärningar av anslagen till Institutet för hälsa och välfärd har också påverkat registrens bidragssummor. Cancerstiftelsens årliga stöd till registren har uppgått till 1 150 000 euro. Därtill finansierar Cancerstiftelsen en epidemiologisk forskaranställning vid Cancerregistret för en forskare som bereder sin doktorsavhandling. Stiftelsen för Finlands cancerinstitut grundades av Undervisningsministeriet och Cancerorganisationerna för att förhindra att finländska cancerforskare flyttar utomlands. Från början understödde ministeriet och Cancerstiftelsen Stiftelsen för Finlands cancerinstitut med lika stora bidrag. Efter 2013 har Stiftelsen för Finlands cancerinstitut inte fått statsunderstöd från ministeriet. Å andra sidan har K. Albin Johanssons stiftelse på 2000-talet börjat understödja stiftelsen med en betydlig insats. Stiftelsen för Finlands cancerinstitut upprätthåller forskaranställningar och Cancerstiftelsen stöder cancerforskning på andra sätt. Stiftelsen beredde sig på att stödja cancerinstitutets forskaranställningar också 2022 och inledde beredningen av ett samarbetsavtal som träder i kraft 2023. Genom avtalet fastställs principerna för finansieringen av och kriterierna för forskaranställningarna för de kommande åren. Nordiska cancerunionens (NCU) fond för cancerforskning fick 185 338 euro för att finansiera samnordiska forskningsprojekt. Övrigt stöd. Cancerstiftelsen beviljade docent Allan Tiitta ett års stipendium för en undersökning och publikation i anslutning till Finlands cancerregisters 70-årsjubileum. Cancerregistret som en nationell datareserv och producent av datatjänster Registrering av cancerfall. Cancerregistret upprätthåller för Institutet för hälsa och välfärds räkning en nationell databas om cancer och cancerscreening i hela Finland. Av alla nya cancerfall som diagnostiserades i Finland gjordes ett fallsammandrag som samlade de viktigaste uppgifterna om cancersjukdomens fas vid diagnos. Med hjälp av registrets långtidsdata kunde man liksom tidigare år producera långa tidsserier om cancerbördan och göra prognoser om bördans utveckling. Det fanns granskade och sammanställda uppgifter som kunde användas för forskning och informationsledning fram till utgången av statistikåret 2019. År 2021 inkom sammanlagt 29 135 s.k. kliniska canceranmälningar, varav 1 445 i pappersform, 8 773 via webbtjänsten och 18 225 (63 %, jfr med 54 % år 2020) som dataplockningar. Antalet kliniska anmälningar ökade med nästan 19 procent jämfört med 2020. Målet har varit att bli av med canceranmälningar i pappersform och ersätta dem med elektroniska anmälningar. Antalet pappersanmälningar har minskat ungefär 38 procent under ett år. Det inkom 9 077 anmälningar med vårduppgifter, varav 7 543 (83 %) inkom via webbtjänsten och 1 534 via datasystem. Samtliga patologiska anmälningar, totalt omkring 267 123 enskilda diagnoser, inkom genom elektronisk överföring. Från Statistikcentralen inhämtades sammanlagt 16 901 anmälningar om dödsfall, främst gällande år 2020, som behandlades vid Cancerregistret. I dessa var cancer den statistiska underliggande dödsorsaken i 13 263 fall. Arbetet för att vidareutveckla och uppdatera den automatiska cancerkodningen fortsatte. Målet var att minska arbetsmängden vid manuell cancerkodning och göra registreringen så uppdaterad och konsekvent som möjligt. För att skapa fallsammandraget utnyttjades alla anmälningar och automatisk kodning. Automatisk kodning grundar sig på uppgifter som lämnats i strukturerad form. På de fall som sammanställdes på detta sätt gjordes systematiska kvalitetskontroller. Uppgifternas riktighet och kvalitet konstaterades vara utmärkta. Vid sammanställningen av fallen behövs också yrkesutbildade personers expertis. Månatligt antal kodade cancerfall per person år 2021 Produkter. Statistiken för år 2019 publicerades i april och rapporten Cancer 2019 i maj. Rapporten erbjuder en överblick över cancersituationen i Finland i form av statistik och enkla bilder. Ett nytt innehåll i rapporten var uppgifter om regionala skillnader i cancer, vilka hade tagits fram inom utvecklingsprogrammet Tutka. Cancerbördan fördelar sig ojämnt regionalt och det fanns skillnader i både cancerincidensen och -dödligheten. Skillnaderna var störst vid lungcancer hos kvinnor. I Helsingfors, Lappland och Åland diagnostiserades det klart fler fall av lungcancer hos kvinnor än i resten av landet. Förhandsstatistiken om 2020 publicerades i oktober. Det diagnostiserades cirka 1 400 färre nya cancerfall än vad man hade förväntat sig utan coronapandemin. Pandemin verkar ha inverkat särskilt på diagnostiserandet av bröst- och prostatacancer samt hudmelanom. Utifrån 2019 års screeninguppgifter om bröst- och livmoderhalscancer publicerades årsstatistik och -översikter. Ett särskilt tema i översikten över screeningen för livmoderhalscancer var de ändringar i screeningprocesserna som hänför sig till utvidgandet av HPV-screeningen. I årsöversikten över bröstcancerscreeningen granskades bl.a. socioekonomiska skillnader i screeningdeltagande och -resultat och för första gången även mammografi- och ultraljudstestning utanför screeningprogrammet. Med Cancerregistrets interaktiva statistikapplikation, som uppdateras två gånger om året, kan forskarna själv söka omfattande information om olika cancerformer och cancerbördans utveckling. Figurerna på webbsidorna uppdateras alltid i samband med att ny statistik publiceras. Cancerregistret producerade också en ny statistikapplikation för leverantörer av cancerregisterdata, särskild statistik över barncancer samt olika slags infografik om screening. Cancerstiftelsens symposium Cancerstiftelsen har sedan 1974 årligen ordnat ett symposium för läkare och andra sakkunniga som deltar i behandling och diagnostik av cancer. Cirka 150 läkare och forskare deltar årligen i symposiet. Cancerstiftelsens 48:e expertsymposium, som skulle ordnas i februari, måste skjutas upp till 2022 på grund av coronapandemin. Stärkande av cancerexpertisen Utbildningssamarbete. En viktig del av Cancerorganisationernas verksamhet är att stärka cancerexpertisen. I fokus för verksamhetsåret 2021 låg i synnerhet stärkandet av samarbetet med läroanstalter. En ny helhet var cancerföreläsningar för första årets medicine studerande och sjukskötare tillsammans med Södra cancercentret (FICAN South). Vid yrkeshögskolor ordnades utbildningar för studerande och lärare för att öka kunskaper och förståelse om betydelsen av cancerförebyggande åtgärder vid cancerbekämpning. Utbildning ordnades också för andra sakkunniga inom hälso- och sjukvården. Cancerorganisationernas representanter föreläste vid ett flertal tillställningar, t.ex. vid dagarna för social- och hälsopolitik. Utbildning vid Cancerregistret. Cancerregistret stärker sin egen sakkunskap genom att erbjuda fortlöpande utbildning. Under 2021 ordnade man utbildning om en utbredningsklassificering av cancer samt om datainsamlingsmodeller och laboratoriernas verksamhetssätt. Genom utbildningen och kompetensen eftersträvas ett mer självstyrande arbetssätt och produktion av information av allt högre kvalitet. Till detta hör också täckande dokumentation av arbetet, modeller på informationsflödet och synliggörande av databehandlingens processer. Cancerregistret samarbetade med de nordiska cancerregistren och EU:s cancerregister bl.a. genom att delta i årliga möten inom branschen. Tillsammans med de nordiska cancerregistren har man inlett ett projekt som syftar till att stärka kompetensen hos cancerkodare genom att erbjuda enhetlig utbildning. I projektet skapas en läroplan för nordiska cancerkodare och samtidigt ökar den nordiska kunskapen om hur cancerdata kan jämföras. Registret erbjuder sin expertis inom ENCR:s (europeiska nätverket av cancerregister) projekt för digitalisering av utbildningsprogram, särskilt ur pedagogisk synvinkel. De första sex utbildningsdelarna publicerades 2021. Utbildningarna för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar med tarmcancerscreening överfördes till Pedanet-plattformen. Man skapade innehållet för sjukskötarutbildningen och testade det med de vårdare som deltog i pilotförsöket. Utvecklingen fortsätter under 2022. Föreläsningsmaterialet för utbildning som riktar sig till personer som utför kolonoskopi förnyades och spelades in på video; utbildningen inleds våren 2022. Registret utbildar kontinuerligt forskare och studerande. Cancerregistrets ledande statistiker innehade en deltidsprofessur i epidemiologi vid Tammerfors universitet. Strategisk forskning Med strategisk forskning avses vetenskaplig forskning som fokuserar på aktuella frågor inom dagspolitiken. Den strategiska forskningen är tidsmässigt planerad så att den kan bidra till att beslutsfattare uppfattar och kan lösa problemet i fråga. För att sådan forskning ska vara till nytta måste man kunna förutse centrala problem som tas upp på politiska agendor, så att man kan identifiera problemområden eller komma med svar innan beslut fattas. Forskningen har koncentrerats på teman kring cancerfaktorer och cancerläkemedel. Under verksamhetsåret 2021 publicerades två artiklar i anslutning till tobakspolitik. I tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs publicerades i mars en forskningsartikel som baserar sig på en juridisk analys. I artikeln analyseras hur man genom reglering bättre kunde skydda unga från snus och nikotinpåsar. I anslutning till tobakspolitik publicerade man i Finlands Läkartidning en artikel enligt vilken de stora mängderna tobaksprodukter som importeras av resande inte stöder Finlands tobakspolitiska mål. Utifrån undersökningen skrev man även ett expertblogginlägg. Undersökningen om ibruktagandet av nya cancerläkemedel i Finland fortsatte. Om undersökningen publicerades ett abstrakt och ett artikelmanus blev färdigt. Undersökningen visar på många förbättringsobjekt i processerna för ibruktagande av cancerläkemedel och kan i synnerhet bidra till processen för att reformera läkemedelsförsörjningen och dess finansiering. Dessutom deltog man i utarbetandet av publikationer av en arbetsgrupp vid samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) som främjar tillgången till nödvändiga cancerläkemedel.
