Blir frisk och lever en god vardag efter sjukdomen

• Var och en får stöd för sin rehabilitering så länge det behövs vid sådana bestående symtom eller problem orsakade av sjukdomen eller behandlingarna som gör det svårare att klara vardagen eller som försämrar arbets- och funktionsförmågan.
• Primärvården och i förekommande fall företagshälsovården bedömer behovet av stöd för rehabilitering tillsammans med den berörda personen, ger behandling och rehabiliteringsfrämjande anvisningar och råd.

• Det kan vara bra att uppmuntra den som haft cancer att anlita Cancerorganisationernas rådgivnings- och kamratstödstjänster också efter tillfrisknandet för att bearbeta det man upplevt, sina känslor och förändringarna i livet.

• Personalen inom primärvården och företagshälsovården behöver stärka sin cancerkompetens för att hälso- och sjukvården ska kunna identifiera besvär och sena skadeverkningar av cancer och cancerbehandlingar och för att den som varit sjuk i cancer ska få det stöd, den förståelse och den vård som behövs.

När tidigare cancersjuka anlitar hälso- och sjukvårdstjänster ges med fördel samtidigt råd om levnadsvanor utifrån individuella behov. Som ett led i rådgivningen är det viktigt att påminna om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor som ett sätt att förebygga både ny cancer och cancerrecidiv.

Mål: Det finns vård och stöd med låg tröskel för besvär som cancern eller behandlingarna medför. Den som haft cancer känner till vilken vårdenhet som ansvarar för just den personens vård.

• Personalen inom primärvården och företagshälsovården behöver stärka sin cancerkompetens för att hälso- och sjukvården ska kunna identifiera besvär och sena fysiska och psykiska skadeverkningar av cancern och behandlingarna och för att den som varit sjuk i cancer ska få det stöd, den förståelse och den vård som behövs.
• När uppföljningarna avslutas talar man med patienten om vilken vårdenhet som kommer att ha ansvaret för vården och vart patienten kan vända sig när det eventuellt dyker upp problem relaterade till cancern eller till behandlingarna. Det ska vara lätt att söka sig till vård.
• Det kan vara bra att göra en anteckning om avklarad cancer och om behandlingarna i patientens egna Kanta-sidor så att den går lätt att få syn på och att enheter som senare vårdar den tidigare cancersjuka får tillgång till informationen.

Mål: Den som har varit sjuk i cancer får det psykosociala stöd och kamratstöd som behövs efter tillfrisknandet och så länge det är nödvändigt.

• Den som har haft cancer erbjuds stöd också efter tillfrisknandet, om den berörda vill bearbeta sin sjukdom och sådant som är relaterat till följderna av sjukdomen. När uppföljningarna tar slut går man klart och tydligt igenom vart patienten ska vända sig, om det uppstår frågor eller oro som anknyter till sjukdomen. Om patienten har en pågående vårdrelation inom psykosocialt stöd när uppföljningen tar slut, ser man till att den fortgår.

BAKGRUND: Det är allmänt att man upplever ett behov av att också efter tillfrisknandet bearbeta sin sjukdom och de förändringar och upplevelser den är förknippad med. Många saker kan vara lättare att hantera och förstå när det har gått en tid sedan man insjuknade.

• När uppföljningen tar slut kan det vara bra att uppmuntra den som varit sjuk i cancer att utnyttja Cancerorganisationernas kamratstöd och rådgivningstjänster där man också efter tillfrisknandet kan bearbeta sådant man upplever nödvändigt.
• Om den som haft cancer senare får behov av att bearbeta frågor i anknytning till sin cancerupplevelse, ska det vara lätt att få tillgång till lämpliga tjänster.

BAKGRUND: Om till exempel någon annan som samtidigt har varit sjuk i cancer dör, kan den som har klarat sig uppleva starka känslor av skuld och sorg.

BAKGRUND: Upp till nio av tio som har cancer är rädda för återfall. I allmänhet viker rädslan med tiden men exempelvis oförklarliga symtom eller upplevelser från sjukdomstiden som upprepas väcker lätt rädsla och ångest hos den som haft cancer.

1. Stöd för rehabilitering och rehabiliteringstjänster i tillräcklig omfattning

Mål: Stödet för rehabilitering fortsätter så länge den som varit sjuk i cancer behöver. Målet är att den som varit sjuk ska få stärkt aktörskap som främjare av sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Rehabiliteringen sköts av den hälso- och sjukvårdsenhet som i fortsättningen har hand om den berördas sjukdomar och hälsofrämjande.

• Rehabiliteringsstödet syftar till att den som haft cancer upplever sig kunna leva en god vardag efter sjukdomen och behandlingarna och med de eventuella bestående kroppsförändringar eller symtom som de fört med sig.
• Den som haft cancer får stöd för sin rehabilitering så länge det behövs vid sådana bestående symtom eller problem orsakade av sjukdomen eller behandlingarna som gör det svårare att klara vardagen eller som försämrar arbets- och funktionsförmågan. Om den personliga rehabiliteringsprocessen inte är slutförd när uppföljningsfasen tar slut måste man se till att tjänsterna fortgår störningsfritt.
• Hälso- och sjukvården bedömer arbets- och funktionsförmågan, förmågan att klara av vardagen samt livskvaliteten i samråd med den som haft cancer, vårdar, ger rehabiliteringsfrämjande anvisningar och råd samt hänvisar rättidigt den berörda till sådan rehabilitering som svarar mot behovet.
• Det är viktigt att se till att servicehandledningen till olika aktörers rehabiliteringstjänster fungerar smidigt och utan avbrott. Valet av tjänster görs utgående från behoven och i samråd med den som haft cancer och vid behov anlitas socialarbetare eller rehabiliteringsledare.
• Om funktions- och arbetsförmågan hos den tidigare cancersjuka trots rehabiliterande åtgärder har försämrats betydligt kan man i samråd med den berörda överväga och planera en övergång till invalidpension.

2. Samarbetet mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer och sektorer

Mål: Samarbetet mellan alla vårdande och rehabiliterande enheter fungerar friktionsfritt.

• Det är viktigt att stärka samarbetet mellan olika aktörer i syfte att bevara och främja den berördas arbets- och funktionsförmåga. Informationsgången ska säkras, liksom även att endast en aktör har totalansvaret för samordningen när det gäller tjänster till den som varit sjuk i cancer.
• Samarbetet mellan hälso- och sjukvårdens aktörer och andra sektorer, såsom arbetskraftsmyndigheten, fungerar smidigt.

BAKGRUND: Cancern och cancerbehandlingarna kan ha påverkat arbetsförmågan betydligt och därför kan det behövas stöd och handledning för omskolning eller för att söka jobb. I det hänseendet är samarbetet mellan olika aktörer i nyckelställning.

Mål: Frågor som gäller levnadsvanor och livsmiljö tas upp i hälso- och sjukvårdens tjänster.

• Det kan vara bra att stärka människors egen aktivitet för att främja den egna hälsan och välbefinnandet.
• Rådgivning om levnadsvanor ges enligt de individuella behoven i samband med att man anlitar hälso- och sjukvårdstjänster. Som ett led i rådgivningen är det viktigt att påminna om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor som ett sätt att förebygga både ny cancer och cancerrecidiv.