Cancerorganisationerna främjar hälsa, välmående och förebyggande av cancer 2024
Stärkande av kunskapsbasen – uppföljning och forskning
Registrering och sammanställande av canceruppgifter
Canceranmälningar (klinisk anmälan, patologisk anmälan) som inkommer från hälso- och sjukvården utgör grunden för registreringen av cancerfall. Under verksamhetsåret 2024 fattade Institutet för hälsa och välfärd ett beslut om cancerregistrering som förtydligar välfärdsområdenas skyldigheter att samla in uppgifter. Hälsovårdsmyndigheter och privata aktörer kommer i framtiden att förse Institutet med nödvändiga uppgifter om cancerincidens, cancerprevention, cancervård, medicinsk rehabilitering och användning av tjänster.
Under året förbättrades anmälningsfrekvensen för primärfasens kliniska canceranmälningar avsevärt i och med införandet av elektronisk dataöverföring. En aktiv dialog för att förbättra täckningen av de kliniska anmälningarna fördes också med de välfärdsområden där dataöverföringen inte hade tagits i bruk.
Utlåtandena från patologiska laboratorier kommer att harmoniseras i takt med att det nationella införandet av fyndklassifikationen SNOMED CT, som används vid patologiska diagnoser, fortskrider. Anmälningsaktiviteten och datatäckningen främjades genom regelbundna möten med dataleverantörer.
Cancerregistret stöder genom sina datamallar och sin handledning sammanställningen av den information som fås om cancersjukdomar enligt principerna för engångsregistrering. Syftet är att få nationellt täckande, strukturerade och konsekventa uppgifter om alla cancersjukdomar som rapporteras till registret. Under verksamhetsåret 2024 samarbetade Cancerregistret med alla universitetssjukhus för att vidareutveckla datainsamlingen.
Av alla nya cancerfall som diagnostiserades i Finland gjordes ett fallsammandrag som samlade de viktigaste uppgifterna om sjukdomens fas vid diagnos. På grund av den betydande ökningen av antalet och kvalitetsutmaningarna i de vårdmeddelanden som fås genom dataleveranser, beslutade man att vårdmeddelandena endast skulle användas som kompletterande information till fallsammandraget.
Under året inkom sammanlagt 45 883 kliniska canceranmälningar, varav merparten inkom via webbtjänsten eller som dataplockningar. Antalet canceranmälningar i pappersform minskade, vilket är målet. Cirka 196 000 vårdanmälningar togs emot, varav nästan 98 % plockades från datasystem. Samtliga patologiska anmälningar, totalt 337 137, inkom via elektronisk överföring. Från Statistikcentralen inhämtades sammanlagt 18 086 dödsfallsanmälningar, främst gällande år 2023. Tabell 1 visar antalet fall som rapporterats efter datakälla.
Tabell 1. Datakällor och metoder för Cancerregistrets fallsammandrag 2024.
| Datakälla | Antal | Andel (%) |
| Patologiska anmälningar | 337 137 | – |
| Dödsfallsanmälningar | 18 086 | – |
| Cancer som grundläggande dödsorsak | 13 910 | 77 % |
| Vårdanmälningar | 196 013 | – |
| Webbtjänst | 4 103 | 2 % |
| Plockad ur datasystem | 191 910 | 98 % |
| Klinisk anmälan | 45 883 | – |
| Webbtjänst | 4 270 | 9 % |
| Plockad ur datasystem | 41 156 | 90 % |
| Pappersformat | 457 | 1 % |
Tabell 1. Antal fall som rapporterats till Cancerregistret efter datakälla.
I takt med att antalet cancerfall ökar ökar också antalet canceranmälningar, vilket kräver effektivare sammanställande av canceruppgifter. För detta ändamål har Cancerregistret byggt ett automatiserat system, som 2024 kunde sammanställa ca två tredjedelar av cancerfallen. Den automatiserade behandlingen gäller endast uppgifter som inkommer i strukturerad form. Kvaliteten på de registreringar som sammanställs automatiskt har visat sig vara utmärkt. Den förbättrade effektiviteten kommer att göra det möjligt för cancerkodare att fokusera sin kompetens på mer sofistikerade sammanställningar, utvärdering och utveckling av datainsamling.
Under verksamhetsåret 2024 publicerade Cancerregistret 47 referentgranskade artiklar. Registret hade en representant i arbetsgruppen för lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, som inrättats av Social- och hälsovårdsministeriet.
Registrets forskning
Forskningsprojektet METCA, som är ett samarbetsprojekt mellan Finlands cancerregister och Institutet för hälsa och välfärd och som kombinerar flera finländska folkhälsoundersökningar, publicerade resultat om två samtidiga riskfaktorers inverkan på cancerrisken. I pågående studier undersökte man sambanden mellan alkoholkonsumtion och prostatacancer samt diabetes och olika cancersjukdomar. Man undersökte också faktorer som påverkar canceröverlevnad.
Inom kvalitetsregistrets forskningsprojekt publicerades en första rapportutkast, som visade på tydliga regionala skillnader i diagnostisering av lungcancer. År 2024 inleddes ett forskningsprojekt om generationsöverskridande cancer för att studera hur barn påverkas av att en förälder drabbas av cancer.
Under verksamhetsåret fortsatte Cancerregistret tillsammans med andra nordiska cancerregister att utreda coronapandemins effekter i fråga om överdödligheten i cancer. Gemensamma nordiska artiklar om coronapandemins inverkan på incidensen av vanliga cancersjukdomar och canceröverlevnaden skickades för granskning.
I ett samarbete med anknytning till Finlands Akademis spetsforskningsenhet publicerades en omfattande kohortstudie som hade undersökt sambanden mellan cancer och andra sjukdomar som föregår cancer. Dessutom utarbetades artiklar om sambandet mellan autoimmuna sjukdomar, diabetes och reumatism och cancerrisk.
En forskningsartikel om cancerrisken vid exponering i arbetet färdigställdes i samarbete med experter från Arbetshälsoinstitutet.
Cancerregistret övervakar, bedömer och utvecklar de cancerscreeningprogram som genomförs i Finland samt undersöker hur fungerande och verkningsfulla olika screeningprogram och -metoder är. Genom utvärderingarna utreder man screeningarnas noggrannhet, fördelar och nackdelar samt screeningens inverkan på resursbehovet inom hälso- och sjukvården. 2024 års screeningundersökningar behandlas närmare i årsberättelsens avsnitt 4 b.
Registrering och rapportering av screeninguppgifter
Person- och kommunuppgifterna för personer som kallas till cancerscreening erhölls från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB) och skickades till screeninglaboratorierna och -enheterna. Cirka 340 000 kvinnor kallades till screening för bröstcancer och 420 000 män och kvinnor till screening för tarmcancer. Till screening för livmoderhalscancer kallades 300 000 kvinnor, varav ca 5 % var under den lagstadgade åldern för screening, dvs. 25 år. Den HPV-baserade screeningen omfattade ungefär 90 % av screeningens målpopulation.
För de kommuner som använder kallelsetjänsten hämtade man hos MDB utöver grundläggande uppgifter även namn- och adressuppgifter samt i fråga om screening för livmoderhalscancer uppgifter om de kvinnor som hör till riskgrupper. År 2024 omfattade kallelsetjänsten ca 65 % av målgruppen för screening för livmoderhalscancer, 100 % av målgruppen för bröstcancerscreening och 45 % av målgruppen för tarmcancerscreening.
De data som samlades in från screeningarna levererades elektroniskt till Cancerregistret. Utvecklingen av datamallen och parametrarna fortsatte med samtliga screeningaktörer.
Hälsofrämjande verksamhet
Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet siktar till att skapa goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande samt till att förebygga cancer. Vi försöker påverka samhällspolitiken, allmänna attityder och individuella val
Främjande av ungas hälsa
Cancerorganisationerna har arbetat långsiktigt för att stödja hälsofrämjande levnadsvanor bland ungdomar sedan början av 2000-talet, särskilt när det gäller att minska användningen av tobaks- och nikotinprodukter. Nuförtiden behandlas även teman som kost, motion, vardagsrytm, sol- och sexuell hälsa, alkohol och psykisk hälsa. Denna helhet av teman hanteras inom projektet Fressis.
Projektet Hyvä päivä (En bra dag) främjar hälsan hos unga under 29 år som står utanför arbete och utbildning. Fressis och En bra dag genomförs med stöd från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Ungas och unga vuxnas sexuella hälsa främjas genom kampanjen Kesäkumi, som finansieras med medel ur Social- och hälsovårdsministeriets anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar.
Främjande av ungas hälsa och minskande av ungas bruk av tobaks- och nikotinprodukter
Tjänstehelheten Fressis. Cancerorganisationerna främjade de ungas kunnande om och motivation för sunda levnadsvanor med hjälp av en digital tjänstehelhet. Helheten bestod av webbplatserna Fressis.fi, Tobakskroppen.fi, experttjänsten Kysy asiantuntijalta, applikationen för rök- och snusstopp (Erovirasto), sociala medier, kampanjer och samarbete med populära influerare.
Under verksamhetsåret 2024 började man utveckla ett nytt koncept för webbplatsen Fressis.fi och dess sociala medier. Fressis.fi hade 340 000 användare och Tobakskroppen.fi hade 22 000 användare. Experttjänsten hjälpte nästan 500 ungdomar att få svar på sina frågor om hälsa och levnadsvanor.
De innehåll som producerades genom influerarsamarbetet samlade totalt 200 000 visningar. På TikTok nådde man nästan tre miljoner användare. Innehållet i kampanjen Älä ole koekaniini (Bli inte en försökskanin) visades drygt fyra miljoner gånger i olika sociala medier. Vid Finnish Comms Awards belönades kampanjen som årets påverkanskampanj och utsågs till vinnare i kategorin för nya lanseringar.
Drygt 400 ungdomar träffades på möten och andra evenemang under temat alkohol och narkotika. Ungdomar erbjöds stöd med att sluta röka och bli fri från nikotinprodukter genom olika innehåll på webbplatsen och i sociala medier, applikationen Erovirasto och kampanjen Hei Lopeta.
Nikotinfriheten i ungas vardagsmiljöer främjades genom att stärka yrkesutbildade personers kunnande och motivation när det gäller att stödja nikotinfriheten bland unga. Dessutom förankrade man verksamhetsmodeller som stöder nikotinfrihet vid yrkesskolor och idrottsföreningar i samarbete med sju regionala cancerföreningar. Nuläget och behoven av att främja nikotinfrihet i årskurserna 7–9 undersöktes genom att intervjua representanter från fem olika högstadier eller enhetsskolor.
Stöd till nikotinfrihet vid yrkesläroanstalter. Under verksamhetsåret introducerade man handlingsmodellen Nikotiiniton amis (Nikotinfritt yrkis) vid en yrkesinriktad läroanstalt: Sataedu. Dessutom fortsatte man nikotinfrihetsarbetet vid Gradia och Ekami, och processen med att införa handlingsmodellen slutfördes i två enheter vid Sedu. Genom introduktionen av modellen och de stödjande aktiviteterna nådde man totalt drygt 1 700 elever, personal och vårdnadshavare vid yrkesskolor.
Nikotinfrihet inom idrottsföreningar. Handlingsmodellen för nikotinfri idrott spreds via idrottsförbund, idrottsorganisationer och nätverk. Cancerorganisationerna samarbetade med Finlands bollförbund, Finlands gymnastikförbund och föreningen Pohjois-Karjalan liikunta. Man fortsatte med arbetet för att förankra handlingsmodellen vid idrottsföreningar (bl.a. KuPS juniorer och Puijo Volley). Cancerorganisationerna marknadsförde modellen vid ett gemensamt seminarium med ett nätverk om alkohol, narkotika och idrott.
Inom ramen för servicemodellen för tobaks- och nikotinavvänjning inom studerandehälsovården ordnade man workshoppar för sakkunniga. Modellen testades med 59 studerandehälsovårdare i hela Finland. Under hösten ordnades en utbildning för 51 studerandehälsovårdare i SiunSote-regionen för att introducera modellen. Hela 94 % av de som svarade på pilotprojektets utvärdering och 100 % av de som gav respons på utbildningen kan eller kommer att använda modellen i sitt arbete. I framtiden ska modellen förankras inom andra välfärdsområden.
FressisEdu.fi innehåller material och verktyg för att främja de ungas nikotinfrihet och välbefinnande främst vid läroanstalter och idrottsföreningar. Materialet kan också vara till nytta för vårdnadshavare. För lärare och studerande inom hälsokunskap ordnades en utbildning vid Tammerfors universitet i samarbete med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf. Sammanlagt utbildade man tillsammans med samarbetsparter drygt 5 800 yrkesverksamma och närstående vuxna som arbetar med ungdomar. Feedbacken visade att utbildningen stärkte deltagarnas förmåga att hjälpa ungdomar att bli nikotinfria och att hantera missbruksfrågor med ungdomar. Mer än 400 exemplar av det uppdaterade hälsospelet Tarmo beställdes. Under året inledde man planeringen av ett nytt koncept för webbplatsen FressisEdu.fi.
Kampanjen Kesäkumi (Sommargummi) genomfördes för 29:e gången i samarbete med YleX, Finlands Röda Kors och Soldathemsförbundet. Syftet med kampanjen var bl.a. att stärka ungdomars positiva attityder till att använda kondom och oralsexskydd samt att testa sig för könssjukdomar. För Cancerorganisationerna var det viktigt att öka medvetenheten om HP-viruset. Kampanjen nådde hundratusentals unga människor genom konkreta möten och kommunikation. Av dem som gav feedback (n=147) avsåg 76 % att använda kondom vid nästa samlag. Responsen visade också att kampanjen anses vara viktig och att man hoppas att den ska fortsätta.
Främjande av en hälsosam livsstil hos unga vuxna
En bra dag-verksamheten riktar sig till ungdomar under 29 år som står utanför arbete och utbildning och som har inlärningssvårigheter och nedsatt funktionsförmåga. Målet med verksamheten är att öka ungdomarnas kunskaper och färdigheter om sunda levnadsvanor. Inom projektet utbildas yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar till En bra dag-grupphandledare.
Under verksamhetsåret 2024 utvidgades handlingsmodellen till att omfatta inte bara kommunala ungdomstjänster och välfärdsområden utan också yrkesskolor, och nya skolor anslöt sig till verksamheten. Handledarwebbplatsen förnyades och man började ge ut ett nyhetsbrev.
I de fem utbildningar som ordnades deltog 75 yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar. Av dem som gav feedback (N=52) ansåg 87 % att utbildningen hade stärkt deras kunskaper om hur man tar upp en hälsosam livsstil med ungdomar. Dessutom ordnades två webbinarier.
Totalt ordnades 28 En bra dag-grupper och 203 ungdomar deltog. Genom grupperna främjade man övergången till en hälsosammare livsstil. Hela 84 % av de ungdomar som gav feedback (N=70) sade att gruppernas teman hade hjälpt dem att öka välbefinnandet i sin vardag. 74 % av ungdomarna uppgav att de hade lärt sig att laga hälsosam mat eller hälsosamma snacks.
Cancerprevention och hälsofrämjande åtgärder bland icke-ungdomar
Målgrupper. Verksamheten för att förebygga cancer och främja hälsan har riktat sig till såväl den friska befolkningen som personer som insjuknat i cancer. Allmänt hälsofrämjande arbete har utförts i samarbete med bl.a. medlemsföreningar, läroanstalter och andra organisationer.
Hälsofrämjande arbete tillsammans med medlemsföreningar. Det gemensamma hälsofrämjande arbetet grundar sig på Cancerorganisationernas handlingsplan för åren 2023–2025. Planen omsattes i praktiken under styrgruppens ledning.
Främja fysisk aktivitet hos cancerdrabbade. Personer som insjuknat i cancer erbjöds möjlighet till guidad distansmotion i form av direktsända och inspelade sessioner. Det ordnades 138 guidade sessioner, med 4 465 deltagare. Enligt en enkät var deltagarna (N=476) mycket nöjda, och 90 % avsåg att delta i distanssessionerna även i framtiden. Sessionerna var ett internt samarbete inom Cancerorganisationerna med en del av de regionala cancerföreningarna och de riksomfattande patientorganisationerna.
Främja sunt solbeteende. Solkampanjen genomfördes i samarbete med Strålsäkerhetscentralen och Meteorologiska institutet. Temat fick stor uppmärksamhet i medier. För att främja UV-skydd hos barn tog man fram en utbildningsmall för personal i förskolor och årskurserna 1–6. Sydvästra Finlands cancerförening och Österbottens cancerförening utnyttjade mallen för att utbilda 143 yrkesutbildade personer inom småbarspedagogiken och årskurserna 1–6. Responsen visade bl.a. att 96 % av deltagarna tänkte uppmärksamma barns solskydd i sitt arbete i framtiden.
Öka deltagande i cancerscreening. Cancerorganisationerna genomförde en kampanj för att få fler kvinnor i åldern 25–30 år att delta i screening för livmoderhalscancer. Kampanjen ökade medvetenheten hos målgruppen om screening och vikten av att delta. Kampanjen nådde 177 392 personer, vilket utgör 51 % av målgruppen i Finland. Genom influerarsamarbete nådde man 23 290 personer, och sammanlagt 2 748 personer besökte kampanjwebbplatsen under kampanjens lopp.
En undersökning genomfördes för att kartlägga människors medvetenhet om cancerrisker. Undersökningens resultat kan utnyttjas inom kommunikationen, påverkansarbetet och verksamhetsplaneringen. Totalt 1 000 finländare svarade på undersökningen.
Förebygga gravida kvinnors användning av tobaks- och nikotinprodukter och stödja avvänjning. Helsingfors stad ordnade en utbildning för nikotinrådgivare på mödra- och barnrådgivningen. Cancerorganisationernas representanter deltog som utbildare.
Information om hälsosamma levnadsvanor med tanke på cancerprevention och hälsofrämjande verksamhet erbjöds på Cancerorganisationernas webbplatser och sociala medier.
Öka kompetensen hos Cancerorganisationernas personal. Personalens kompetens inom cancerinformation, hälsofrämjande verksamhet och cancerprevention stärktes genom Cancerorganisationernas utbildningsdagar och månatliga utbildningsmorgnar via Teams. Hälsofrämjande teman för 2024 var bl.a. alkohol, nikotin, självkontroll av brösten och kost. Riktlinjerna om självkontroll av bröst uppdaterades i samråd med Finlands cancerregister.
Samarbete med organisationer och nätverk. Vi fortsatte vårt nära samarbete med andra organisationer. Vi deltog t.ex. i nätverken Ett nikotinfritt Finland, Rökfritt Helsingfors, Finlands NCD-allians och Finlands social och hälsa rf, i expertgruppen för förebyggande av fetma samt i HUS-projektet Hyvä kierre.
Internationellt samarbete. Vi deltog i ett nordiskt samarbetsprojekt om förebyggande av rökning, nikotinbruk och fetma. Vi var också engagerade i grupper som behandlade teman som tobak, fetma och tidig upptäckt inom ramen för verksamheten hos samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues). Vi följde aktivt bl.a. EU:s och WHO:s aktiviteter och deltog i världskonferensen om cancer.
Projektet CAPOC (Common Action for the Prevention of Overweight and Obesity among Children). Sedan 2022 har Cancerorganisationerna varit med i det samnordiska projektet CAPOC, som syftar till att förebygga övervikt och fetma hos nordiska barn. År 2024 slutfördes en systematisk genomgång av olika policyalternativ för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Policyrekommendationer publicerades också, och en1 undersökning genomfördes för att ta reda på vad den nordiska allmänheten anser om genomförandet av policyåtgärder för att stödja förebyggande av fetma.
Bumper EU4Health. Cancerorganisationerna deltog projektet Bumper (Boosting the Usability of the EU Mobile App for Cancer), som samordnas av ECL. Inom projektet utvecklades en mobilapplikation för EU-medborgare. Syftet är att öka medborgarnas kunskaper om cancerprevention och uppmuntra till en hälsosam livsstil. Finlands del av projektet lades på is sommaren 2024 i avvaktan på ytterligare finansiering.