Cancer hos personer som fyllt 75 år

Livet blir längre, cancerfallen fler

I Finland konstaterades år 2023 över 39 000 nya cancerfall, drygt 18 5000 bland kvinnor och 20 600 bland män. Antalet nya cancerfall är totalt sett mer än tre gånger så stort jämfört med 1970-talet och mer än dubbelt så stort som förekomsten i relation till befolkningsstorleken. Under samma tid har antalet nya cancerfall bland personer över 70 femfaldigats även om cancerförekomsten i relation till storleken på den äldre befolkningen varit mindre än ökningen i hela befolkningen.

Den viktigaste orsaken till ökningen i mängden nya cancerfall är alltså att befolkningen blir äldre. Eftersom Finlands befolkning åldras i snabb takt, ökar också mängden nya cancerfall i synnerhet hos äldre personer. Ännu i början av 1940-talet var den förväntade livslängden för män i genomsnitt cirka 55 år, medan den idag är cirka 80 år. Medellivslängden för kvinnor har vuxit nästan lika mycket, från 61 till nästan 85 år. Efter krigen förbättrades finländarnas hälsa snabbt, i takt med att utbildningsnivån och lönerna steg.

År 2023 utgjorde personer som var 75 år eller äldre 11 procent av Finlands befolkning. Under femårsperioden 2019–2023 diagnostiserades i genomsnitt cirka 14 300 nya cancerfall per år bland personer som var 75 år eller äldre, vilket motsvarar knappt 40 procent av alla nya cancerfall. Siffran är något lägre än den prognos för cancerbördan bland äldre som gjordes för tio år sedan. Enligt en färsk prognos från 2025 stiger antalet nya cancerfall som mest bland personer som är 75 eller äldre (bild: Antalet nya fall per år samt prognos för 2040) I den här åldersgruppen ökar mängden nya cancerfall före 2040 med 56 procent till 26 100 fall per år. Mängden fall hos personer under 75 förutspås bli nästan oförändrad.

De vanligaste cancerformerna

Den vanligaste cancerformen bland män som har fyllt 75 år, liksom i den vuxna befolkningen i stort, är prostatacancer (i genomsnitt 1985 nya fall per år under åren 2019–2023) och hos kvinnor bröstcancer (1311 nya fall per år). Andra vanliga cancerformer hos äldre är tjock- och ändtarmscancer (hos män 822 och hos kvinnor 819 nya fall per år), blodcancer (så kallade lymfom och leukemier) (hos män 737 och hos kvinnor 721 nya fall per år) och lungcancer (hos män 733 och hos kvinnor 501 nya fall per år). Förutom de ovannämnda cancerformerna är också skivepitel- och basalcellscancer vanliga hos äldre personer.

Cancerdödsfall

Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den näst vanligaste dödsorsaken hos finländare. I Finland beror vart fjärde dödsfall på cancer. I jämförelse med de övriga nordiska länderna orsakar cancer ändå förhållandevis låg dödlighet i relation till befolkningens storlek och ålder, i synnerhet bland kvinnor. De flesta cancerdödsfall år 2023 orsakades av lung- och luftstrupscancer (2195 dödsfall), tjock- och ändtarmscancer (1537 dödsfall) och bukspottkörtelcancer (1365 dödsfall).

De vanligaste orsakerna till cancerdöd bland kvinnor som fyllt 75 var åren 2019–2023 bröstcancer (i genomsnitt 448 dödsfall per år), lungcancer (427 dödsfall per år) och tjock- och ändtarmscancer (391 dödsfall). Bland män som fyllt 75 år orsakades de flesta cancerdödsfallen per år av prostatacancer (684 dödsfall), lungcancer (654 dödsfall) och tjock- och ändtarmscancer (397 dödsfall). Även om skivepitel- och basalcellscancer är vanligt bland äldre personer är dödligheten låg – det är ovanligt att dö av de här cancerformerna.

Patienternas prognos

Prognosen för patienten beskrivs med så kallad , som är ett mått på andelen patienter som är vid liv en viss tid efter att cancern har diagnostiserats, förutsatt att cancern är den enda orsaken till dödlighet. Bland personer som insjuknat före 55 års ålder är överlevnadstalen högre än bland äldre i de flesta cancerformer. Den relativa 5-årsöverlevnaden bland cancerdrabbade män som fyllt 75 år är 65 procent och hos kvinnor 60 procent. Prognosen för cancerpatienter i alla åldrar är bättre: 70 procent för män och 72 procent för kvinnor.

Anledningen till att överlevnadstalet är högre bland äldre män än bland äldre kvinnor är att prostatacancer är så mycket vanligare bland äldre män, och den relativa överlevnaden för prostatacancer är väldigt hög. Trots detta är det endast drygt hälften av dem som diagnostiserats med prostatacancer som är vid liv fem år efter diagnosen, eftersom många dör av andra orsaker än själva prostatacancern.

Hos äldre påverkas den samlade prognosen för cancer negativt av att överlevnaden vid äggstockscancer, lungcancer och bukspottkörtelcancer är låg jämfört med de yngsta patienterna, alltså kvinnor under 55 år. Däremot är överlevnaden vid den vanligaste cancerformen bland kvinnor, bröstcancer, hög också hos äldre, med en överlevnad på nära 90 procent.

Andel av befolkningen som haft cancer

Antalet personer som någon gång haft cancer ökar särskilt mycket i de äldsta åldersgrupperna, där både förekomsten av nya cancerfall ökar och behandlingsresultaten förbättras. Man bedömer att det i slutet av år 2040 finns 141 000 75–84-åringar, som haft cancer tidigare, vilket är en tredjedel mera än i slutet av 2023. I slutet av år 2040 finns det 95 500 personer över 85 år som haft cancer, vilket är mer än två gånger så mycket som i slutet av 2023.

Sett till enskilda cancersjukdomar är flest personer vid liv efter att ha haft bröstcancer och prostatacancer. Enligt prognosen finns det i slutet av 2040 102 000 kvinnor som haft bröstcancer och är vid liv, samt 77 600 män som haft prostatacancer och är vid liv. Antalet personer som haft tjock- och ändtarmscancer och fortfarande är vid liv förväntas öka mest enligt prognosen, men den tar inte hänsyn till den screening för tarmcancer som inleddes 2022 och som förväntas minska antalet nya fall.

Riskfaktorer för cancer

Åldern i sig är en betydande riskfaktor för cancer. För äldre finns det också andra riskfaktorer för cancer, som hänger samman med livsstil, andra sjukdomar och hur de behandlas. samt med behandlingen av dessa. Effekten av långvariga livsstilsfaktorer, som rökning, alkohol och övervikt, håller i sig länge. Men också för äldre personer är det alltid bra att rekommendera rökstopp, minskad användning av alkohol, viktkontroll och motion. Hälsosamma levnadsvanor kan bidra till att förbättra allmänkonditionen men de kan också vara avgörande vid planering av aktiv cancerbehandling, som till exempel en större operation eller läkemedelsbehandling.

Cancer som upptäcks i ett tidigt stadium kan ofta botas med operation och adjuvant behandling (behandling som ges som komplement efter operation) oavsett patientens ålder. Den biologiska åldern anger i sig inte hur patienten mår och är heller inte ett hinder för till exempel operation eller cytostatikabehandling. För en i övrigt frisk person kan man göra upp en behandlingsplan på samma sätt oavsett ålder eftersom effekten av läkemedelsbehandling och strålbehandling sannolikt är densamma i alla åldrar.

Biverkningar av cancerbehandlingar

Behandling av cancer hos äldre patienter har flera särdrag. En åldrande kropp är mera sårbar och skör än en ung, och äldre har ofta hunnit få andra långvariga sjukdomar med tillhörande medicinering. Multimedicinering ökar risken för läkemedelsinteraktioner och biverkningar. Äldre patienter är också mera mottagliga än unga för biverkningar av cancerläkemedel och strålbehandling. Biverkningarna är också allvarligare än hos unga patienter. Att funktionsförmågan försvagas i takt med stigande ålder leder i sin tur till sämre livskvalitet, större hjälpbehov och ofta också institutionsvård.

Andra kroniska sjukdomar hos äldre, såsom diabetes och kärlsjukdomar, ökar risken för inflammation, anemi, illamående, depression och utmattning. Äldre återhämtar sig också långsamt från behandlingar och att bli sängliggande försämrar allmänkonditionen betydligt. Därför behöver man noga väga fördelar mot nackdelar i vården av äldre.

Eftersom äldre patienter är underrepresenterade i kliniska läkemedelsprövningar finns det endast lite forskningsdata om behandlingar som ges till äldre. I de nyaste studierna har man i allmänhet inte längre satt en övre åldersgräns, men patienterna väljs så att man utesluter andra sjukdomar, och njurarnas, leverns och hjärtats funktion ska vara inom normala gränser. Vi börjar få allt mer forskningsdata om cancerbehandlingar hos i övrigt friska och välmående äldre patienter.

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Finland, och ungefär 5500 fall upptäcks varje år. År 2023 var patienterna i genomsnitt 72 år gamla vid diagnos i Finland och av de nya prostatacancerfallen konstaterades en dryg tredjedel bland män som var 75 år eller äldre. Av alla nya cancerfall bland äldre män var en fjärdedel prostatacancer. Prostatacancer utvecklas vanligen långsamt och 5-årsöverlevnaden är nästan 95 procent hos 70–79-åringar, och också efter 80 års ålder nästan 90 procent. Trots detta är prostatacancer den näst vanligaste orsaken till cancerdöd hos män över 75 år.

Symtomfria fall av cancer i ett tidigt stadium upptäcks allt mera i takt med stigande ålder, man har upptäckt dold cancer hos upp till 60 procent av 80 år fyllda personer utifrån obduktionsmaterial. Dold cancer i ett tidigt stadium kräver i allmänhet inte aktiv behandling men situationen följs upp ifall sjukdomen skulle aktiveras.

När man väljer behandlingsform är patientens andra sjukdomar viktigare faktorer än åldern. Man behöver också beakta att alla aktiva cancerbehandlingar har biverkningar. Behandling vid lokal cancer, då uppföljning inte ses som tillräckligt, är i allmänhet en omfattande operation eller lokal strålbehandling. För att opereras behöver patienten ha bättre allmänkondition än vid strålbehandling, och därför väljs ofta strålbehandling som behandlingsform för äldre patienter. Äldre patienter och patienter med svagare hälsa har mindre nytta av kirurgisk behandling än av aktiv uppföljning. Spridd prostatacancer behandlas med hormonbehandling i kombination med strål- eller läkemedelsbehandling. Hormonbehandling kan också hålla cancer som spridit sig till skelettet symtomfri i flera år. Även om hormonbehandlingar inte ger akuta och allvarliga biverkningar, kan de medföra osteoporos, svettningar, nedsatt muskelstyrka och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bröstcancer

Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Finland är bröstcancer, och drygt 5000 nya fall upptäcks varje år. År 2023 var patienterna i genomsnitt 65 år gamla när cancern diagnostiserades och av de nya cancerfallen konstaterades en dryg fjärdedel hos kvinnor som var 75 år eller äldre. Av alla nya cancerfall hos äldre kvinnor var en femtedel bröstcancer. Även om bröstcancer hos äldre kvinnor sällan är av en biologiskt aggressiv undertyp, är bröstcancer den vanligaste orsaken till cancerdöd bland äldre kvinnor.

Prognosen för bröstcancer är väldigt god, 92 procent bland kvinnor i alla åldrar. Också för patienter som fått sin diagnos i hög ålder är prognosen god, 90 procent bland 70–79-åringar och 84 procent bland dem som fyllt 80 år. Det går i allmänhet att operera bröstcancer oavsett ålder. Bröstbevarande kirurgi har blivit vanligare och det kompletteras ofta med strålbehandling. Tidigare brukade man oftare avlägsna hela bröstet hos äldre än hos yngre, för att bespara patienten strålbehandling efter operationen. Men idag kan strålbehandling ges  i kortare perioder än tidigare och därför passar bröstbevarande kirurgi ofta också för äldre patienter.

Antalet bröstcancerfall ökar i långsammare takt bland äldre kvinnor än antalet fall av prostatacancer hos män. Bröstcancer är vanligast i åldersgruppen 60–69 år, därefter minskar förekomsten. En trolig förklaring till detta är mammografiscreeningen som vi haft länge i Finland och som idag erbjuds kvinnor i åldersgruppen 50–69 vartannat år. På så sätt kan många cancerfall upptäckas genom screeningen redan innan symtom uppstår och därmed kan man förhindra att sjukdomen bryter ut i ett senare skede.

Lungcancer

Den genomsnittliga åldern för personer som har lungcancer är ungefär 73 år. För både kvinnor och män upptäcks mer än 40 procent av alla nya fall av lungcancer bland personer som fyllt 75 år. Bland äldre män utgör lungcancer vart tionde nya cancerfall och bland äldre  kvinnor är 7 procent av alla nya cancerfall lungcancer. Hos kvinnor har både förekomsten av lungcancer och dödligheten ökat stadigt. Bland män har den tidigare ökningen vänt nedåt sedan slutet av 1970-talet, men den är fortfarande nästan dubbelt så stor som bland kvinnor. Eftersom rökning är den viktigaste riskfaktorn för lungcancer, syns minskningen av rökning bland män som en nedgång i lungcancerförekomsten, medan den ökade rökningen bland kvinnor på 1980-talet har lett till en ökad förekomst. Lungcancer räknas fortfarande som en cancerform med dålig prognos oavsett ålder för insjuknande, och är den näst vanligaste orsaken till cancerdöd hos äldre män och kvinnor.

Operation av lungcancer i ett tidigt stadium är botande behandling. Men det är bara sällan möjligt, och svag lung- eller hjärtfunktion hos en äldre person kan vara ett hinder för operation. Det går att lindra symtom vid lungcancer med lokal strålbehandling oavsett ålder. Cytostatikabehandlingar vid lungcancer är ganska tuffa och deras effekt ofta svag, och därför ges de bara sällan till äldre patienter.

Tarmcancer

Medelåldern för personer som drabbas av tjock- och ändtarmscancer är 71 år. Ungefär 40 procent av alla nya fall av tjock- och ändtarmscancer upptäcks bland män och kvinnor som fyllt 75 år, och av alla nyupptäckta cancerfall bland äldre är vart tionde tjock- och ändtarmscancer. 5-årsöverlevnaden för tjock- och ändtarmscancer är numera god. Prognosen för hela befolkningen är 68 procent för män och 72 procent för kvinnor. För äldre patienter är prognosen bara aningen sämre. Trots detta är tjock- och ändtarmscancer den tredje vanligaste orsaken till cancerdödsfall bland äldre män och kvinnor.

Eftersom tarmsymtom är vanliga och ofta diffusa, kan de tolkas som ofarliga. Å andra sidan vet man att hög ålder ökar cancerrisken betydligt och därför är symtom hos en äldre person, i synnerhet blödningar, anemi eller en tydlig förändring i tarmens funktion, anledning till noggrannare undersökningar.

Operation är behandling vid tjock- och ändtarmscancer. Efter operation av tjocktarmscancer används cytostatika som adjuvant behandling. Ifall patienten har andra allvarliga sjukdomar eller tar många andra läkemedel kan adjuvant behandling inte genomföras. Det finns flera läkemedelsalternativ för behandling av spridd tjocktarmscancer. För äldre patienter kan man också överväga cytostatikabehandling och biologiska läkemedel som bromsar cancerutvecklingen och lindrar symtom.

Andra cancerformer

Andra vanliga cancerformer bland äldre än de som beskrivits ovan är skivepitelcancer i huden (medelåldern vid diagnos nästan 80 år), blodcancer (så kallade leukemier och lymfom), urinvägscancer, bukspottkörtelcancer och hudmelanom. Av dessa konstateras över 500 fall per år bland personer som fyllt 80 år, när man räknar ihop männens och kvinnornas fall.

Kirjallisuutta

1. Ajantasaiset perustaulukot, päivitetty 30.4.2025. Syöpätilastosovellus – Syöpärekisteri. 
2. Seppä K, Lappi-Heikkinen S, Johansson S, Malila N, Pitkäniemi J. Syöpä 2023. Tilastoraportti Suomen syöpätilanteesta. Suomen Syöpäyhdistys, Helsinki 2025 
3. Vastasyntyneiden elinajanodote 2024. [Päivitetty 29.4.2025] Tilastotieto | Tilastokeskus. 
4. Kuolemansyyt | Tilastokeskus. 
5. Karihtala P, Puistola U. Syöpä iäkkäällä naisella. Duodecim 2015; 131: 1507–12. 
6. Rintasyövän valtakunnallinen diagnostiikka- ja hoitosuositus 2024. Suomen Rintasyöpäryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomen Rintasyöpäryhmä ry 2025. Hoitosuositus – Suomen Rintasyöpäryhmä ry 
7. Eturauhassyöpä. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Urologiyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 13.6.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi 
8. Larønningen S, Arvidsson G, Bray F, Dahl-Olsen ED, Engholm G, Ervik M, Guðmundsdóttir EM, Gulbrandsen J, Hansen HL, Hansen HM, Johannesen TB, Kristensen S, Kristiansen MF, Kønig SM, Lam F, Laversanne M, Lydersen LN, Malila N, Mangrud OM, Miettinen J, Pejicic S, Petterson D, Skog A, Steig BÁ, Tian H, Aagnes B, Storm HH (2024). NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence and Survival in the Nordic Countries, Version 9.4 (29.08.2024). Association of the Nordic Cancer Registries. Cancer Registry of Norway.(viitattu 13.6.2025). Saatavissa: https://nordcan.iarc.fr/ 
9. Kerminen H, Hellman-Bronstein A, Hakala E, Lehtomäki K ja Bärlund M. Geriatrin rooli syövän moniammatillisessa hoitotiimissä. Duodecim 2023;139(23):1967-74