En stark och kunnig organisation 2024

Under verksamhetsåret 2024 låg huvudfokus för Cancerorganisationernas samhällspåverkan på lanseringen och utvecklingen av en nationell cancerstrategi. Arbetet med cancerstrategin inleddes i maj 2024 som ett resultat av en lång process, då Social- och hälsovårdsministeriet gav det nationella cancercentret FICAN i uppdrag att utarbeta strategin.

Cancerorganisationerna är en aktiv samhällspåverkare

En nationell cancerstrategi. Under verksamhetsåret 2024 låg huvudfokus för Cancerorganisationernas samhällspåverkan på lanseringen och utvecklingen av en nationell cancerstrategi. Arbetet med cancerstrategin inleddes i maj 2024 som ett resultat av en lång process, då Social- och hälsovårdsministeriet gav det nationella cancercentret FICAN i uppdrag att utarbeta strategin. Cancerorganisationerna deltog aktivt i beredningen av den nya strategin. I styrgruppen för cancerstrategin deltar generalsekreteraren, direktören för Cancerregistret och direktören för samhällsrelationer. Bland arbetsgruppernas ordförande fanns ett flertal företrädare för Cancerorganisationerna, liksom i själva arbetsgrupperna.

Påverkan på EU-valet. Inför vårens EU-val genomfördes Finlands NCD-allians gemensamma kampanj i sociala medier utifrån de gemensamma valmål som tagits fram under föregående höst. Folkhälsoorganisationerna intog också en gemensam ståndpunkt inför EU-valet under ett tema som betonade att säkerhet också omfattar hälsa och funktionsförmåga. Efter att parlamentet inlett sitt arbete gjorde vi aktivt bakgrundsarbete om cancer i samband med samrådet med den nya hälsokommissionären.

FICAN-samarbete. De traditionella FICAN-samarbetsdagarna anordnades tillsammans med det nationella cancercentret. Årets tema var psykosocialt stöd. I evenemanget deltog drygt 80 personer. Under året bedrev Cancerorganisationerna mycket nära samarbete med den samordnande enheten vid det nationella cancercentret i fråga om utarbetandet av den nationella cancerstrategin. Det nationella cancerforumet, som arrangerades inom ramen för samarbetet, samlade intressenter inom cancerområdet i Finland för att diskutera framstegen med den nationella cancerstrategin. Cirka 100 personer deltog i evenemanget på plats och ca 200 på distans. Dessutom ordnades en patientdag för personer med sällsynta cancersjukdomar.

Behov av påverkansarbete som beror på regeringsprogrammet. Cancerorganisationerna följde aktivt de föreslagna ändringarna i alkohol- och tobakslagen och uttalade sig och skrev om dessa frågor. En expert från Cancerorganisationerna hördes också av riksdagens social- och hälsovårdsutskott om ändringen av tobakslagen. Vi fortsatte att arbeta med nikotinfrågor tillsammans med Finlands Ash och Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf gällande temat nikotinpåsar. Inom alkoholpolitiken lyfte vi särskilt fram sambandet mellan alkohol och fetma och cancerrisk, t.ex. vid ett intressentmöte som anordnades av Alko och i kommunikationen av det nordiska CAPOC-projektets medborgarundersökning. Cancerorganisationerna gav under året ut flera pressmeddelanden om cancerrisken vid övervikt.

I samband med vårens ramförhandlingar publicerade vi ett positionspapper om den hälsobaserade skatten tillsammans med Finlands NCD-allians, och vårt eget positionspapper om nedskärningar i organisationernas finansiering före förhandlingarna den 12 april. Vi hade också en kampanj i sociala medier som betonade att nedskärningarna i organisationernas finansiering också minskar på stödet till personer med cancer och deras anhöriga. Vi kommenterade nedskärningarna omedelbart efter ramförhandlingarna och i ett gemensamt uttalande med Finlands NCD-allians den 25 april. Med nätverket ordnades en gemensam session på SuomiAreena 2024 om genomförandet av det nationella programmet för hälsa och välfärd, vilket också kommenterades i ett pressmeddelande.

I samband med organisationsdagarna tog Cancerstiftelsens delegation och styrelse gemensamt ställning till vården av äldre cancerpatienter och deras behov av psykosocialt stöd och palliativ vård. Delegationen och styrelsen efterlyste en nationell debatt om vården av äldre människor och deras livskvalitet. Arbetet med att främja lagstiftningen om palliativ vård fortsatte också tillsammans med Föreningen för palliativ medicin i Finland och Föreningen för palliativ vård i Finland genom möten med social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso och hennes specialmedarbetare. I samband med budgetförhandlingarna i augusti kontaktade Cancerorganisationerna alla riksdagsledamöter med ett positionspapper och en påminnelse om det snabbt ökande antalet cancerpatienter över 75 år, behovet av vård, familjevård och kvalificerad palliativ vård samt behovet av ett snabbt genomförande av terminalvårdsledighet för närstående. Cancerorganisationerna deltog också i ett evenemang om terminalvårdsledighet som ordnades i riksdagen. I samband med den internationella veckan för palliativ vård publicerades också ett positionspapper om behovet av lagstiftning inom palliativ vård.

Påverkansbehov gällande organisationernas finansiering. Minister Juuso, hennes specialmedarbetare och experten Mika Pyykkö, som under hösten gjorde en utredning om finansieringen av organisationer, informerades om effekterna av ramförhandlingarnas nedskärningar i organisationsfinansieringen.

Ibruktagandet av öppenhetsregistret. År 2024 införde Finland för första gången ett öppenhetsregister, som förvaltas av Statens revisionsverk, där alla organisationer som bedriver påverkanskommunikation måste registrera sig. I och med den nya lagstiftningen rapporterade Cancerorganisationerna om sin påverkanskommunikation under perioden juli–augusti, första gången endast för verksamheten under perioden april–juni. Mycket tid ägnades åt att införa och bekanta sig med registret, och i slutet av året gav Cancerorganisationerna också ett utlåtande om offentliggörandet av finansiell information i registret, med betoning på att minska den administrativa bördan.

Riksdagssamarbete. Riksdagens cancernätverk hade startat under den här valperioden i slutet av 2023, och Cancerorganisationernas nya direktör för samhällsrelationer träffade riksdagsledamot Sari Sarkomaa och hennes specialmedarbetare Sonja Tamminen under våren. Ett evenemang om den nationella cancerstrategin planerades till 2024, men det sköts upp till året därpå.

Påverkan på områdes- och kommunalvalet 2025. Förberedelserna inför områdes- och kommunalvalet 2025 inleddes med att man formulerade gemensamma valmål för Finlands NCD-allians och publicerade dem på nätverkets webbplats. Teman som tillgång till vård, hälsofrämjande och organisationssamarbete togs också upp vid en gemensam monter på Kommunmarknaden 2024.

Läkemedelspolitiskt påverkansarbete. Vi deltog i ECL:s arbetsgrupp Access to Medicines och följde arbetet inom nätverket EFPN (European Fair Pricing Network).

Nordiskt samarbete. Under 2024 började nordiska cancerunionen NCU att förbereda sig för ett samarbete inom ramen för påverkansarbete. Direktören för samhällsrelationer deltog aktivt i förberedelserna för det nya påverkansnätverket (Nordic Advocacy Task Force Group).

Det samhälleliga policydokumentet uppdateras. Våren 2024 beslutade Cancerorganisationerna att policydokumentet inte skulle uppdateras förrän den nationella cancerstrategin och Cancerorganisationernas nya strategi blir färdiga 2025.

Ansvarsprogram. Direktören för samhällsrelationer började förbereda uppföljningen av det oavslutade ansvarsprogrammet och fick utbildning i grunderna för ansvarsfull ledning och ansvarsrapportering. Förberedelserna för ansvarsprogrammet inleds 2025 med miljökomponenten, och för detta ändamål har ett samarbetsavtal ingåtts med miljösystemet Ekokompass.

Övrigt påverkansarbete. Cancerorganisationerna har varit en aktiv samhällsdebattör genom debattartiklar om olika ämnen. Flera debattartiklar publicerades under året:

Saattohoidon tärkeät tukihenkilöt, Keskisuomalainen, debattinlägg 28.2.2024
Kansanterveys unohtui hallituksen alkoholipolitiikasta, HS 10.3.2024
Nuorten terveys ja hyvinvointi eivät paina alkoholilakia uudistettaessa, Maaseudun tulevaisuus 6.4.2024
Oikeus palliatiiviseen hoitoon on turvattava laissa, HS 12.4.2024
Syöpäjärjestöt kouluttavat vapaaehtoisia tukihenkilöitä vakavasti sairastuneille, HS 28.10.2024
Alkoholi on syöpäriski myös ylipainon kautta HS 10.12.2024
Suomi on tekemässä tupakkalakiin ison virheen HS 28.12.2024

Utlåtanden. Under året utarbetade vi tio utlåtanden:

Utlåtande om ändringen av alkohollagen (till Social- och hälsovårdsministeriet)
Utlåtande om finansieringen av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovårdssektorn (till SHM)
Utlåtande om tjänsteutbudsrådets beslut om kriterierna för mammografi av en symtomfri person (till SHM)
Utlåtande om behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården (till SHM)
Utlåtande om utkastet till nationella näringsrekommendationer (till statens näringsdelegation)
Utlåtande om ändringen av vissa föreskrifter enligt tobakslagen (till SHM)
Utlåtande om klientavgifter inom social- och hälsovården (till SHM)
Utlåtande om skatten på alkohol- och alkoholdrycker (till Finansministeriet)
Utlåtande om ändringen av alkohollagen (hemleverans) (till SHM)
Utlåtande om sammanställningen av finansiella uppgifter i öppenhetsregistret (till Statens revisionsverk)

Gemensam ledningspraxis

Två gånger i månaden träffas ledningsgruppen för att diskutera viktiga gemensamma frågor och ta del av avdelningarnas rapporter. Möten mellan chefer används för verksamhetsplanering, budgetering och diskussion om gemensamma frågor. De olika enheternas egna möten har arrangerats på ett sätt som är lämpligt för varje enhets karaktär. Samarbetet mellan enheter äger rum i projekt och separata arbetsgrupper.

Cancerorganisationerna arbetade enligt principen om multilokalt arbete. I enheterna har man kommit överens om specifika dagar då man jobbar på kontoret.

En central del av Cancerorganisationernas verksamhet är de gemensamma verksamhetsledarmötena mellan centralorganisationen och medlemsorganisationerna. Under mötena diskuteras gemensamma strategiska och aktuella frågor.

Cancerorganisationerna använder projektmodellen Proppu, som har ändrats från den ursprungliga vattenfallsmodellen till en hybridmodell med tillägg av agila metoder. Öppenhet och ständiga förbättringar är nyckelprinciper i modellen. Projektledaren inskolar nya projektledare i hur man använder sig av projektmodellen, verktyg och dokumentmallar.

Projektbyrån (styrgruppen för projekt) godkänner projektplaneringsdokumenten för att säkerställa att målen är realistiska, t.ex. när det gäller definition, mätning och risker. Styrgruppen vidareutvecklar modellen på basis av feedback från projekten.

Projektportföljen är ett verktyg som ger information om alla avslutade och pågående projekt och deras aktuella status.

Projekt i anslutning till utvecklingsprogram under strategiperioden 2020–2025

Varumärket och marknadsföringen av psykosocialt stöd och tjänster. Projektet syftade till att öka medvetenheten om Cancerorganisationernas psykosociala stödtjänster genom att bygga upp ett nytt varumärke för tjänsterna. Vi lanserade Lotsen-varumärket internt under vårens organisationsdagar och marknadsföringsmaterialet och webbplatsen blev klara i slutet av året.

Utveckla medlemskapet och stärka medlemsrekryteringen. Projektet syftade till att hejda minskningen av medlemsantalet vid medlemsföreningarna och ytterligare stärka medlemskapet. Projektet tog fram en hisspitch för medlemskap och samlade in god praxis för att stödja föreningarnas medlemsrekrytering. Dessutom genomfördes en gemensam rekryteringskampanj för att attrahera nya medlemmar.

Stärka Cancerorganisationernas insamlingsverksamhet. Projektet avbröts när information om Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals finansieringsförändringar för kommande år blev tillgänglig. Under ledning av ekonomidirektören påbörjade vi en långsiktig finansiell planering för alla medlemsföreningar .

Tutka – utveckla Cancerregistrets forsknings- och experttjänster. Det fleråriga projektet syftar till att utveckla innehållet och användbarheten av organisationens informationstjänster så att de på ett mångsidigare sätt svarar mot forskarnas behov och behoven hos de hälso- och sjukvårdsexperter som möter cancerpatienter. Det övergripande syftet är att stärka cancerforskningen och cancerpreventionen. Som tjänster produceras ny statistisk analys och datapresentationsmetoder för olika målgrupper.

Informationssäker miljö för Cancerregistret. Under verksamhetsåret 2024 migrerades Cancerregistrets datalager till Telias säkra miljö. Behandlingen av direkt identifierbara uppgifter är nu begränsad och åtskild från behandlingen av pseudonymiserade uppgifter. Vår förmåga att bedriva vår verksamhet är beroende av att våra klienter och allmänheten i stort litar på att den information som de lämnar till Cancerorganisationerna behandlas på ett säkert sätt.

Organisationsverksamhet och Cancerstiftelsens stöd till medlemsföreningar

Organisationsverksamhetens fokus ligger på att utveckla det interna samarbetet och gemensam praxis. Det är viktigt att identifiera de frågor och funktioner där samarbete kan stärka vår organisation på nationell nivå. Till exempel har minskningen av medlemsantalet i föreningarna varit en utmaning som bl.a. har hanterats genom en gemensam kampanj. Vid slutet av verksamhetsåret 2024 hade cancerföreningarna sammanlagt 96 994 medlemmar.

Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötet. Organisationsutskottet och regelbundna verksamhetsledarmöten spelar en central roll dels i utvecklingen av Cancerorganisationerna. Både organisationsutskottet och verksamhetsledarnas möten handlägger centrala ärenden för hela organisationens verksamhet. Organisationsutskottet utnämns av Cancerföreningens styrelse och den stöder styrelsen vid beslutsfattandet. Varje medlemsförening har turvis en representant i utskottet. Annikki Thodén var utskottets ordförande 2024. Organisationsutskottet sammanträdde fyra gånger.

Verksamhetsledarnas möte är ett samordnande och interaktivt forum som samlar organisationens viktigaste befattningshavare. Under året ordnade man sex möten för verksamhetsledare och dessutom distansmöten med ungefär två veckors mellanrum. Samtliga möten leddes av Anne Lindfors, verksamhetsledare för Birkalands cancerförening, och Anu Niemi, verksamhetsledare för Bröstcancerföreningen. Verksamhetsledarmötena spelar en viktig roll i planeringen, utvecklingen och genomförandet av gemensamma aktiviteter.

Det ordnades två svenskspråkiga verksamhetsledarmöten. Österbottens cancerförening bar ansvaret för den nationella koordineringen av den svenskspråkiga verksamheten.

Organisationsverksamhetens styrgrupp. År 2024 inrättades en styrgrupp för organisationsverksamheten. Gruppens roll är att bättre föra in medlemsföreningarnas synpunkter i planeringen och prioriteringen av organisationsverksamheten.

Organisationsdagarna och kompetensutveckling. Cancerorganisationernas organisationsdagar för årligen samman föreningarnas förtroendevalda och personal för att diskutera för organisationen viktiga och aktuella frågor. Organisationsdagarna ordnades i Villmanstrand. Mindre utbildningstillfällen ordnades också för att utveckla personalens kompetens och förankra gemensam praxis.

För kontorspersonalen i medlemsföreningarna ordnades en utbildningsdag och månatliga utbildningsmöten.

Stöd för cancerarbete. Cancerstiftelsens årliga stöd till Cancerföreningens medlemsorganisationer är ett etablerat sätt att bedriva praktisk rådgivning samt stödja patienter och närstående. Stödet för cancerarbete är främst inriktat på lönekostnaderna av det psykosociala stödet. Cancerstiftelsens bidrag till verksamheten uppgick till 725 000 euro. Finansieringen av cancerarbetet sker genom stiftelsens dispositionsfond. Medlemsföreningarna ansöker om bidrag årligen och rapporterar om användningen av föregående års bidrag.

Ett av stiftelsens mål är att möjliggöra jämlika stödtjänster inom cancerarbetet på olika håll i Finland. Stödet för cancerarbete har särskilt inriktats på medlemsföreningarnas grundläggande verksamhet, som spelar en viktig roll som komplement till offentliga social- och hälsovårdstjänster. Stödet riktas bl.a. till psykosocialt stöd, rådgivning och information – den offentliga hälso- och sjukvården kan sällan leverera dessa tjänster på lika ett övergripande sätt.

Resultatet mäts genom årlig rapportering, bl.a. med antalet evenemang eller patientmöten. Kvaliteten på tjänsterna bedöms genom klientundersökningar. Understödsverksamheten rapporteras som en del av medlemsorganisationens årsberättelse och bokslut.

Riktlinjerna från utvärderings- och utvecklingsprojektet för cancerarbetsstödet 2023 används för att bedöma finansieringens användning, behov, effektivitet, ändamålsenlighet och lokala behov.

Gemensam statistikföring. Den gemensamma statistikföringen inom Cancerorganisationerna utvecklas för att möjliggöra insamling av jämförbara uppgifter.

Personalärenden

Mål. Cancerorganisationernas mål som arbetsgivare är att personalen upplever arbetsglädje, att de är engagerade och motiverade och att de får tillräckligt med stöd i rätt tid för sitt arbete och för att utveckla sin egen expertis. Vi satsar på personalutveckling och på att erbjuda en utbildningsvänlig arbetsgemenskap. För oss är det viktigt att våra medarbetare trivs hos oss och att de rekommenderar oss som arbetsgivare.

Under året inleddes 34 nya anställningsförhållanden (inklusive sommarjobbare och praktikanter) och 26 avslutades. År 2024 uppgick antalet årsverken till ca 103 och vi hade en personal på 110 personer i slutet av året.

Nya lokaler. Första halvåret 2024 var en period av intensiv planering och förberedelser inför renoveringen och inredningen av de nya lokalerna. I april flyttade vi till Backasgatan.

Arbetshälsan. Arbetet med arbetshälsoplanen, som bygger på resultaten från den senaste Finlands bästa arbetsplatser -utredningen (Great Place to Work), fortsatte under 2024. Den slutliga versionen presenterades för personalen vid ett personalmöte.

Flytten krävde att företagshälsovården gjorde en arbetsplatsutredning, som Mehiläinen genomförde i november 2024. Utredningen omfattade även en personalenkät, vars resultat blev klara i december.

En arbetsgrupp bestående av representanter från alla avdelningar utarbetade en uppsättning regler för det nya kontoret, som ska styra det praktiska kontorslivet.

Dataadministration, dataskydd och datasäkerhet

Dataadministrationen har som mål att effektivisera verksamheten samt att se till IKT-infrastrukturens funktionssäkerhet och trygga tjänster. För att uppnå detta övergick organisationen till en datorhall som genomgått en katakri-auditering och uppgraderade serverhårdvaran och virtualiseringsplattformen. Dataadministrationen deltog också i utformningen av de nya lokalerna, flytten och implementeringen av nya tekniska lösningar för kontoret.

Medlemsföreningarnas system för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Utvecklingen av medlemsföreningarnas gemensamma system för verksamhetsstyrning (Järkkäri) fortsatte. Systemets statistikföring förbättrades, processerna och den tekniska plattformen för medlemsfaktureringen uppdaterades och nya funktionaliteter infördes.

Inom Cancerregistrets informationssystemsprojekt fortsatte utvecklingen av kvalitetssäkringsapplikationen Skriinari och stödapplikationen för cancerkodning Cansta utifrån slutanvändarnas feedback. För att stödja rapporteringen fortsatte scrAll-projektet, som harmoniserar och effektiviserar rapporteringen vid Cancerregistret. Dessutom deltog vi i implementeringen av den patologiska SNOMED CT-fyndklassificeringen, och gjorde förberedelser för att ta i bruk den.

Dataskydd och datasäkerhet. De datasäkerhetskrav som gäller statsförvaltningens myndigheter gäller också Cancerföreningen i Finland i fråga om registrering och statistikföring vid cancer- och massundersökningsregistren. Personuppgifter behandlas i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt särskilda dataskyddsbestämmelser. Vi följer aktivt förändringar i lagstiftning, VAHTI-anvisningarna för god praxis och myndigheternas katakri-kriterier för datasäkerhet samt anvisningarna från Dataombudsmannens byrå.

Riktlinjerna för informationssäkerhet gäller all personal. Cancerorganisationernas dataskydd och datasäkerhet sköts av ett dataskyddsombud, en datasäkerhetschef, en datasäkerhetskonsult och en datasäkerhetsgrupp som behandlar frågor kring dataskydd och datasäkerhet.

Dataskyddsombudet och datasäkerhetschefen inskolade 27 nya arbetstagare i dataskydds- och datasäkerhetsfrågor. En dataskyddsguide om hur man tar emot och överför information togs fram och gjordes tillgänglig för personalen.

Under verksamhetsåret 2024 påbörjades arbetet med att kartlägga dataresurser, informationssystem och datasäkerhetsbehov. Dessutom ingicks dataskyddsavtal för behandling av personuppgifter som lagts ut till personuppgiftsbiträden. Cancerregistret publicerade sitt sjunde databokslut. Medlemsföreningarna fick råd i dataskyddsfrågor.

Tekniskt dataskydd. Dataadministrationen övergick till en datorhall som genomgått en katakri-auditering för serverhårdvara och förnyade brandväggen. De externa namntjänsterna lades ut på en extern tjänsteleverantör, vilket också avsevärt förbättrade DDOS-skyddet på webbplatserna. En ny VPN-lösning och Azure Virtual Desktop togs i testbruk. Dessutom hanterades befintliga säkerhetshot genom att göra ändringar i systemen.

Ekonomi och förvaltning

Vid ekonomiavdelningen låg fokus på att leverera grundläggande ekonomiska tjänster och konsolidera de finansiella processerna. Även det nuvarande ekonomisystemet utvecklades i samarbete med systemleverantören. Dessutom utvecklades investeringsverksamheten och rapporteringen ytterligare, både i samarbete med externa partner och internt.

Utöver reformen av den finansiella rapporteringen fördjupades den finansiella kortsiktiga planeringen i form av budgetering och prognostisering. Avdelningen tog fram långsiktiga finansiella planer för Cancerorganisationerna, vilka kommer att uppdateras i takt med att strategiarbetet fortskrider.

Ekonomisk utveckling. Cancerorganisationernas finansiering är delvis kopplad till hur statsfinanserna utvecklas. De statliga anslagen förväntas minska, särskilt för den verksamhet inom Cancerorganisationerna som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Institutet för hälsa och välfärds statsunderstöd för det Cancerregistret bibehölls tills vidare på över en miljon euro. Årets tilläggsfinansiering anslogs till massundersöknings- och screeningverksamhet samt till deras utveckling och kvalitetsarbete. Den nationella nivån på bidragen från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral kommer att minska ytterligare på grund av tidigarelagda besparingar 2025 och även 2026–2027, vilket också troligen minskar Cancerorganisationernas andelar.

Insamlingsverksamhet

Mål och resultat. Cancerstiftelsens mål för 2024 var att få in 16,6 miljoner euro i donationer och via företagsavtal. Grunden för insamlingsverksamheten utgjordes av regelbundna donationer, det vill säga månadsdonationer, Rosa bandet-insamlingen och testamenten. Liksom föregående år låg det operativa fokuset för 2024 på företagsinsamlingar och, som något nytt, på att stärka testamentinsamlingen. Det senare konkretiserades genom att man rekryterade en ansvarig för testamenten och stora donationer. Teamet för företagsinsamling stärkte sin service till företag, särskilt genom att öka användningen av CRM-systemet för att engagera och professionellt hantera företagspartner.

Intäkterna av Cancerstiftelsens medelinsamling uppgick till 41,3 miljoner euro, varav intäkterna från testamenten uppgick till 28,4 miljoner euro. Förvaltnings- och insamlingsutgifternas andel var 11 % (2023: 24 %). Det mycket positiva resultatet stärker ytterligare Cancerstiftelsens roll som en viktig finansiär av cancerforskning samt som en organisation som säkerställer stödtjänsterna för cancerdrabbade personer och cancerarbetet via Cancerföreningen i Finland.

Testamentsgåvor. 2024 blev ett historiskt år med 28,4 miljoner euro i testamentsintäkter. Ännu mer historiskt är det att antalet testamenten till Cancerstiftelsen har fortsatt öka i år, vilket sannolikt beror på Cancerstiftelsens starka ställning, befolkningens åldersstruktur, de testamenterade tillgångarnas tillväxt och framför allt finländarnas vilja att hitta en lösning på cancer.

Regelbundna donationer. I slutet av året hade Cancerstiftelsen sammanlagt 40 000 månadsgivare. De viktigaste metoderna att rekrytera nya månadsgivare var det årliga samarbetet med tv-programmet Dansar med stjärnor samt omfattande nätreklam och telefonförsäljning. Det interna telemarketingteamet fortsatte att arbeta vid sidan av ett externt telemarketingföretag. Givarservicen gav professionell service till nya och befintliga givare och såg till att betalningarna var korrekta och skedde i tid.

Rosa bandet-insamlingen. Designern av 2024 års Rosa band var popgruppen Vesterinen Yhtyeineen. Det övergripande temat för insamlingen var sloganen Låt hoppet leva. För femte året i rad gick intäkterna från Rosa bandet-insamlingen till forskning kring alla cancersjukdomar. Årets tema för forskningen var lungcancer.

Insamlingen lanserades med ett evenemang på Musikhuset för drygt 100 personer. Vappu Pimiä var konferencier. Insamlingen genomfördes i oktober och avslutades i samband med en direktsändning av tv-programmet Dansar med stjärnor. Under programmet fick man in 1,6 miljoner euro i donationer och 1 500 personer blev månadsgivare. Före direktsändningen ordnade insamlingsteamet en förfest där ca 300 personer deltog. Bland de inbjudna gästerna fanns företagspartners, intressenter och frivilligarbetare som deltagit i kampanjen. Rosa bandet-kampanjens eftermarknadsföring startade genast i början av november och pågick fram till julinsamlingen. Kampanjens resultat offentliggjordes den 4 februari, vilket är startskottet för kampanjens s.k. tackveckor. Kampanjens mål var att samla in 4,2 miljoner euro för finländsk forskning, men resultatet var rekordhögt: 5,4 miljoner euro.

Julinsamling. Med årets sista insamling – julinsamlingen – samlade man in medel för cancerforskning. Julinsamlingens frontfigurer var Olga Temonen, som har hjärncancer, Saaga Nieminen, som har leukemi, och hennes mamma Tiiu Nieminen samt cancerforskaren, biträdande överläkare Artturi Mäkinen. Marknaden för välgörenhet i juletid är mycket konkurrensutsatt. Trots kampanjens blygsamma marknadsföringsbudget nådde vi nästan vårt mål för julinsamlingen.

Insamlingen ”För kulornas skull”. Nytänkande och modet att utvärdera nya målgrupper är en del av den långsiktiga planen för insamlingsverksamheten. Från och med våren 2023 har man planerat en kampanj för män som skulle skilja sig från Rosa bandet-kampanjen i fråga om ton, djärvhet, målgrupp och partner. Insamlingen ”För kulornas skull” ordnades för första gången. Kampanjen samlade in pengar till forskning om prostatacancer och testikelcancer och ökade medvetenheten om dessa cancersjukdomar. Kampanjens frontfigur var ishockeytränaren Jukka Jalonen. Dessutom delade hockeyspelaren Jimi Suomi med sig av sin egen historia under kampanjen och cancerforskaren Antti Rannikko deltog också. Insamlingen genomfördes i samarbete med MTV och FM-ligan i ishockey samt Black Horse som företagspartner. Under det första året nådde insamlingen sitt budgetmål. Samarbetet med MTV och FM-ligan fortsätter i tre år.

Cancerstiftelsens festkommitté. Jussi Vuori, mer känd för allmänheten under sitt artistnamn Jussi69, var ordförande för 2024 års festkommitté. Festkommittén ordnade två evenemang till förmån för cancerforskning i Finland. I april hölls välgörenhetsevenemanget Afternoon Tea på Riddarhuset i Helsingfors med en testund i traditionell engelsk stil. I augusti bjöd kommittén in gäster till tennisklubben på Fiskartorpet i Helsingfors. Ur festkommitténs fond beviljades ett stipendium på 20 000 euro till biträdande professor Michael Jeltsch. Festkommittén har en fond i sitt namn vid Cancerstiftelsen, till vilken de tusentals euro i biljett- och lotteriintäkter som evenemangen inbringade även i år kanaliserades.

Stärkande av Cancerstiftelsens varumärke och marknadsföring. Cancerstiftelsen har två varumärken: Cancerstiftelsen och Rosa bandet. Cancerstiftelsen fortsatte att utveckla och öka medvetenheten om sitt varumärke genom en varumärkeskampanj som omfattade automatisering av marknadsföring och kommunikation. Syftet var att ge de medborgare som är intresserade av vår verksamhet innehåll som intresserar dem och som är aktuellt för just dem. Att stärka varumärket och öka varumärkeskännedomen och trovärdigheten var också något som beaktades i all innehållsproduktion som rörde insamlingsprodukter.

Cancerstiftelsens undervarumärken, insamlingen ”För kulornas skull” och julinsamlingen utvecklades utifrån målgrupperna så att de på ett kontrollerat sätt förmedlar modervarumärkets värderingar och visuella identitet.

Hanteringen av varumärket Rosa bandet utvecklades genom att skapa en uppsättning indikatorer och en uppföljningsmodell för hur medborgare och givare uppfattar varumärket. Insamlingen innehöll också en ”tackkampanj”, där man berättade om insamlingens resultat och medelsanvändningen.

Cancerstiftelsens kommunikation. Cancerstiftelsens varumärke stärktes på ett planerat och målinriktat sätt, bl.a. genom kommunikation: extern kommunikation med fokus på kärnbudskap per kvartalstema, kommunikation till givare och kampanjer för att stödja insamlingsverksamheten samt omfattande uppmärksamhet i medier. Man producerade även mångsidigt innehåll till insamlingen ”För kulornas skull”, Rosa bandet-insamlingen och julinsamlingen. Cancerstiftelsens festkommitté stöddes genom kommunikation i stiftelsens kanaler. I slutet av året offentliggjordes stiftelsens stipendier och utmärkelser.

I medieinsatserna utnyttjades också expertisen hos Cancerorganisationernas experter. Målet med stiftelsens kommunikation är att upprätthålla och stärka Cancerstiftelsens roll så att vi också under de kommande åren är välgörenhetsmålet och samarbetspartnern framför andra. Under verksamhetsåret 2024 publicerade Cancerstiftelsen 14 pressmeddelanden och ordnade två pressmöten: lanseringen av Rosa bandet-kampanjen och ett pressmöte tillsammans med tv-programmet Dansar med stjärnor.

Förtjänt media: Under 2024 nämndes Cancerstiftelsen 363 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 45,6 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare. Av alla omnämnanden kom 264 från onlinemedier, 89 från tryckta medier och tio från radio och TV.

Rosa bandet nämndes 393 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 60,4 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare. Av omnämnandena kom 248 från onlinemedier, 134 från tryckta medier och elva från radio och TV. (Jämförelse med året innan: Cancerstiftelsen samlade 255 medieträffar 2023 och 195 artiklar publicerades om barncancer, som var temat för Rosa bandet. Rosa bandet nämndes i 268 artiklar hösten 2023.)

Temat för 2024 års Rosa bandet-insamling var lungcancer. Expertgruppen för lungcancer gav tematiskt stöd till kampanjen. I allmänhet återspeglades vårt tema väl i medier under kampanjen, med 313 referenser till cancerforskning och 497 till lungcancer i olika artiklar. Lungcancer nämndes 67 gånger i redaktionella artiklar i samband med Rosa bandet-insamlingen, cancerforskning nämndes i 102 artiklar och bandets designer nämndes i 56 artiklar. Synligheten i medier var som störst i oktober.

Kommunikation till givare. Givarkommunikation producerades regelbundet genom nyhetsbrev, en tackbroschyr, fyra vädjanden och daglig kommunikation på stiftelsens sociala medier. Under året publicerades intervjuer med cancerforskare och webbartiklar om de vanligaste cancersjukdomarna hos män och lungcancer. Under verksamhetsåret 2024 hade Cancerstiftelsens webbplats sammanlagt 152 000 besökare (2023: 148 000). Webbplatsen för Rosa bandet-insamlingen hade 123 000 besökare (2023: 122 000). Organisationens sociala medier uppdaterades aktivt. Facebooksidan för Rosa bandet hade drygt 100 000 följare i slutet av året, vilket är samma nivå som föregående år.

Kommunikation om forskningsstipendier. Information om forskningsstipendier och ansökningsanvisningarna finns på Cancerstiftelsens webbplats. Stipendieansökningarna görs via webbplatsen. Forskarna kommer även fortsättningsvis att uppmanas att rapportera resultaten av sitt arbete genom intervjuer och artiklar på nätet. Information om resultat kommer också att ges inom ramen för konceptet På forskningsresan i stiftelsens kommunikation till givare. Inom webbkommunikationen och på sociala medier vidareutvecklar man den analysbaserade verksamheten och planenligheten för att engagera och få fler följare.

Kommunikation

Målet för Cancerföreningens kommunikation är att informationen och tjänsterna ska kunna hittas så lätt som möjligt och att innehållen stöder Cancerorganisationernas målgrupper i olika livssituationer och informationsbehov.

Kommunikationsenheten svarar för föreningens interna och externa kommunikation samt för föreningens varumärke och rykte. Enheten producerar kommunikation om centralbyråns olika funktioner – psykosocialt stöd, hälsofrämjande och Finlands cancerregister – i samarbete med de sakkunniga.

Ökad medvetenhet och starkare varumärke. Tillsammans med organisationens experter på psykosocialt stöd byggde vi upp det nya tjänstevarumärket Lotsen. Varumärkesarbetet var en del av ett mer omfattande strategiutvecklingsprogram för att förena och förbättra tillgången till organisationens psykosociala tjänster genom ett nytt varumärke. Vi lanserade varumärket internt under vårens organisationsdagar. I slutet av året färdigställdes marknadsföringsmaterial och en plan för den externa lanseringen och marknadsföringen av varumärket.

Stjärnexpertutbildningen för organisationens sakkunniga fortsatte. Vårt mål är att bygga upp en stark kommunicerande organisation baserad på experternas egna färdigheter inom interaktion, kommunikation och nätverkande.

Vårt mål var att öka kännedomen om organisationen också med hjälp av ett externt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet utkom elva gånger under året. Det hade drygt 1 100 prenumeranter.

Djupare kundförståelse. Vi fortsatte att systematiskt fördjupa vår förståelse om våra kunder och att kartlägga våra målgruppers behov.

Användarintervjuer om webbplatsen Allt om cancer genomfördes för att ta reda på om personer med cancer och deras anhöriga har hittat stöd på webbplatsen för att klara av de utmaningar som sjukdomen innebär. Det ordnades nio intervjuer. Vi bad särskilt om synpunkter på krissidorna och intresset för att kontakta Cancerorganisationernas diskussionsstöd, där vår organisations social- och hälsovårdspersonal erbjuder psykosocialt stöd till personer med cancer och deras anhöriga.

Företrädare för målgrupperna fick också delta i utvecklingen av det nya varumärket Lotsen, inklusive utformningen av webbplatsens användargränssnitt, innehåll och visuella identitet. I projektet deltog nio personer, de flesta var personer med cancer eller anhöriga. Genom samarbete med fokusgrupper sökte vi en djupare förståelse om vilken typ av visuell och teknisk implementering som bäst skulle tillgodose de insjuknades och anhörigas behov, och vilken typ av innehåll som skulle inspirera dem att söka diskussionsstöd.

Vi beaktade kundperspektivet även i tidningen Cancer. Tidningens läsarpanel utvärderade tidningens utseende och innehåll fyra gånger under året samt planerade nya innehåll. I panelen deltog 30 personer.

Kommunikation genom kampanjer. På Världscancerdagen i februari lyfte vi i organisationens sociala medier fram vikten av fysisk aktivitet för att stödja cancerbehandling och förbättra livskvaliteten. Under den europeiska cancerveckan i maj hade vi näring som tema för vår kampanj i sociala medier och delade med oss av tips och idéer om hur man kan öka användningen av grönsaker, protein och fibrer i sin kost.

Yngre åldersgrupper i Finland deltar i mindre utsträckning i cancerscreening än äldre åldersgrupper. Personer med lägre utbildning deltar i mindre utsträckning än andra. I mars genomförde vi en kampanj i sociala medier för att öka medvetenheten om screening för livmoderhalscancer, motivera målgruppen att delta och öka antalet deltagare. Kampanjen nådde 177 392 personer, vilket utgör 51 % av målgruppen i Finland. Genom influerarsamarbete nådde vi 23 290 personer, och sammanlagt 2 748 personer besökte kampanjwebbplatsen under kampanjtiden.

Medlemsantalet i våra medlemsföreningar har sjunkit under de senaste åren. Därför genomförde vi en medlemskampanj i sociala medier som en del av ett projekt för att utveckla medlemskapet och rekryteringen. Syftet var att öka kännedomen om Cancerorganisationerna och att locka fler medlemmar till medlemsföreningarna. Kampanjen nådde 328 186 finländare. Av dessa besökte 6 636 Cancerorganisationernas webbplats för att ta reda på mer om våra medlemsförmåner och 375 av dem gick vidare till medlemsföreningarnas webbplatser för att bli medlemmar. Totalt 639 nya medlemmar anslöt sig till medlemsföreningarna under kampanjen.

Webbplatser. Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna, Utan cancer, Lotsen och Finlands cancerregister är våra viktigaste webbmedier. Kommunikationsenheten svarar för webbplatsernas utveckling och underhåll.

Det viktigaste utvecklingsprojektet inom webbkommunikationen under 2024 var den tekniska och innehållsmässiga omarbetningen av webbplatsen Cancerorganisationerna. Den förnyade webbplatsen offentliggjordes i september.

Vi producerade även nya webbsidor för det nya varumärket Lotsen. Psykosocialt diskussionsstöd tillhandahålls i stor utsträckning av de regionala cancerföreningarna och vissa nationella patientföreningar, så var och en av dem fick sin egen Lotsen-sida. Lotsen-webbplatsen publicerades i december.

De finskspråkiga sidorna på webbplatsen Allt om cancer lockade enligt Google Analytics ca 908 775 besökare under året (2023: 816 530). De svenskspråkiga sidorna hade 21 580 besökare och de engelskspråkiga sidorna 8 911 besökare. Året innan hade de svenskspråkiga sidorna 94 515 besökare och de engelskspråkiga sidorna 6 027 besökare. Den mest populära delen av webbplatsen var fortfarande den som berättar om olika cancersjukdomar.

Den finskspråkiga webbplatsen Cancerorganisationerna hade enligt Google Analytics 77 047 besökare under året (2023: 100 000). De svensk- och engelskspråkiga webbplatserna hade tillsammans ca 18 000 besökare. Den finskspråkiga webbplatsen Utan cancer hade 59 352 besökare under året (2023: 79 320). Den svenskspråkiga versionen hade 5 470 besökare och den engelskspråkiga versionen 1 806 besökare.

Den finskspråkiga webbplatsen för Finlands cancerregister hade ca 49 300 besökare under året (2023: 31 000). Den engelskspråkiga versionen hade ca 4 600 besökare och den svenskspråkiga ca 2 300 besökare.

Sociala medier. Vi ansvarar för flera av organisationens sociala medier. Ur strategisk synvinkel är de viktigaste kanalerna för att nå våra målgrupper Facebook, LinkedIn och Instagram. Cancerorganisationernas Facebook-sida hade 13 800 följare i slutet av året (2023: 12 922). På LinkedIn hade vi 1 538 följare (2023: 1 157). LinkedIn-kommunikationen fokuserar på teman om organisations- och arbetsgivarvarumärket. På Facebook publicerar vi innehåll som erbjuder stöd till personer som insjuknat i cancer och deras närstående samt alla som är intresserade av sin egen hälsa.

På Instagram delar vi bl.a. innehåll som gäller hälsofrämjande och aktuella frågor inom Cancerorganisationerna. Instagram-kontot hade 2 646 följare i slutet av året (20123: 2 340). Cancerorganisationerna har även en YouTube-kanal, som hade 2 300 följare (2023: 1 890).

Mediekommunikation. Under verksamhetsåret nämndes Cancerorganisationerna (inkl. Finlands cancerregister) 760 gånger i redaktionella medier och träffarna visades 155,9 miljoner gånger för potentiella läsare/tittare. Av omnämnandena kom 665 från onlinemedier, 231 från tryckta medier och 32 från radio och TV. Experter från Cancerorganisationerna gjorde 265 medieframträdanden och Finlands cancerregister 200.

År 2024 var t.ex. cancerstatistik, cancerscreening och riskfaktorer för cancer, såsom UV-strålning och nikotinprodukter, teman som fick synlighet i medierna. Vi publicerade 20 pressmeddelanden och vår medietjänst betjänade journalister 52 gånger.

Tidningen Syöpä-Cancer. Tidningen Syöpä-Cancer är det viktigaste tryckalstret för Cancerorganisationernas kommunikation. Tidningen utkom fyra gånger år 2024. Tidningens upplaga är nästan 86 000 exemplar. Tidningen skickades till medlemmarna i Cancerföreningen i Finlands medlemsföreningar samt till alla prenumeranter. Mellan tidningen utgavs en svenskspråkig bilaga, som beställs separat. Bilagan hade en upplaga på ca 4 250 exemplar. Tidningens styrgrupp sammanträdde två gånger under året.

Det finns en finsk- och svenskspråkig digital version av tidningen på webbplatsen Allt om cancer.

Stöd för medlemsföreningarnas kommunikation. Vi tog fram kommunikationsmallar som medlemsföreningarna kunde använda för att informera om t.ex. Världscancerdagen och Europeiska cancerveckan. Organisationens enhetliga kommunikation främjades även av ett nationellt kommunikationsnätverk, som sammanträdde månatligen via Teams. Vi ordnade en utbildningsdag för nätverket om hur mediekommunikationen kan utvecklas.

Vi inledde en serie webbprojekt för medlemsföreningarna med att förnya Birkalands cancerförenings webbplats. Föreningen var själv ansvarig för projektet, men vi fungerade som rådgivare för det tekniska genomförandet och hade ett nära samarbete med föreningen. I slutet av året startade vi också liknande projekt med Norra Karelens cancerförening och Saimens cancerförening.

Intern kommunikation. Kommunikationen ansvarar för utvecklandet av Cancerorganisationernas gemensamma intranät och utbildningen av personalen i intern kommunikation. Vi ordnade utbildningstillfällen om ämnen som Teams Town Hall, Microsoft Loop och produktion av innehåll till intranätet. Vi genomförde också två enkäter för att bedöma effektiviteten i den interna kommunikationen.

Förtjänstmedaljer och priser

Cancerorganisationerna har många olika sätt att hylla förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet.

Förtjänstmedaljer för cancerbekämpning finns i tre kategorier (guld, silver och brons) och de delas ut årligen på förslag av medlemsföreningarna och centralbyrån. Cancerföreningen i Finlands delegation utser en förtjänstmedaljskommitté för två år åt gången. Kommittén behandlar motiverade förslag i april och lägger fram ett förslag om förtjänstmedaljsmottagare för delegationens vårmöte. Förteckningen över förtjänstmedaljer år 2024 finns i slutet av årsberättelsen.

Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Till årets cancerläkare utsågs MD Olli Lohi, specialläkare i pediatrik och professor i pediatriska cancer- och blodsjukdomar från Tammerfors universitetssjukhus. Till årets cancersjukskötare utsågs Jennifer Björkqvist, biträdande avdelningsskötare från Österbottens välfärdsområde.

Internationell verksamhet

NCU. Under verksamhetsåret 2024 deltog vi aktivt i Nordiska cancerunionens (Nordic Cancer Union, NCU) verksamhet. Våra representanter deltog i tre NCU-styrelsemöten och var med i arbetsgruppen för samhällelig påverkan. Under 2024 beviljade NCU 900 000 euro i finansiering för samnordiska forskardrivna cancerforskningsprojekt och finansierade pågående strategiska projekt.

ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. Cancerorganisationernas generalsekreterare är medlem i ECL:s styrelse. ECL har som mål att säkerställa högkvalitativ och lämplig cancervård på lika villkor i hela Europa och att öka medvetenheten om cancer.

IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorganisation i Lyon). Samarbetet med internationella cancerforskningsorganisationen IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektören vid Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd.

UICC. Cancerorganisationerna är medlem i internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control) och stöder cancerbekämpning i icke-industrialiserade länder t.ex. via fonden ICRETT (International Cancer Technology Transfer Fellowships).

FCA. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) är ett internationellt avtalssystem som syftar till att begränsa användningen av tobaksprodukter. Cancerföreningen stöder verkställandet av ramkonventionen via sitt medlemskap i koalitionen Framework Convention Alliance (FCA).

ICISG. Vi deltar även i International Cancer Information Service Group, som är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer för att utveckla verksamheten. Nätverket grundades 1996 och har ungefär 70 medlemsföreningar.

Projektet Bumper EU4Health. Projektet Bumper fortsatte 2024. Det samordnas av ECL och finansieras av EU. Inom projektet utvecklas en mobilapplikation om cancerprevention för EU-medborgare. Cancerorganisationerna deltog i applikationens planering och pilotförsök.

Projektet CAPOC (Common Action for the Prevention of Overweight and Obesity among Children). Vi deltar i ett gemensamt projekt för de nordiska cancerföreningarna för att förebygga övervikt och fetma hos barn genom att påverka utvecklingen av hälsofrämjande miljöer i de nordiska länderna. Inom projektet utarbetades och publicerades nordiska policyrekommendationer.

DigiCanTrain. DigiCanTrain är ett EU-finansierat projekt (2023–2026) som samordnas av Åbo yrkeshögskola och som producerar en webbutbildning för vårdpersonal som arbetar med cancerdrabbade personer. Syftet med utbildningen är bl.a. att stödja implementeringen av mer effektiva, individcentrerade hälsovårdstjänster och användningen av modern hälsoteknik. Under 2024 deltog vi i produktionen av utbildningsinnehåll och i ett pilotprojekt för utbildare.

ECHoS (Establishing of Cancer Mission Hubs: Networks and Synergies). Syftet med ECHoS-projektet är att hitta lösningar på utmaningarna med samarbete mellan cancerintressenter och att bygga upp ett nätverk av intressenter med breda kopplingar till cancer. Projektet är ett samarbete mellan 60 organisationer från 30 olika länder i Europa. Under 2024 var vi med och utvecklade och testade ett webbverktyg för att identifiera och interagera med cancerintressenter.

Förvaltnings- och sakkunnigorganens sammansättningar

Delegationen för Cancerföreningen i Finland

I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår en ordförande plus 26 medlemmar och lika många suppleanter. Tolv av de ordinarie medlemmarna och deras suppleanter väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna. Sex medlemmar och sex suppleanter väljs bland de kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs åtta andra ordinarie medlemmar och åtta personliga suppleanter.

Förtjänstmedaljer och priser

Cancerorganisationerna har många olika sätt att hylla förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet.

Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Priset för årets cancerläkare gick till urologen Peter Boström, överläkare vid Åbo universitetssjukhus, och priset för årets cancersjukskötare gick till cancersjukskötaren Sirpa Janttonen från Kuopio universitetssjukhus.

Cancerstiftelsens Professor Sakari Mustakallios pris och avhandlingspris beslutas av Professor Sakari Mustakallios prisnämnd. Priserna delades ut första gången 2023 i samband med Cancerstiftelsens 75-årsjubileum. Sakari Mustakallios pris delas ut vart tredje år till en synnerligen framstående forskare vars forskning har avsevärt bidragit till cancerdiagnostik eller behandlingsmetoder. Prissumman är 20 000 euro. Priset tilldelades professor Olli Carpén från Helsingfors universitet. Avhandlingspriset syftar till att belöna en postdoktoral forskare inom cancerforskning vars avhandlingsarbete har väsentligt bidragit till förståelsen om cancerdiagnos eller -behandling. Priset kan delas ut vartannat år och det uppgår till 10 000 euro. Priset gick till ML Olli Dufva från Helsingfors universitet.

Cancerstiftelsens Niilo Voipio-pris grundades 1986. Priset uppmuntrar och belönar forskare som har gjort ett särskilt framstående bidrag till vetenskaplig forskning om cancer och tillämpningen av denna forskning i praktiken. Prissumman är 10 000 euro. Det utdelades senast 2020. Niilo Voipio var Cancerföreningens generalsekreterare åren 1949–1986. Niilo Voipio-priset gick till professor Arto Mannermaa från Östra Finlands universitet.

Internationell verksamhet

NCU. Finlands cancerförenings treåriga ordförandeskap i nordiska cancerunionen NCU avslutades 2023. Under ordförandeskapets sista år hölls två styrelsemöten i Helsingfors och ett virtuellt möte. Under Finlands ordförandeskap 2021–2023 finansierades flera strategiska forskningsprojekt och 750 000–900 000 euro anslogs årligen till samnordiska, forskardrivna cancerforskningsprojekt. Under perioden höjdes nivån på NCU:s forskningsfinansiering och finansieringens synlighet och genomslag förbättrades genom arbetsgruppens förslag.

ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. ECL, som har sitt säte i Bryssel, har en viktig roll i fråga om Europeiska kommissionen och Europaparlamentet bl.a. när det gäller att lobba för frågor som rör cancerbekämpning. Tillsammans med sina medlemsorganisationer strävar ECL efter att trygga en högklassig och ändamålsenlig vård på lika villkor i hela Europa. Organet främjar också kunskapen om cancer. ECL:s 43:e årsmöte var planerat att hållas i Tel Aviv, men på grund av kriget i Gaza hölls det på distans. Cancerorganisationernas generalsekreterare valdes till ECL:S styrelse för perioden 2024–2026.

IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorganisation i Lyon). Samarbetet med internationella cancerforskningsorganisationen IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektör Sirpa Heinävaara från Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd.

ICISG. International Cancer Information Service Group är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer för att utveckla sin verksamhet. Nätverket upprätthåller webbplatsen www.icisg.org och skickar ut ett nyhetsbrev. Nätverket grundades 1996 och har ungefär 70 medlemsföreningar. Cancerföreningen i Finland är medlem i ICISG.

Projektet Bumper EU4Health. Det av samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) samordnade, EU-finansierade projektet Bumper fortsatte under verksamhetsåret 2023. Cancerorganisationerna deltar i projektet. Projektet ska utveckla en mobilapp för cancerprevention för EU-medborgare för att främja medvetenhet om och verkställandet av de europeiska rekommendationerna om cancerprevention. Det är fråga om ett tvåårigt projekt. Cancerorganisationerna deltar i utformningen och testningen av appen samt i distributionen av den i Finland.

Projektet CAPOC (Common Action for the Prevention of Overweight and Obesity among Children). Cancerföreningen i Finland gick med i ett gemensamt projekt för de nordiska cancerföreningarna för att förebygga övervikt och fetma hos barn genom att påverka utvecklingen av hälsofrämjande miljöer i de nordiska länderna. Projektet kommer att utarbeta nordiska policyrekommendationer och genomföra en samnordisk medborgarundersökning för att stödja förankringen av rekommendationerna. Projektet ska färdigställas 2024.

DigiCanTrain. År 2023 lanserades det EU-finansierade DigiCanTrain-projektet (2023–2026), som samordnas av Åbo yrkeshögskola. I projektet ska man planera och genomföra en webbaserad utbildning för vårdpersonal som arbetar med personer som insjuknat i cancer. Utbildningen ska stödja tillhandahållandet av mer effektiva, individcentrerade hälsovårdstjänster, digitala cancervårdstjänster och användningen av modern hälsoteknik. Projektet kommer att utforma, testa och utvärdera ett coaching- och utbildningsprogram för utbildare, klinisk och icke-klinisk hälso- och sjukvårdspersonal. Under 2023 bidrog vi till planeringen och förberedelsen av innehållet i utbildningsprogrammets moduler.

ECHoS. Cancerföreningen i Finland deltar i det EU-finansierade ECHoS-projektet, som inleddes våren 2023 som ett gemensamt projekt mellan 57 organisationer och 28 europeiska länder. ECHoS lägger grunden för etableringen av ett europeiskt nätverk av nationella cancercentrum (National Cancer Mission Hubs, NCMH). Huvudmålet är ett nätverk av intressenter med bred anknytning till cancer, som arbetar för att främja målen för EU:s canceruppdrag och EU:s cancerplan i alla medlemsstater och partnerländer. År 2023 började Cancerstiftelsen arbeta med FICAN (HUS) för att främja målen i arbetspaket 3 (Identifiera, engagera och samarbeta med olika intressenter).