Sammanfattningsvis är huvuduppgiften för Finlands Cancerregister att upprätthålla THL:s lagstadgade register över cancerinformation. Informationen samlas in från hela Finland och från patienter i alla åldrar för att producera pålitlig statistik för att bedöma cancersituationen i Finland. Registreringen av cancer baseras på rapporter om cancer från hälso- och sjukvårdsaktörer, antingen från patologilaboratorier eller från behandlande läkare. Under 2023 har arbetet med att öka rapporteringen av kliniska rapporter framskridits genom regelbundna möten med informationsleverantörer och genom att tydliggöra och förenkla riktlinjerna för elektronisk informationsöverföring samt underlättat rapporteringen. Stärkande av kunskapsbasen Informationsprodukter. Cancerstatistiken för 2021 publicerades i april och rapporten Cancer 2021 i juni. Utvecklingsprogrammet Tutka tillförde nytt innehåll till rapporten om förlorade levnadsår på grund av cancer. Ungefär 193 000 levnadsår går förlorade i Finland under ett enskilt år på grund av cancer. Flest levnadsår (34 400 år) går förlorade på grund av lungcancer. I juni uppdaterades den separata tematiska statistiken (cancerspecifika faktarutor, regional statistik, statistik om cancer hos barn) med nya uppgifter. Finlands cancerregister har ett interaktivt statistikverktyg som uppdateras två gånger per år för att stödja forskarnas arbete. Förhandsstatistiken om 2022 publicerades i augusti 2023. Samtidigt ändrades den regionala indelningen av cancerstatistiken från sjukvårdsdistrikt och specialupptagningsområde till välfärds- och samarbetsområden. Baserat på den preliminära statistiken verkar cancerincidensen ha återgått till den ökning som rådde före coronapandemin efter två år som skiljde sig från trenden. 2021 års statistik över screening för livmoderhalscancer och bröstcancer publicerades på webben i maj. Statistiken över bröstcancerscreening uppdaterades i september med uppgifter från en screeningenhet. Årsöversikterna för dessa screeningar publicerades i juli och november. Översikternas struktur harmoniserades och de publicerades på finska och engelska. I översikterna undersöktes bl.a. screeningens allmänna egenskaper, resultaten i hela landet och per befolkningsgrupp samt hur screenad cancer upptäcks i screeningåldersgrupperna (screeningupptäckt cancer, intervallcancer, icke-screenad cancer) och utanför dessa grupper. Utveckling av Cancerregistrets forsknings- och experttjänster (Tutka). Inom ett utvecklingsprojekt i samband med verkställandet av Cancerorganisationernas strategi utökade man kunskapsbasen genom att man fortsatte integrera data som tagits fram med textutvinningsalgoritmen i statistikproduktionen, bl.a. med Gleason-poäng för prostatacancer. Utvecklingsarbete fortsatte för att starta produktionen av TNM-data om cancerutbredning. Dessutom utarbetade man inom utvecklingsprojektet ny tematisk statistik om cancer hos personer i arbetsför ålder och undersökte uppdateringen av applikationerna för cancer- och screeningstatistik. Regionala och socioekonomiska skillnader. År 2023 tog Cancerregistret fram ny cancerstatistik och nytt cancermaterial i befolkningsgrupper efter utbildningsnivå. Om skillnader efter utbildningsgrupp och region rapporterades i statistikpublikationen Cancer 2021. Fördröjd diagnos. I forskningsprojektet om vägen från symtom till patient undersökte man hur tarmcancerpatienter använde hälso- och sjukvårdstjänster ett år före diagnosen. Projektet syftar till att ta fram information om användningen av tjänster och periodiseringen i anslutning till diagnos och tillgång till vård samt om fördröjningarna före diagnos och eventuell vård. Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret. Den samnordiska av Nordiska cancerunionen NCU finansierade studien om cancerincidens och -dödlighet samt screeningdeltagande bland kvinnor med invandrarbakgrund avslutades 2023. Studien fokuserade på kvinnor som invandrat till de nordiska länderna från länder utanför västvärlden och jämförde dem med den kvinnliga befolkningen i länderna. I västländerna var incidensen av och dödligheten i vanliga cancersjukdomar (bröst-, tarm- och lungcancer) lägre bland invandrare än bland andra, medan det motsatta gällde för cancer som orsakas av infektioner. Ju längre tid kvinnor med invandrarbakgrund vistades i landet, desto närmare kom deras cancerrisk cancerrisken hos den för den infödda befolkningen. Kvinnor med invandrarbakgrund är mindre benägna att delta i screening för bröstcancer. Dessa forskningsresultat rapporterades i tre skilda publikationer. Cancerregistret fortsatte tillsammans med andra nordiska cancerregister att undersöka covid-19-pandemins inverkan på överdödligheten i cancer och cancerincidenstrenden efter pandemins akuta fas. Finland deltar tillsammans med Danmark och Sverige i forskningsprojektet SALiCCS (Socioeconomic Consequences in Adult Life after Childhood Cancer), som följer de socioekonomiska långtidseffekterna av cancer i barndomen (se www.cancer.dk/saliccs). År 2023 publicerade projektet bl.a. en artikel om inkomstskillnader. Projektet CanScreen-ECIS, som startade hösten 2022, fortsatte under verksamhetsåret 2023. Inom ramen för projektet bereds den tredje europeiska rapporten om cancerscreening. Syftet är att utveckla och testa en ny miljö för behandling av screeningdata som kan integreras i det mer omfattande europeiska systemet för cancerinformation (ECIS). Projektet leds av WHO:s internationella cancerforskningsorganisation IARC, och Finlands cancerregister deltar i flera delar av projektet. Cancerregistret ansvarar för delprojektet Capacity Building. Våren 2023 lanserade Europeiska unionen en gemensam åtgärd (Joint Action) om genomförandet av cancerscreening, med 31 miljoner euro i finansiering. Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea) valde Lettland som koordinator för åtgärden, och Lettland bjöd in Cancerregistret att delta i det förberedande arbetet i ett tidigt skede av projektet. Förberedelserna var i gång från juni till slutet av oktober. Institutet för hälsa och välfärd är den behöriga myndigheten för projektet i Finland. Cancerregistret och Institutet utarbetade tillsammans en plan för det fortsatta arbetet. Efter månader av förhandlingar fick Cancerregistret ansvar för ett delpaket som var inriktat på övervakning av cancerscreening. Dessutom leder Cancerregistret andra projekt om följande teman: screening för lungcancer hos långtidsrökare, cancerscreening hos sexuella minoriteter, hemtestning för livmoderhalscancer samt metodik och organisering av screening (uppgift). Cancerregistret deltar även i projekt som utvecklar screeningen av HPV-vaccinerade samt tekniken i och den riskbaserade bedömningen av tarm- och bröstcancerscreening. Den fyraåriga gemensamma åtgärden fick namnet EUCanScreen och den inleds under sommaren 2024. I det samnordiska Nocca-projektet (Nordic Occupational Cancer Study), som samordnas av Cancerregistret och som kartlägger cancerriskerna i samband med arbetsrelaterade exponeringar, publicerades i samarbete med IARC en studie om cancerrisken hos poliser. Referentgranskade studier om cancerrisken hos bildkonstnärer och yrkesrelaterade risker för läppcancer publicerades också. Det internationella forskningsprojektet Concord-3, som jämför cancerpatienters överlevnad, fortsatte med mer detaljerade cancerspecifika studier som undersökte vävnadstypens inverkan på patienternas prognos. Projektets forskare publicerade referentgranskade studier om överlevnaden vid matstrupscancer och hjärntumörer hos barn och vuxna. Screeningtjänster och screening År 2023 hade Finland tre nationella screeningprogram: screening för livmoderhalscancer för kvinnor i åldrarna 30–65 år, bröstcancerscreening för kvinnor i åldrarna 50–69 år och screening för tarmcancer för alla i åldrarna 60–70 år. Screeningprogrammet för tarmcancer kommer att stegvis utvidgas till att omfatta 56–74-åringar. Screeningprogrammet för tarmcancer, som inleddes 2022, hade fortsättningsvis fyra screeninglaboratorier, vilka täckte hela målpopulationen. Flera möten hölls med laboratorierna för att säkerställa ett smidigt flöde och överföring av information. Preliminär statistik över deltagande och preliminära rapporter om screeningens kvalitetsindikatorer lämnades till de större laboratorierna. Möten, vägledning och rapporteringsstöd ordnades för sådana skötare som arbetar med screening för tarmcancer. Utbildningsportalen för screeningpatologer färdigställdes och lanserades i samarbete med klinikerna i patologgruppen för screening av tarmcancer. År 2023 överfördes ansvaret för att organisera cancerscreening från kommunerna till välfärdsområdena. Samarbetet med välfärdsområdena intensifierades och pressmeddelanden delades bl.a. om leveranstidtabellen för screeninguppgifter, screening av personer som bytt kön (ändring av statsrådets förordning 622/2023) och förseningar i uppföljande screening för tarmcancer. Screeningexperter från Cancerregistret planerade och skrev tillsammans med kliniska experter de första kvalitetshandböckerna för de nationella screeningprogrammen. Handböckerna ska publiceras 2024. Kvalitetshandböckerna riktar sig till de välfärdsområden som ansvarar för att organisera screeningar och de enheter och laboratorier som utför screeningar, och de innehåller information bl.a. om de cancersjukdomar som screenas, om organisering och genomförande av screening och om den kommunikation som är förknippad med screening. I december 2023 lanserades en expertgrupp för lungcancerscreening; gruppens arbete inleddes med en utredning. Gruppens ordförande är MD, docent Jussi Koivunen och en av dess medlemmar är Cancerregistrets screeningschef. Screeningschefen deltog var också medlem i den nationella styrgruppen för cancerscreening samt ordförande för expertgruppen för tarmcancerscreening. Forskning om screening Screeningdata om livmoderhalscancer och data från papaprov som tagits utanför screening visade att testning av 50–64-åringar och ett normalt testresultat signifikant minskar risken för livmoderhalscancer hos 65–79-åringar (Kultalahti m.fl. 2023). En långtidsuppföljning inom en randomiserad studie visade att HPV-screening inte minskade incidensen av och dödligheten i livmoderhalscancer jämfört med screening med cellprov (Vahteristo m.fl. 2023) Dessa unika forskningsdata innehåller screeningprov som kommer att användas för att utveckla en metod för fortsatta undersökningar inom ramen för HPV-testning. Under 2023 identifierades HPV-positiva prov bland screeningproven, och de skickades till Karolinska Institutet för laboratorieanalys. En samarbetsstudie med Aalto-universitetet om kostnadseffektiviteten av bröstcancerscreening publicerades. Enligt studien bör screening för bröstcancer i första hand utvidgas till en yngre åldersgrupp (46–49 år). Alternativt kan åldersgruppen utvidgas till både yngre (46–49 år) och äldre (70–74 år) kvinnor (Shafik m.fl. 2023). Inom ett projekt om modellering av tarmcancerns naturliga förlopp godkändes ett manuskript villkorligt för publicering. Författarna kompletterar manuskriptet baserat på responsen från granskarna. Inom ramen för den riskbaserade screeningstudien är manuskript under beredning om effekten av negativ koloskopi på cancerrisken och om utnyttjandet av enkätdata och screeninghistoria vid riskbedömning. Data från den randomiserade populationsbaserade PSA-screeningstudien om prostatacancer, FinRSPC (Finnish Randomised Study of Screening for Prostate Cancer), och själva forskningsprojektet överfördes till Tammerfors universitet. Under verksamhetsåret färdigställdes tre doktorsavhandlingar. Maija Jänttis doktorsavhandling handlade om faktorer som påverkar deltagandet i screening för tarmcancer. Maiju Pankakoskis doktorsavhandling bedömde skadorna, täckningen och effektiviteten av testning inom och utanför screeningprogrammet. Veli-Matti Partanens doktorsavhandling handlade om hur screeningprogrammen för livmoderhalscancer fungerade i de nordiska länderna under övergången från papaprovsbaserad screening till HPV-baserad screening. Information om internationellt forskningssamarbete finns i avsnitt Stärkande av kunskapsbasen.
