Rättvisa och effektivitet i cancerdiagnostiken och -behandlingen 2024
Stärkande av kunskapsbasen
Dataprodukter – cancerregistret. I april publicerades cancerstatistik för 2022 och i början av maj preliminär statistik för cancerfall som diagnostiserats under 2023. För första gången i cancerregistrets historia färdigställdes den preliminära statistiken inom samma tidsram som årsstatistiken. Rapporten Cancer 2022 publicerades i juni.
Utvecklingsprojektet för Cancerregistrets forsknings- och experttjänster (Tutka) producerade nytt innehåll för Cancer 2022-rapporten om coronapandemins inverkan på cancerdödligheten. Projektet fortsatte att införliva algoritmer för textutvinning i statistikproduktionen. En rutin för framtagning av Gleason-poäng för prostatacancer färdigställdes. Mer än 90 % av de prostatacancerfall som diagnostiserats mellan 2015 och 2022 har minst en Gleason-poäng inom fyra månader efter diagnos. Användningen av algoritmer för statistisk framställning av TNM-data om tumörstadium fortsatte.
Dataprodukter – screening. Den första årliga statistiken om tarmcancerscreening publicerades i juni 2024. Innehållet var mer omfattande och mer illustrativt än tidigare statistik. Innehållet och strukturen i statistiken över screening för livmoderhalscancer anpassades för att motsvara statistiken över tarmcancerscreeningen. Bland de nya uppgifterna som rapporterades fanns tabeller över screeningkedjan och resultat per befolkningsgrupp och testmetod. Figurer om deltagande och resultat per åldersgrupp och region publicerades också. Statistiken över screening för bröstcancer publicerades med samma innehåll som tidigare.
Ett nytt, enhetligt utseende skapades för alla årsrapporter om cancerscreeningprogram, och datainnehållet harmoniserades också. Rapporterna publicerades i november 2024.
Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret
Finland deltar tillsammans med Danmark och Sverige i forskningsprojektet SALiCCS (Socioeconomic Consequences in Adult Life after Childhood Cancer), som följer de socioekonomiska långtidseffekterna av cancer i barndomen. År 2024 publicerade projektet om ämnen som barncancerpatienters självständighet och utbildning.
I det samnordiska Nocca-projektet (Nordic Occupational Cancer Study), som samordnas av Cancerregistret och som kartlägger cancerriskerna i samband med arbetsrelaterade exponeringar, publicerades en studie om sambandet mellan socioekonomisk status och risken för huvud- och halscancer i de nordiska länderna.
I samarbete med cancerregister och experter från Karolinska Institutet jämfördes cancerpatienters överlevnad i de nordiska länderna. Studien visade att prediktionen för patienter i de nordiska länderna hade avsevärt förbättrats under de senaste två årtiondena, men att prediktionen för de äldsta patienterna fortfarande är överlägset sämst.
Samarbetet med WHO:s internationella cancerforskningsorganisation IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektören vid Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd. Cancerregistret inledde förhandlingar om ett avtal om forskningssamarbete med IARC.
ANCR och nätverk för utveckling av screening. Organisationen för nordiska cancerregister ANCR:s möte hölls i Norge. I anslutning till mötet hölls möten för de nordiska utvecklingsnätverken för screening för bröst- och tarmcancer. Ett nätverksmöte om screening för livmoderhalscancer hade hållits tidigare under våren.
EU-projekt. I början av 2024 startade ett fyraårigt projekt (Joint Action on Cancer and other NCDs prevention) som ska ta itu med gemensamma hälsofrämjande faktorer för cancer och icke-smittsamma sjukdomar. Cancerregistret bidrar till tre arbetspaket: beräkning av prognoser för faktorernas andelar i befolkningen, framtagning av data för en riskpoängsräknare och uppdatering av information om cancerrisker i samband med olika yrken.
Cancerregistrets andra Joint Action-projekt som inleddes 2024 rör genomförandet av cancerscreening (EUCanScreen). Cancerregistret ansvarar för ett arbetspaket med fokus på övervakning av cancerscreening. Registret ansvarar också för screeningen för lungcancer hos t.ex. långtidsrökare. Cancerregistret deltar även i projekt som utvecklar screeningen av HPV-vaccinerade personer samt utvärderingen av screeningsteknik för bröstcancer. Under 2024 skapade man inom uppföljningsarbetspaketet nya verktyg för validering av screeningdata och standardisering av analyser. Man utvecklade också den första versionen av en datamall för allmäneuropeisk dataproduktion och forskning om cancerscreening. Projektet om lungcancerscreening slutförde utformningen av pilotstudierna och planerade protokoll och datainsamling. Dessutom genomfördes en EU-undersökning om interventioner för rökavvänjning som en del av screening.
Cancerregistrets tredje EU-projekt (CancerWatch) förbereddes under årets lopp. Syftet med projektet är att leverera aktuella uppgifter om cancerbördan till ECIS-systemet, som underhålls av JRC.
CanScreenECIS. CanScreenECIS-projektet, som syftar till att harmonisera data och indikatorer om cancerscreening, avslutades 2024. Som slutprodukt producerade Cancerregistret en öppen nätkurs om övervakning av screeningprogram.
Screeningtjänster och screening
Screeningtjänster och screening. Under verksamhetsåret 2024 samarbetade Cancerregistret tätt med välfärdsområdena. Registret levererade bl.a. uppgifter om kvalitetshandböcker.
Tre screeninglaboratorier fortsatte med tarmcancerscreening när Synlab Oy:s verksamhet överfördes till Islab Oy. Efter sammanslagningen kommer Islab Oy att screena 12 % av målgruppen. Övriga laboratorier var Fimlab Oy (55 %) och HUS Diagnostikcentrum (33 %). Flera möten hölls med screeninglaboratorierna om teman som dataleverans och rapportering. Alla laboratorier försågs med preliminär statistik över deltagande och fortsatta undersökningar.
Cancerregistret ordnade åtta distansmöten för skötare som arbetar med tarmcancerscreening och två utbildningstillfällen för nya screeningskötare. I distansmötena deltog i genomsnitt 50 skötare.
Trettiotvå skötare gick utbildningen på Pedanet-plattformen för screeningskötare och tolv specialister gick skopistutbildningen. Totalt 30 patologer registrerade sig på utbildningsplattformen för patologer.
Forskning om screening
Om screening för livmoderhalscancer publicerades två artiklar: HPV-screeningens inverkan på incidensen av och dödligheten i livmoderhalscancer samt HPV-screeningens inverkan på incidensen av andra HPV-medierade genitala cancersjukdomar. En studie om unga kvinnors deltagande i tester utanför screening godkändes för publicering.
En modellstudie om kostnadseffektiviteten hos bröstcancerscreening skickades för granskning. En artikel om täckningen av bilddiagnostik utanför screening publicerades. Artikeln hade skrivits av en studerande som tidigare arbetat vid registret.
En artikel relaterad till ett projekt om modellering av tarmcancerns naturliga förlopp publicerades.
Information om internationellt forskningssamarbete finns i avsnitt 4 a.