År 2023 ordnades riksdagsvalet och den nya regeringen förhandlade om regeringsprogrammet, vilket satte ramarna för Cancerorganisationernas samhällspåverkan. Året präglades också av att välfärdsområdena inledde sin verksamhet. Cancerorganisationerna är en aktiv samhällspåverkare Påverkan på riksdagsvalet och regeringsprogrammet. Vi fortsatte det aktiva påverkansarbete som vi inledde 2022 för att främja våra mål i riksdagsvalet. Utöver de beslutsfattare vi hade träffat 2022 träffade vi fyra beslutsfattare före valet och ytterligare fyra direkt efter valet. Vi skickade ett personligt meddelande till alla kandidater där vi betonade vikten av en nationell cancerstrategi. Det andra meddelandet till alla kandidater skickade vi tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och det handlade om alkoholpolitik. Före valet skickade vi alla våra valmål till de riksdagsledamöter som ställde upp i valet. Vi fortsatte vår valbloggserie med expertbloggar om våra olika valmål. Före valet och under regeringsförhandlingarna publicerade vi valrelaterade inlägg på våra sociala medier. Vi levererade också färdigt material för sociala medier som medlemsföreningarna kunde använda. Medan regeringsförhandlingarna pågick utarbetade vi utkast till svar på frågorna från regeringssonderaren Petteri Orpo, och skickade dem till alla partier. När förhandlingarna inleddes var vi i kontakt med alla regeringsförhandlare som var relevanta för våra mål. Vi skickade även gratulationskort till alla valda riksdagsledamöter. Samarbete med valtema. Som en del av Finlands NCD-allians fortsatte vi organisationsnätverkets arbete för valpåverkan. Nätverket ordnade en webbpaneldiskussion om aktuella hälsofrågor. Nätverket levererade också material på begäran och diskuterade förebyggande av sjukdomar med bl.a. vice talman Antti Rinne. Efter valet drev nätverket kampanjer bl.a. om frågor som hälsobaserad beskattning och ett nationellt program för icke-smittsamma sjukdomar. Vi genomförde alkoholpolitiskt påverkansarbete tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf, inklusive en gemensam framställning som publicerades i slutet av april och undertecknades av drygt 60 organisationer. Vi samarbetade med Läkarföreningen Duodecim, Läkarförbundet och Läkemedelsindustrin rf för att ta fram ett utlåtande om den kliniska forskningen. Behov av påverkansarbete som beror på regeringsprogrammet. Efter valet fortsatte vi med aktivt påverkansarbete kring våra mål, eftersom regeringsprogrammet stod i strid med vår ståndpunkt. Vi träffade minister för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen, specialmedarbetarna med ansvar för social- och hälsovården från de andra regeringspartierna samt fem medlemmar i social- och hälsovårdsutskottet. Mötena fokuserade på den nationella cancerstrategin, alkohol- och narkotikapolitik och social- och hälsovårdstjänster. Riksdagssamarbete. Riksdagens cancernätverk inledde valperiodens verksamhet i oktober 2023. Till nätverkets ordförande valdes riksdagsledamot Sari Sarkomaa och till vice ordförande riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta. Nätverket höll sitt andra möte i november och diskuterade den nationella cancerstrategin. Finlands NCD-allians beslutade att riksdagsnätverket för icke-smittsamma sjukdomar inte kommer att vara verksam under den nya riksdagsperioden. FICAN-samarbete. Vi samarbetade med det nationella cancercentret både före och efter valet för att främja cancerstrategin. På begäran lade vi i oktober fram en gemensam bakgrundsbeskrivning för Social- och hälsovårdsministeriet om varför det är viktigt att börja förbereda en cancerstrategi. FICAN-samarbetsdagarna hölls i maj och fokuserade på cancervårdens kostnader samt hälso- och sjukvårdens och Cancerorganisationernas fungerande samarbete. Inverkan på välfärdsområdenas verksamhet. Tillsammans med medlemsföreningarna följde vi hur välfärdsområdena inledde sin verksamhet. Vårt nationella påverkansarbete fokuserade på två teman. Under våren kontaktade vi alla välfärdsområden med ett meddelande där vi uppmanade dem att utveckla praxis som rör bröstproteser. Vi utarbetade även ett flertal debattartiklar till olika medier. Under hösten utredde vi fördröjningar i tarmcancerscreeningens fortsatta undersökningar och kom med en uppmaning till välfärdsområdena att se till att screeningarna genomförs i tid. Läkemedelspolitiskt påverkansarbete. Till Läkardagarna planerade vi en kurs om betydelsen, priset och regleringen av nya cancerläkemedel; kursen godkändes till programmet för Läkardagarna i januari 2024. Vi deltog i Europeiska cancerunionens (ECL) arbetsgrupp Access to Medicines och följde arbetet inom nätverket EFPN (European Fair Pricing Network). Inverkan på tobaks- och nikotinpolitik. Nikotinpåsar kom in på den finska marknaden i våras efter att Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea ändrat sin ståndpunkt. Tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och Finlands NCD-allians skickade vi ett brev till dagligvaruhandlare där vi uppmanade dem att inte sälja nikotinpåsar för att skydda barn och ungdomar. Vi höll frågan i förgrunden vid våra möten med beslutsfattare och i våra olika utlåtanden. Vi lämnade flera yttranden i frågan till Social- och hälsovårdsministeriet, Finansministeriet och skattedelegationen i finansutskottet. Dessutom skrev experter från Cancerorganisationerna flera blogginlägg och tog fram bakgrundsmaterial för beslutsfattare och andra viktiga intressenter under året för att stödja arbetet för att påverka tobaks- och nikotinpolitiken. Vi deltog också i arbetet inom ECL:s tobaksarbetsgrupp. Inverkan på palliativ vård och vård i livets slutskede. Vi inledde gemensam påverkansverksamhet med Föreningen för palliativ medicin i Finland och Föreningen för palliativ vård i Finland. Vi utarbetade två gemensamma pressmeddelanden om ämnet och träffade specialmedarbetaren till social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso för att diskutera behoven av att förbättra vården och genomförandet av regeringsprogrammet. Inverkan på rehabilitering. I början av året ordnade vi en utbildning tillsammans med nätverket för öppen rehabilitering. I december föreslog vi tillsammans med medskapararbetsgruppen en uppsättning gemensamma termer för hur organisationer tillhandahåller stöd och vägledning på distans. Det samhälleliga policydokumentet uppdateras. Som planerat började vi uppdatera Cancerorganisationernas samhälleliga policydokument två år efter att det antagits, dvs. hösten 2023. För att stödja arbetsgruppens uppdateringsarbete samlades information från personal och medlemsföreningar om behovet av att uppdatera policydokumentet. Ämnet diskuterades vid styrelsemötet och med verksamhetsledarna. Arbetsgruppen arbetade intensivt under hösten. Det uppdaterade policydokumentet ska godkännas våren 2024. Övrigt påverkansarbete. Förberedelserna inför valet till Europaparlamentet inleddes hösten 2023. Gemensamma valmål utarbetades för NCD-alliansen, och Cancerorganisationerna deltog aktivt i beredningen. Under hösten uppdaterades tre av våra experttexter i Läkarens databas och Vårdarbetets databas, vilka upprätthålls av Duodecim. I mars ordnade vi tillsammans med Hjärtförbundet, Diabetesförbundet och Stiftelsen för rehabilitering ett webbinarium om resultaten av en omfattande rehabiliteringsenkät som genomfördes 2022. Utlåtanden och offentliga samråd. Under året utarbetade vi tolv utlåtanden: Utlåtande om läskedrycksskatt (för finansutskottets skattedelegation) Utlåtande om bidrag och stöd till organisationernas medelinsamling i samband med statsunderstödsverksamhet (till Finansministeriet) Utlåtande om ändringen av läkemedelslagen och sjukförsäkringslagen (till riksdagens social- och hälsovårdsutskott) Utlåtande om ändringen av screeningförordningen (till Social- och hälsovårdsministeriet) Utlåtande om ändringen av tobakslagen (till Social- och hälsovårdsministeriet) Utlåtande om ändringen av alkoholskatten (till Finansministeriet) Utlåtande om ändringen av tobaksskatten (till Finansministeriet) Utlåtande om ändringen av tobaksskatten (till finansutskottets skattedelegation) Utlåtande om social- och hälsovårdens klientavgifter (till Social- och hälsovårdsministeriet) Utlåtande om ändringen av tobakslagen (till Social- och hälsovårdsministeriet) Utlåtande om ändringen av alkohollagen (till Social- och hälsovårdsministeriet) Utlåtande om social- och hälsovårdens funktion (till revisionsutskottet) Vi hördes av finansutskottets skattedelegation om läskedrycksskatten och av Social- och hälsovårdsministeriet om screeningförordningen. Gemensam ledningspraxis Under året har framför allt ledningsgruppens arbete utvecklats. Organisationens chefer bildar en utvidgad ledningsgrupp, som särskilt har arbetat med verksamhetsplanen och gemensamma projekt. De olika enheternas egna möten har arrangerats på ett sätt som är lämpligt för varje enhets karaktär. Samarbetet mellan enheter äger rum i projekt och separata arbetsgrupper. Cancerorganisationerna arbetade enligt principen om multilokalt arbete. I enheterna har man kommit överens om specifika dagar då man jobbar på kontoret. En central del av Cancerorganisationernas verksamhet är de gemensamma verksamhetsledarmötena mellan centralorganisationen och medlemsorganisationerna, där man diskuterar gemensamma strategiska och aktuella frågor. Cancerorganisationerna använder projektmodellen Proppu, som har ändrats från den ursprungliga vattenfallsmodellen till en hybridmodell med tillägg av agila metoder. Öppenhet och ständiga förbättringar är nyckelprinciper i modellen. Projektledaren inskolar nya projektledare i användningen av projektmodellen, verktyg och dokumentmallar. Projektbyrån (styrgruppen för projekt) godkänner projektplaneringsdokumenten för att säkerställa att målen är realistiska, t.ex. när det gäller definition, mätning och risker. Styrgruppen vidareutvecklar modellen på basis av feedback från projekten. Projektportföljen är ett verktyg som ger information om alla avslutade och pågående projekt och deras aktuella status. Utvecklingsprogram och projekt som inleddes 2022 Kärnan i Cancerorganisationernas strategi består av fem utvecklingsprogram: Vi verkar med människor för människor. Vi arbetar med stor genomslagskraft. Vi främjar våra mål vid varje möte med människor. Vi utvecklar organisationens interna samarbete och arbetsfördelning. Vi främjar cancerförebyggande, -diagnostik och -vård genom att stärka cancerforskningen och sakkunskapen. Under verksamhetsåret 2022 godkändes en projektplan för tre projekt och under 2023 godkändes en projektplan. Alla dessa planer fortsätter under 2024. Cancerregistrets Tutka-projekt, som är planerat att pågå i fem år, fortsätter sitt arbete enligt en plan som fastställs för varje år. Utveckling av utvärdering och indikatorer. Syftet med projektet är att utveckla gemensamma utvärderingsmetoder och indikatorer för Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet. Med hjälp av dessa kan vi bättre visa verksamhetens resultat och effekter. Projektet kommer att stärka samarbetet inom organisationen och minska arbetsbördan genom att införa en gemensam modell för utvärdering och mätning. Projektet är särskilt inriktat på att utveckla utvärderingen av stödpersonsverksamheten. Utvecklingen av projektets resultat inleddes med workshoppar med Stiftelsen för rehabilitering, vilka har använts för att definiera de viktigaste resultaten av projektet. Varumärket och marknadsföringen av psykosocialt stöd och tjänster. Projektet syftar till att öka medvetenheten om Cancerorganisationernas psykosociala (professionella) stödtjänster genom att bygga upp ett nytt varumärke för tjänsterna. Reklambyrån TBWA valdes som partner för projektet. Tillsammans med TBWA utformade vi en strategisk kommunikationsmodell och planerade varumärkesnamnet. Utveckla medlemskapet och stärka medlemsrekryteringen. Projektet syftar till att hejda minskningen av medlemsantalet vid medlemsföreningarna och ytterligare stärka medlemskapet. Som en del av projektet genomförde Taloustutkimus Oy en medlemsenkät för hela Cancerorganisationerna. Syftet var att öka förståelsen om våra medlemmar och om motiven för att bli och förbli medlem i Cancerorganisationerna. Efter utredningsfasen kommer nästa fas av projektet att använda resultaten av bakgrundsarbetet och utveckla medlemsrekryteringen och medlemsvården vid föreningarna. Tutka – utveckla Cancerregistrets forsknings- och experttjänster. Projektet syftar till att utveckla innehållet och användbarheten av organisationens informationstjänster så att de på ett mångsidigare sätt svarar mot forskarnas behov och behoven hos de hälso- och sjukvårdsexperter som möter cancerpatienter. Det övergripande syftet är att stärka cancerforskningen och arbetet för att förebygga cancer. Som tjänster produceras ny statistisk analys och datapresentationsmetoder för olika målgrupper. Informationssäker miljö för Cancerregistret. Syftet med projektet är att placera Cancerregistrets dataproduktionsprocesser och de dataresurser som registret äger/förvaltar i en lämplig och informationssäker miljö för var och en av dess funktioner, vilket minimerar säkerhetsriskerna i alla skeden av känslig databehandling. Vår förmåga att bedriva vår verksamhet är beroende av att våra klienter och allmänheten i stort litar på att den information som de lämnar till Cancerorganisationerna behandlas på ett säkert sätt. Informationssäkerhet förbättrar samarbetet och förtroendet inom organisationen genom att skapa säkra och hållbara metoder för datahantering. Organisationsverksamhet och Cancertiftelsens stöd till medlemsföreningar Organisationsverksamheten har inriktats på att upprätthålla och utveckla internt samarbete och gemensam praxis inom Cancerorganisationerna. I samarbetet mellan Cancerföreningen i Finland och dess medlemsföreningar är det viktigt att hitta de teman och aktiviteter där samarbetet kan stärka vår verksamhet. Utvecklingen av organisationsverksamheten har ett starkt samband med projekten inom utvecklingsprogrammen för strategiperioden 2021–2025. Dessa projekt beskrivs i ett skilt kapitel. Den allmänna minskningen av medlemsantalet i Cancerorganisationerna har varit en trend som man har tillsammans fäst uppmärksamhet vid. Under 2023 lanserades utvecklingsprogrammets projekt ”Utveckla medlemskapet och stärka medlemsrekryteringen”, med målet att hejda minskningen av medlemsantalet. Vid slutet av verksamhetsåret 2023 hade cancerföreningarna sammanlagt 99 758 medlemmar. Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötet. Organisationsutskottet och regelbundna verksamhetsledarmöten spelar en central roll dels i utvecklingen av Cancerorganisationerna, dels i uppföljningen av utvecklingsarbetet. Både organisationsutskottet och verksamhetsledarnas möten handlägger centrala ärenden för hela organisationens verksamhet. Organisationsutskottet utnämns av Cancerföreningens styrelse och den stöder styrelsen vid beslutsfattandet. Utskottet har till uppgift att följa genomförandet av utvecklingsprogrammet och ta initiativ utgående från det. Varje medlemsförening har turvis en representant i utskottet. Styrelsemedlem Annikki Thodén var utskottets ordförande 2023. Organisationsutskottet sammanträdde fyra gånger under året och behandlade bl.a. Cancerföreningens påverkansarbete, situationen med cancervården inom välfärdsområdena och hur utvecklingsprogrammets projekt framskrider. Verksamhetsledarnas möte fungerar som ett forum för samverkan, samordning och samarbete mellan organisationens centrala funktionärer. Under verksamhetsåret ordnades sex möten för verksamhetsledare, och dessutom ordnades regelbundet distansmöten för verksamhetsledare med ungefär två veckors mellanrum. Mötena leddes av Anne Lindfors, verksamhetsledare för Birkalands cancerförening, och Anu Niemi, verksamhetsledare för Bröstcancerföreningen. Verksamhetsledarmötena spelar en viktig roll i utvecklingen av verksamheten och planeringen och genomförandet av samarbetet. De fungerar också som ett forum för en kamratstödd diskussion mellan verksamhetsledarna. Organisationens svenskspråkiga verksamhet behandlades vid två skilda verksamhetsledarmöten. Österbottens cancerförening bar ansvaret för den nationella koordineringen av den svenskspråkiga verksamheten. Organisationsdagarna och kompetensutveckling. Cancerorganisationernas organisationsdagar för årligen samman personal och förtroendevalda från föreningarna för att möta varandra och diskutera viktiga frågor som är aktuella för organisationen. Cancerföreningen ordnade organisationsdagarna i Helsingfors 5–6 maj. Organisationsdagarna innehöll presentationer om nuläget och framtiden för organisationernas verksamhet, partnerskapet mellan den offentliga sektorn och organisationer, EU:s cancerplan och den nationella cancerstrategin. Under workshopparna diskuterade man stärkandet av föreningarnas medlemsbas, framtidens frivilligarbete och kommunikationsteman. Utöver organisationsdagarna ordnade man mindre utbildningsevenemang under året för att utveckla och dela med sig av de förtroendevaldas och personalens kunskaper. Ett utbildningstillfälle om intern kontroll hölls för medlemsföreningarnas förtroendevalda. För kontorsanställda vid Cancerorganisationernas medlemsföreningar ordnades en utbildningsdag och månatliga utbildningsmöten för att dela erfarenheter och stödja deras arbete. Stöd för cancerarbete. Cancerstiftelsens årliga stöd till Cancerföreningens medlemsorganisationer är ett etablerat sätt att bedriva praktisk rådgivning samt stödja patienter och närstående. Stödet för cancerarbete är främst inriktat på att anställa rådgivningsskötare. Cancerstiftelsen stöder verksamheten med drygt 700 000 euro varje år. Stödet för cancerarbete kanaliseras ur Rosa bandet-fonden och stiftelsens dispositionsfond. Medlemsföreningarna ansöker om bidrag årligen och rapporterar om användningen av föregående års bidrag. Ett av stiftelsens mål är att möjliggöra jämlika rådgivnings- och stödtjänster på olika håll i Finland. Stödet för cancerarbete har särskilt inriktats på medlemsföreningarnas grundläggande verksamhet, som spelar en viktig roll som komplement till offentliga social- och hälsovårdstjänster. Stödet riktas bl.a. till psykosocialt stöd, rådgivning och information – den offentliga hälso- och sjukvården kan sällan leverera dessa tjänster på lika ett övergripande sätt. Resultatet mäts genom årlig rapportering, bl.a. med antalet evenemang eller patientmöten. Kvaliteten på tjänsterna bedöms genom klientundersökningar. Understödsverksamheten rapporteras som en del av medlemsorganisationens årsberättelse och bokslut. I början av 2023 slutfördes ett utvärderings- och utvecklingsprojekt om cancerstöd, där man utredde användningen, behoven, effektiviteten och verkningsfullheten av den finansiering som beviljats i samarbete med Stiftelsen för rehabilitering. Syftet med projektet var att utveckla stödet för cancerarbete för att bättre tillgodose lokala behov. Ett brett spektrum av personal från regionala organisationer och patientorganisationer deltog i processen. Gemensam statistikföring. Den gemensamma statistikföringen inom Cancerorganisationerna utvecklades för att möjliggöra insamling av jämförbara uppgifter. Personallärenden Mål. Cancerorganisationernas mål som arbetsgivare är att personalen upplever arbetsglädje, att de är engagerade och motiverade och att de får tillräckligt med stöd i rätt tid för sitt arbete och för att utveckla sin egen expertis. Vi satsar på personalutveckling och på att erbjuda en utbildningsvänlig arbetsgemenskap. För oss är det viktigt att våra medarbetare trivs hos oss och att de rekommenderar oss som arbetsgivare. Under året inleddes 30 nya anställningsförhållanden (inklusive sommarjobbare) och 16 avslutades. År 2023 uppgick antalet årsverken till ca 95 och vi hade en personal på 110 personer i slutet av året. Nya lokaler. Under 2023 gjorde man en kartläggning över nya lokaler för organisationen. Flytten planeras till april 2024. Av de fem toppkandidaterna hittades den mest funktionella och kostnadseffektiva lösningen i den fastighet som ägs av Finlands läkarförbund (Mäkelänkatu 2). Inredningen av kontoret planerades under hösten och Franz Design valdes som partner baserat på ett anbudsförfarande. Personalen fick en rundtur i de framtida lokalerna och deltog också i planeringen genom workshoppar. Arbetshälsan. Resultaten från arbetshälsoenkäten i slutet av 2022 diskuterades vid flera tillfällen under året. Personalens presentationer samlades in vid teammöten och diskuterades både i ledningsgruppen och bland cheferna i den utvidgade ledningsgruppen. Utkastet till arbetshälsans utvecklingsplan presenterades för personalrepresentanter, som gav ytterligare fördjupade kommentarer om utkastet. Verkställandet av planen fortsätter under 2024. Under året utbildades personalen och cheferna i användningen av elektroniska metoder och system, och i synnerhet deras integration finjusterats under året. Dataadministration, dataskydd och datasäkerhet Dataadministrationen har som mål att effektivisera verksamheten samt att se till IKT-infrastrukturens funktionssäkerhet och trygga tjänster. Detta främjades genom att påbörja planeringen för en omlokalisering av det befintliga utrymmet för datorhallen och för en uppgradering av servrar och virtualiseringsplattformen. Den krypterade e-posten förbättrades för att bättre tillgodose behoven hos olika funktioner genom att förvärva en effektivare tjänst för att stödja dessa funktioner. Serviceorderprocessen förbättrades genom att den flyttades till molnet och interna rutiner utvecklades. Dataadministrationen tog även i bruk ett visselblåsarsystem i enlighet med lagen. Medlemsföreningarnas system för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Utvecklingen av medlemsföreningarnas gemensamma system för verksamhetsstyrning (Järkkäri) fortsatte. Systemets statistikföring förbättrades, processerna och den tekniska plattformen för medlemsfaktureringen uppdaterades och nya funktionaliteter infördes. Dataadministrationen har spelat en central roll i utvecklingen och ibruktagandet. Dataadministrationen har varit huvudansvarig för processreformen och systemets utveckling och ibruktagande. Inom Cancerregistrets informationssystemsprojekt fortsatte utvecklingen av kvalitetssäkringsapplikationen Skriinari baserat på slutanvändarnas feedback och önskemål. Ett nytt scrAll-projekt inleddes i syfte att effektivisera statistikföringen och forskningen om cancerscreeningar. Dessutom deltog vi fortsättningsvis i implementeringen av den patologiska SNOMED CT-fyndklassificeringen, som ska införas i Finland, och gjorde förberedelser för att införa den vid Cancerregistret. Under verksamhetsåret 2023 inledde man vid Cancerregistret en utredning om att utveckla eller outsourca en informationssäker arbetsmiljö. Syftet är att säkerställa självständigt forskningsarbete till en rimlig kostnad. Dataskydd och datasäkerhet. De datasäkerhetskrav som gäller statsförvaltningens myndigheter gäller också Cancerföreningen i Finland (lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) och VAHTI-anvisningarna). Personuppgifter behandlas i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (679/2016) och dataskyddslagen (1050/2018) samt de särskilda dataskyddsbestämmelser som gäller för Cancerföreningens verksamhet. Förberedelserna för lagändringar följs aktivt. Cancerföreningen och dess medarbetare svarar tillsammans för att det utförda arbetet följer principerna för datasäkerhet. Cancerföreningens dataskydd och datasäkerhet sköts av ett dataskyddsombud, en datasäkerhetschef, en datasäkerhetskonsult och en datasäkerhetsgrupp som behandlar frågor kring dataskydd och datasäkerhet. Dataskyddsombudet och datasäkerhetschefen inskolade 26 nya arbetstagare i dataskydds- och datasäkerhetsfrågor med uppdaterade material. Allmänna riktlinjer för Cancerföreningens filarkiveringsrutiner utarbetades och de presenterades för personalen. En informationssäkerhetsguide utarbetades för de medarbetare som använder TikTok i sitt arbete. De skyldigheter som anges i dataskyddsförordningen verkställdes också genom att man fortsatte informera de registrerade om sina rättigheter och behandlingen av sina personuppgifter. Dessutom publicerade man dataskyddsbeskrivningar om behandlingen av personuppgifter. Lämpliga säkerhets- och dataskyddsförberedelser gjordes för visselblåsarkanalen, inklusive en konsekvensbedömning av dataskyddet. Dataskyddsavtal ingicks för personuppgiftsbehandling som lagts ut på externa parter. Medlemsföreningarna fick råd i dataskyddsfrågor. Cancerregistret publicerade sitt sjätte databokslut. Dessutom gjorde man förberedelser för att flytta till nya lokaler och införa en informationssäker driftsmiljö enligt tillståndsmyndighetens föreskrift. Tekniskt dataskydd. Dataadministrationen började planera flytten till ett datorhall som genomgått en katakriauditering. Dessutom hanterades befintliga säkerhetshot genom att göra ändringar i systemen. Ekonomi och förvaltning Inom ekonomiförvaltningen fokuserade man på att konsolidera processerna i det system för ekonomisk styrning som hade införts 2022. Som en del av implementeringsprojektet för systemet införde man i Järkkäri en funktion för hantering av bidrag till mindre bemedlade cancerpatienter. Medelinsamlingens kundvårdssystem vidareutvecklades. Den interna arbetsfördelningen mellan medelinsamlingen och ekonomienheten förtydligades genom att ansvaret för företagsfaktureringen överfördes till ekonomienheten. Verksamhetens och arbetsfördelningens utveckling. Utbildning i ekonomistyrningssystemet ordnades för både personalen och ekonomienheten. Dessutom satsade man på att kartlägga, specificera och förtydliga den interna arbetsfördelningen inom enheten. Finansieringens utveckling. Cancerorganisationernas finansiering är delvis kopplad till hur statsfinanserna utvecklas. De statliga anslagen förväntas minska, särskilt för den verksamhet inom Cancerorganisationerna som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Under verksamhetsperioden ökades Institutet för hälsa och välfärds statsunderstöd till registren permanent till över en miljon euro. Tilläggsfinansieringen kommer att anslås till massundersökning och screeningverksamhet samt till deras utveckling och kvalitetsarbete. Nivån på anslagen från understödscentralen verkar stabil fram till 2026. Utgifterna inom organisationens olika funktioner höll sig inom de planerade finansiella ramarna. Den strategiska styrningen av ekonomin och planeringen och övervakningen av finansieringen hålls uppdaterad genom en långsiktig finansieringsplan. Insamlingsverksamhet Cancerstiftelsen 75 år. Verksamhetsåret 2023 präglades av flera jubileer. Cancerstiftelsen firade sitt 75-årsjubileum, Rosa bandet-insamlingen sitt 20-årsjubileum och Cancerstiftelsens festkommitté sitt 25-årsjubileum. Firandet integrerades i aktiviteterna under hela året genom den årliga kalendern. För att uppmärksamma jubileerna skapade man jubileumslogotyper för Cancerstiftelsen och Rosa Bandet som användes i all intern och extern kommunikation. Cancerstiftelsens jubileumsår kulminerade i ett evenemang för inbjudna gäster, ”Cancerstiftelsens 75 år – Så värdefullt är livet”. Vid evenemanget offentliggjordes Cancerstiftelsens historik och stipendier för cancerforskning (totalt 7,5 miljoner euro). Evenemanget fick positiv feedback från gäster, forskare och Cancerstiftelsens och Cancerorganisationernas personal. Mål och resultat. Cancerstiftelsens mål för 2023 var att få in 14 miljoner euro i donationer och via företagsavtal. Målet var att testamentsgåvorna skulle utgöra 4 miljoner euro av denna summa. Liksom tidigare år låg tyngdpunkten i medelinsamlingen på månadsgivare, Rosa band-insamlingen och testamentsgåvor. En särskild prioritering för 2023 var att stärka medelinsamlingen från företag genom marknadsföring och bättre resurser. Intäkterna av Cancerstiftelsens medelinsamling uppgick till 18 miljoner euro, varav intäkterna från testamenten uppgick till 5 miljoner euro. Sammantaget låg kostnaderna för förvaltning och insamling på den planerade nivån på 24 procent (2022: 11 %). År 2022 var procentenheten exceptionellt låg tack vare stora testamentsgåvor. Det positiva resultatet stärker ytterligare stiftelsens roll som en betydande finansiär av cancerforskning samt som en organisation som säkerställer stödtjänster för cancerdrabbade personer och cancerarbetet via Cancerföreningen i Finland. Donationer. I slutet av året hade Cancerstiftelsen sammanlagt 38 500 månadsgivare. De viktigaste metoderna att rekrytera nya månadsgivare var det årliga samarbetet med tv-programmet Dansar med stjärnor samt omfattande nätreklam och telefonförsäljning. Det interna telemarketingteamet fortsatte att arbeta vid sidan av ett externt telemarketingföretag. Givarservicen gav professionell service till nya och befintliga givare och såg till att betalningarna var korrekta och skedde i tid. Utöver ovanstående gick man ut med fyra vädjanden till privata donatorer och betjänade bl.a. Minnesgåvo-, bemärkelsedags- och dagsverkesdonatorer. Stärkande av Cancerstiftelsens varumärke och marknadsföring. För tredje året i rad har Cancerstiftelsen också genomfört kampanjer utanför de ordinarie insamlingsperioderna. Att stärka varumärket och öka kännedomen och tillförlitligheten beaktas i den årliga planen för Cancerstiftelsens olika aktiviteter. Utanför insamlingskampanjerna riktar man regelbunden marknadsföring till givare, följare på sociala medier och utvalda medier för att informera om Cancerstiftelsens uppdrag och varför stiftelsen grundades och fortsätter att existera. Rosa bandet-kampanjens så kallade tackmånad är en viktig milstolpe för enskilda givare och företag samt en lång rad andra intressenter. Under vårarna genomför Cancerstiftelsen en aktiv marknadsföringskampanj, en så kallad evergreen-kampanj, med etablerat innehåll och kända frontfigurer. Syftet är att stärka medvetenheten och varumärket. Dessa årliga, väletablerade kampanjer fokuserar uteslutande på att tacka givare och rapportera resultaten av arbetet. Cancerstiftelsens kommunikation. Cancerstiftelsens varumärke stärktes också genom planerad och riktad kommunikation till givare. Under 2023 låg fokus på kvartalsvisa kärnbudskap för givarkommunikationen och på kampanjkommunikation för att stödja medelinsamlingen. Dessutom satsade man på att uppnå en omfattande synlighet i medier. Man producerade även mångsidigt innehåll till stiftelsens 75-årsjubileum, Rosa bandet-insamlingens 20-årsjubileum och julinsamlingen. I slutet av året offentliggjordes stiftelsens stipendier och priser. Man förberedde även kommunikation om utnämningen av Rosa bandet-forskningsprofessorer. Cancerstiftelsens festkommitté firade sitt 25-årsjubileum och man stödde kommitténs arbete genom kommunikationsinsatser. I medieinsatserna utnyttjades också expertisen hos Cancerorganisationernas experter. Målet med stiftelsens kommunikation är att fortsättningsvis att upprätthålla och stärka Cancerstiftelsens roll så att vi också under de kommande åren är välgörenhetsmålet och samarbetspartnern framför andra. Under verksamhetsåret 2023 publicerade Cancerstiftelsen 16 pressmeddelanden och ordnade två pressmöten: lanseringen av Rosa bandet-kampanjen och ett press möte tillsammans med tv-programmet Dansar med stjärnor. Cancerstiftelsens innehåll samlade 255 träffar i medier, med en total beräknad räckvidd på 266 miljoner (föregående år: 210 miljoner). Temat för årets Rosa bandet-insamling var cancer hos barn. Expertgruppen för barncancer stödde kampanjen tematiskt och dess synlighet i intjänade medier ökade med 20 procent jämfört med föregående år. Totalt publicerades 195 artiklar i anslutning till barncancer. Rosa bandet nämndes i 268 artiklar hösten 2023. De flesta publicerades på webben på MTVUutiset.fi samt i tidningarna Ilta-Sanomat och Iltalehti. Kommunikation till givare. Givarkommunikation producerades regelbundet genom nyhetsbrev, en tackbroschyr, fyra vädjanden och daglig kommunikation på stiftelsens sociala medier. Under året publicerades intervjuer med cancerforskare och webbartiklar om de vanligaste cancersjukdomarna hos män och barn. En omfattande beskrivning av Cancerstiftelsens ansvar publicerades på stiftelsens webbplats. Under verksamhetsåret 2023 hade Cancerstiftelsens webbplats sammanlagt 148 000 besökare. Webbplatsen för Rosa bandet-insamlingen hade 122 000 besökare. Kommunikation om forskningsstipendier. Information om forskningsstipendier och ansökningsanvisningarna finns på Cancerstiftelsens webbplats. Stipendieansökningarna görs via webbplatsen. Forskarna kommer även fortsättningsvis att uppmanas att rapportera resultaten av sitt arbete genom intervjuer och artiklar på nätet. Information om resultat kommer också att ges inom ramen för konceptet På forskningsresan i stiftelsens kommunikation till givare. Inom webbkommunikationen och på sociala medier vidareutvecklar man den analysbaserade verksamheten och planenligheten för att engagera och få fler följare. Cancerstiftelsens historik. Cancerstiftelsens 75-årshistorik skrevs av docent Allan Tiitta och projektet involverade ett brett spektrum av nuvarande och tidigare anställda vid Cancerstiftelsen. I historiken presenterades resultaten av stiftelsens arbete och de senaste årens verksamhet genom teman relaterade till ansvarsfullheten av stiftelsens insamlingar. Förutom den tryckta historiken finns det en webbversion på Cancerstiftelsens webbplats, där publikationen finns tillgänglig i sin helhet. Rosa bandet. Rosa bandet-insamlingen firade sitt 20-årsjubileum. Jubileumsårets band och armband designades av Toni Wirtanen och Sipe Santapukki från bandet Apulanta. Det övergripande temat för insamlingen var sloganen I enad front av kärlek till livet. För fjärde året i rad gick intäkterna från Rosa bandet-insamlingen till forskning kring alla cancersjukdomar. Årets tema för forskningen var cancer hos barn. Insamlingen lanserades med ett evenemang på Musikhuset för drygt 100 personer. Maria Guzenina var konferencier. Insamlingen genomfördes i oktober och avslutades i samband med en direktsändning av tv-programmet Dansar med stjärnor. Under programmet fick man in 1,6 miljoner euro i donationer och 3 700 personer lovade bli månadsgivare. Innan direktsändningen ordnade Rosa bandet ett evenemang, en förfest, för att uppmärksamma jubileumsåret. Omkring 300 personer deltog, däribland offentliga personer, forskare och frivilligarbetare som har bidragit till kampanjen under årens lopp. Rosa bandet-kampanjens eftermarknadsföring startade genast i början av november och pågick fram till julinsamlingen. Kampanjens resultat offentliggörs den 6 februari, vilket är även startskottet för kampanjens s.k. tackmånad. Med fokus på företagsinsamlingar lyfte kampanjen fram olika företagspartner genom marknadsföring. Kampanjens mål var att samla in 4 miljoner euro för finländsk forskning, men det slutliga resultatet var rekordhögt: 5,3 miljoner euro. Julinsamling. Med årets sista insamling – julinsamlingen – samlade man in medel för cancerforskning. Julinsamlingens visuella identitet återspeglade Cancerstiftelsens varumärkesfärger och kampanjens frontfigurer var familjen Ilander, Annastiina Heikkilä, som hade förlorat en nära anhörig i cancer, och cancerforskaren Minna Koskenvuo. Intäkterna från julinsamlingen delas i företagsdonationer och donationer från enskilda personer. Under 2023 satt vi ett nytt rekord för julinsamlingen. Utbildning och kurser. Medelinsamling är en bransch med hård konkurrens, och också Cancerstiftelsen måste investera i att upprätthålla sin yrkeskompetens. Under året deltog insamlingsteamet i kostnadsfria och avgiftsbelagda utbildningar och insamlingskurser och -möten både i Finland och utomlands. Ett av årets utbildningsteman var användningen av artificiell intelligens vid insamlingsverksamhet. Den viktigaste av de externa utbildningarna är det årliga IFC-seminariet i Nederländerna. Cancerstiftelsens festkommitté. Festkommittén firade sitt 25-årsjubileum under ledning av ordföranden Erja Häkkinen. Medlemmarna i festkommittén har omfattande nätverk och representerar ett brett spektrum av branscher och bakgrunder. I oktober ordnade festkommittén en konsert med musik av Juha och Ilkka Vainio till förmån för cancerforskningen i Finland. Konserten ordnades med hjälp av frivilligarbetare i Johanneskyrkan och var nästan helt slutsåld. I samband med Cancerstiftelsens 75-årsjubileum beviljade festkommittén ett stipendium på 24 000 euro till FD Jarmo Ritari. Under 25 år har festkommittén samlat in totalt 2,7 miljoner euro för att stödja cancerforskning. Satu Tiivola, hedersordförande och festkommitténs grundare, avled i november vid 99 års ålder. Tiivola var mycket respekterad och uppskattad och hon kommer att minnas som en långvarig understödjare av cancerforskning och som en drivande kraft bakom festkommitténs framgång. Kommunikation Målet för Cancerföreningens kommunikation är att informationen och tjänsterna ska kunna hittas så lätt som möjligt och att innehållen stöder Cancerorganisationernas målgrupper i olika livssituationer och informationsbehov. Kommunikationsenheten svarar för föreningens interna och externa kommunikation samt för föreningens varumärke och rykte. Enheten producerar kommunikation om centralbyråns olika funktioner – hälsotjänster, hälsofrämjande och Finlands cancerregister – i samarbete med de sakkunniga. Ökad medvetenhet och starkare varumärke. Hösten 2023 började vi planera varumärket för de psykosociala stödtjänsterna hösten 2023. Detta projekt ingår i ett omfattande strategiskt utvecklingsprogram. Syftet är att förenhetliga organisationens psykosociala tjänster och förbättra tillgången till dem genom ett nytt tjänstevarumärke. Under hösten utformade vi tillsammans med ett team av experter en strategisk grund för kommunikationen och började arbeta med ett varumärkesnamn. En stjärnexpertutbildning för organisationens experter startade våren 2023. Vårt mål är att bygga upp en stark kommunicerande organisation baserad på experternas egna färdigheter inom interaktion, kommunikation och nätverkande. Under året ordnade vi två coachingmöten och sju personer deltog. Vårt mål var att öka kännedomen om organisationen också med hjälp av ett externt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet utkom elva gånger under året. Nyhetsbrevet hade nästan 1 000 prenumeranter. Djupare kundförståelse. Vi fortsatte att systematiskt fördjupa vår förståelse om våra kunder och att lyssna närmare på våra målgrupper. Ur ett cancerförebyggande kommunikationsperspektiv var vi intresserade av hur föräldrar skyddar sina barn från solen. Vi undersökte detta med hjälp av en enkät som beställdes från Taloustutkimus; enkäten besvarades av 587 personer. Det visar sig att små barn skyddas bättre mot solen än barn i skolåldern. Av barnen under 12 år hade 42 procent någon gång bränt sig i solen, och ungefär hälften av barnen i grundskolans årskurser 1–6. Vi testade användbarheten på den nya webbplatsen Allt om cancer med en fokusgrupp bestående av tio personer från webbplatsens målgrupper. Vi ville t.ex. veta hur de hittar de psykosociala stödtjänster som erbjuds av vår organisation. Webbplatsen fick betyget 8,3. Testningen visade att det fanns vissa svårigheter med att hitta rådgivningstjänsten och kamratstödstjänsterna. Utifrån detta kommer vi att göra ändringar på webbplatsen under 2024. Vid omarbetningen av Cancerorganisationernas webbplats och medlemsföreningarnas webbplatser intervjuade vi även fyra verksamhetsledare och fyra medlemmar från medlemsföreningarna under konceptualiseringsfasen. Deras synpunkter spelade en viktig roll i utformningen av webbplatskonceptet. Företrädare för målgrupper deltog också i utformningen av varumärket för de psykosociala stödtjänsterna: fyra yrkesverksamma inom psykosocialt stöd och tre potentiella klienter intervjuades. Intervjuerna gav oss en djupare förståelse om de viktigaste intressenternas uppfattningar och önskemål när det gäller de tjänster som Cancerorganisationerna tillhandahåller. Vi beaktar kundperspektivet även i tidningen Cancer. Tidningens läsarpanel utvärderade tidningens utseende och innehåll fyra gånger under året samt planerade nya innehåll. I panelen deltar 35 personer. Kommunikation genom kampanjer. På Världscancerdagen i februari lyfte vi fram frågan om ekonomisk jämlikhet bland personer med cancer på våra sociala medier. Under Europeiska cancerveckan i maj lyfte vi i sin tur fram alkoholens betydelse som riskfaktor för cancer. Vi började förbereda en stor kommunikations- och marknadsföringskampanj om screening för livmoderhalscancer hösten 2023, tillsammans med experter från hälsoavdelningen och Cancerregistret. Kampanjmaterialet färdigställdes i slutet av året och kampanjen ska lanseras 2024. Webbplatser. Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna, Utan cancer och Finlands cancerregister är våra viktigaste webbmedier. Kommunikationsenheten svarar för webbplatsernas underhåll och utveckling. Det viktigaste utvecklingsprojektet inom webbkommunikationen under 2023 var den tekniska och innehållsmässiga omarbetningen av webbplatsen Allt om cancer. Den förnyade webbplatsen publicerades i september. Dessutom planerade vi ett nytt koncept för webbplatsen Cancerorganisationerna; konceptet färdigställdes i slutet av 2023. De finskspråkiga sidorna på webbplatsen Allt om cancer lockade 816 530 besökare under året (2022: ca 876 000). De svenskspråkiga sidorna hade 94 515 besökare och de engelskspråkiga 6 027 besökare. Året innan hade de svenska sidorna ca 54 000 besökare och de engelska sidorna ca 7 000 besökare. Helheten Cancersjukdomar var åter den mest besökta. Webbplatsen är med i programmet ”Google för ideella organisationer”, som erbjuder en månatlig budget på 10 000 dollar för marknadsföring på Google. Den finskspråkiga webbplatsen Cancerorganisationerna hade 100 006 besökare under året (2022: 75 000). De svensk- och engelskspråkiga webbplatserna hade tillsammans ca 21 000 besökare. Den finskspråkiga webbplatsen Utan cancer hade 79 320 besökare under året (2022: 75 000). Den svenskspråkiga versionen hade ca 12 600 besökare och den engelskspråkiga versionen 1 489 besökare. Den finskspråkiga webbplatsen Finlands cancerregister hade ca 31 000 besökare under året (2022: 64 000). Den engelskspråkiga versionen hade 3 192 besökare och den svenskspråkiga versionen 1 560 besökare. Webbplatsens populäraste innehåll är faktasidorna om cancerscreeningar, cancer- och screeningstatistiken och applikationen där besökaren själv kan söka olika cancerstatistik. Sociala medier. Kommunikationen ansvarar för två Facebook-sidor och för organisationens LinkedIn-sida. I slutet av året hade Cancerorganisationerna 12 922 följare på Facebook (2022: 12 806). LinkedIn-sidan hade 1 157 följare i slutet av året (2022: 875). LinkedIn-kommunikationen fokuserar på teman om organisations- och arbetsgivarvarumärket. På Facebook publicerar vi innehåll som erbjuder stöd till personer som insjuknat i cancer och deras närstående samt alla som är intresserade av sin egen hälsa. Vi samordnar två konton på X. På kontot @Syopajarjestot publicerar vi pressmeddelanden och aktuella nyheter. Kontot hade 3 116 följare i slutet av året (2022: 3 106). Cancerregistrets X-konto koncentreras främst på Cancerregistrets forskningskommunikation. Kontot hade 721 följare i slutet av året (2022: 662). På Cancerorganisationernas Instagram-konto delar vi bl.a. innehåll som gäller hälsofrämjande och aktuella frågor inom Cancerorganisationerna. Kontot hade 2 340 följare i slutet av året (2022: 2 152). Cancerorganisationerna har även en YouTube-kanal, som har 1 890 följare (2022: 1 775). Mediekommunikation. År 2023 var t.ex. cancerstatistik, cancerscreening och riskfaktorer för cancer pressmeddelandeteman som ökade synligheten i medierna. Vi publicerade 24 pressmeddelanden och gjorde webbnyheter som vi delade på sociala medier. År 2023 ökade Cancerorganisationernas synlighet i medierna med ca 11 procent jämfört med föregående år. Som helhet syntes Cancerorganisationerna 953 gånger i medierna, jämfört med 857 gånger året innan. Experter från Cancerorganisationerna gjorde 222 medieframträdanden och Finlands cancerregister 374. Tidningen Syöpä-Cancer. Tidningen Syöpä-Cancer är det viktigaste tryckalstret för Cancerorganisationernas kommunikation. Tidningen utkom fyra gånger år 2023. Tidningens upplaga är nästan 89 000 exemplar. Tidningen skickades till medlemmarna i Cancerföreningen i Finlands medlemsföreningar samt till alla prenumeranter. Mellan tidningen utgavs en separat svenskspråkig bilaga, som hade en upplaga på ca 5 300 exemplar. Tidningens styrgrupp sammanträdde två gånger under året. Det finns en finsk- och svenskspråkig digital version av tidningen på webbplatsen Allt om cancer. Stöd för medlemsföreningarnas kommunikation. Vi tog fram kommunikationsmallar som medlemsföreningarna kunde använda för att informera om t.ex. Världscancerdagen och Europeiska cancerveckan. Organisationens enhetliga kommunikation främjades även av ett nationellt kommunikationsnätverk, som sammanträdde månatligen via Teams. Vi ordnade två utbildningsdagar för nätverket. Temana handlade bl.a. om Cancerorganisationernas varumärke, utvecklingen av innehållet i nyhetsbrev och användningen av organisationens gemensamma bildbank. Intern kommunikation. Kommunikationen ansvarar för utvecklandet av Cancerorganisationernas gemensamma intranät och utbildningen av personalen. Vi ordnade två interna utbildningar om de nya funktionerna i Teams, uppdaterade riktlinjerna för Teams-kanaler och genomförde två undersökningar om hur effektiv den interna kommunikationen är. Enligt undersökningarna anser personalen på centralbyrån att Teams är den bästa interna informationskanalen. Personalen vill att arbetsfördelningen mellan Teams och intranätet förtydligas ytterligare och att kommunikationskulturen inom organisationen blir mer aktiv och öppen. Cancerstiftelsens 75-årshistorik. Vi ansvarade för Cancerstiftelsens historikprojekt i samarbete med docent Allan Tiitta, författaren. Kommunikationen ansvarade bl.a. för det visuella, fotografier, layout och tryckning. Förtjänstmedaljer och priser Cancerorganisationerna har många olika sätt att hylla förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet. Förtjänstmedaljer för cancerbekämpning finns i tre kategorier (guld, silver och brons) och de delas ut årligen på förslag av medlemsföreningarna och centralbyrån. Cancerföreningen i Finlands delegation utser en förtjänstmedaljskommitté för två år åt gången. Kommittén behandlar motiverade förslag i april och lägger fram ett förslag om förtjänstmedaljsmottagare för delegationens vårmöte. Förteckningen över förtjänstmedaljer år 2023 finns i slutet av årsberättelsen. Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Priset för årets cancerläkare gick till urologen Peter Boström, överläkare vid Åbo universitetssjukhus, och priset för årets cancersjukskötare gick till cancersjukskötaren Sirpa Janttonen från Kuopio universitetssjukhus. Cancerstiftelsens Professor Sakari Mustakallios pris och avhandlingspris beslutas av Professor Sakari Mustakallios prisnämnd. Priserna delades ut första gången 2023 i samband med Cancerstiftelsens 75-årsjubileum. Sakari Mustakallios pris delas ut vart tredje år till en synnerligen framstående forskare vars forskning har avsevärt bidragit till cancerdiagnostik eller behandlingsmetoder. Prissumman är 20 000 euro. Priset tilldelades professor Olli Carpén från Helsingfors universitet. Avhandlingspriset syftar till att belöna en postdoktoral forskare inom cancerforskning vars avhandlingsarbete har väsentligt bidragit till förståelsen om cancerdiagnos eller -behandling. Priset kan delas ut vartannat år och det uppgår till 10 000 euro. Priset gick till ML Olli Dufva från Helsingfors universitet. Cancerstiftelsens Niilo Voipio-pris grundades 1986. Priset uppmuntrar och belönar forskare som har gjort ett särskilt framstående bidrag till vetenskaplig forskning om cancer och tillämpningen av denna forskning i praktiken. Prissumman är 10 000 euro. Det utdelades senast 2020. Niilo Voipio var Cancerföreningens generalsekreterare åren 1949–1986. Niilo Voipio-priset gick till professor Arto Mannermaa från Östra Finlands universitet. Internationell verksamhet NCU. Finlands cancerförenings treåriga ordförandeskap i nordiska cancerunionen NCU avslutades 2023. Under ordförandeskapets sista år hölls två styrelsemöten i Helsingfors och ett virtuellt möte. Under Finlands ordförandeskap 2021–2023 finansierades flera strategiska forskningsprojekt och 750 000–900 000 euro anslogs årligen till samnordiska, forskardrivna cancerforskningsprojekt. Under perioden höjdes nivån på NCU:s forskningsfinansiering och finansieringens synlighet och genomslag förbättrades genom arbetsgruppens förslag. ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. ECL, som har sitt säte i Bryssel, har en viktig roll i fråga om Europeiska kommissionen och Europaparlamentet bl.a. när det gäller att lobba för frågor som rör cancerbekämpning. Tillsammans med sina medlemsorganisationer strävar ECL efter att trygga en högklassig och ändamålsenlig vård på lika villkor i hela Europa. Organet främjar också kunskapen om cancer. ECL:s 43:e årsmöte var planerat att hållas i Tel Aviv, men på grund av kriget i Gaza hölls det på distans. Cancerorganisationernas generalsekreterare valdes till ECL:S styrelse för perioden 2024–2026. IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorganisation i Lyon). Samarbetet med internationella cancerforskningsorganisationen IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektör Sirpa Heinävaara från Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd. UICC. Cancerorganisationerna är medlem i internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control) och stöder cancerbekämpning i icke-industrialiserade länder t.ex. via fonden ICRETT (International Cancer Technology Transfer Fellowships). I oktober ordnades UICC World Cancer Leaders Summit i Long Beach i USA. Vår generalsekreterare deltog i mötet. FCA. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) är ett internationellt avtalssystem som syftar till att begränsa användningen av tobaksprodukter. Cancerföreningen stöder verkställandet av ramkonventionen via sitt medlemskap i koalitionen Framework Convention Alliance (FCA). ICISG. International Cancer Information Service Group är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer för att utveckla sin verksamhet. Nätverket upprätthåller webbplatsen www.icisg.org och skickar ut ett nyhetsbrev. Nätverket grundades 1996 och har ungefär 70 medlemsföreningar. Cancerföreningen i Finland är medlem i ICISG. Projektet Bumper EU4Health. Det av samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) samordnade, EU-finansierade projektet Bumper fortsatte under verksamhetsåret 2023. Cancerorganisationerna deltar i projektet. Projektet ska utveckla en mobilapp för cancerprevention för EU-medborgare för att främja medvetenhet om och verkställandet av de europeiska rekommendationerna om cancerprevention. Det är fråga om ett tvåårigt projekt. Cancerorganisationerna deltar i utformningen och testningen av appen samt i distributionen av den i Finland. Projektet CAPOC (Common Action for the Prevention of Overweight and Obesity among Children). Cancerföreningen i Finland gick med i ett gemensamt projekt för de nordiska cancerföreningarna för att förebygga övervikt och fetma hos barn genom att påverka utvecklingen av hälsofrämjande miljöer i de nordiska länderna. Projektet kommer att utarbeta nordiska policyrekommendationer och genomföra en samnordisk medborgarundersökning för att stödja förankringen av rekommendationerna. Projektet ska färdigställas 2024. DigiCanTrain. År 2023 lanserades det EU-finansierade DigiCanTrain-projektet (2023–2026), som samordnas av Åbo yrkeshögskola. I projektet ska man planera och genomföra en webbaserad utbildning för vårdpersonal som arbetar med personer som insjuknat i cancer. Utbildningen ska stödja tillhandahållandet av mer effektiva, individcentrerade hälsovårdstjänster, digitala cancervårdstjänster och användningen av modern hälsoteknik. Projektet kommer att utforma, testa och utvärdera ett coaching- och utbildningsprogram för utbildare, klinisk och icke-klinisk hälso- och sjukvårdspersonal. Under 2023 bidrog vi till planeringen och förberedelsen av innehållet i utbildningsprogrammets moduler. ECHoS. Cancerföreningen i Finland deltar i det EU-finansierade ECHoS-projektet, som inleddes våren 2023 som ett gemensamt projekt mellan 57 organisationer och 28 europeiska länder. ECHoS lägger grunden för etableringen av ett europeiskt nätverk av nationella cancercentrum (National Cancer Mission Hubs, NCMH). Huvudmålet är ett nätverk av intressenter med bred anknytning till cancer, som arbetar för att främja målen för EU:s canceruppdrag och EU:s cancerplan i alla medlemsstater och partnerländer. År 2023 började Cancerstiftelsen arbeta med FICAN (HUS) för att främja målen i arbetspaket 3 (Identifiera, engagera och samarbeta med olika intressenter).
