Symtomen återkommer, går på undersökning
Våra viktigaste rekommendationer för den här fasen:
1. Det går snabbt att få tid till läkare och den som uppvisar symtom känner till hur man söker sig till vård.
I icke-brådskande fall får man tid hos allmänläkare inom tre vardagar.
2. Primärvården har tillräcklig cancerkompetens och förmåga att identifiera risken att cancern har återkommit.
Varje primärvårdsenhet har minst en sjukskötare som är specialiserad på cancer.
Det bör finnas garanti för att personalens kunskap hålls uppdaterad om cancer, om symtom och ärftlighet, och om växelverkan med patienter i svåra och betungande situationer.
För att upptäcka misstänkt cancer och som stöd för hänvisning till fortsatt vård är det bra att utarbeta och använda olika symtomuppföljnings- och frågebatterier.
3. Det tillhandahålls psykosocialt stöd i enlighet med de individuella behoven.
Den som misstänker att cancern har återkommit erbjuds psykosocialt stöd och tillfälle att individuellt, på ett lämpligt sätt samtala om sin situation.
Den som misstänker att cancern har återkommit hänvisas till Cancerorganisationernas rådgivningstjänster och kamratstöd för ytterligare information, stöd och vägledning i den nya livssituationen samt för tillfälle att bearbeta den oro och de känslor som den för med sig.
Cancerorganisationerna tillhandahåller följande tjänster i den här fasen:
- En rådgivningstjänst där man får tala med en rådgivningsskötare och får sakkunnig information om cancer och psykosocialt stöd. Rådgivningstjänsten är tillgänglig avgiftsfritt för dem som misstänker att cancern kommit tillbaka och för deras närstående. Rådgivning ges per telefon, e-post, på mottagning och som chatservice.
- Kamratstöd ansikte mot ansikte, per telefon och på webben och en möjlighet att tala med andra som gått igenom samma sak. Det finns både individuellt kamratstöd och kamratstöd i grupp att tillgå. Kamratstödet är tillgängligt avgiftsfritt för dem som misstänker att cancern återkommit och för deras närstående.
- Webbplatsen Allt om cancer med samlad tillförlitlig information om cancersjukdomar och tjänster för patienter.
- Rådgivning om sociala förmåner där den som vill kan resonera kring sin ekonomiska situation med en socialarbetare.
- Cancerrelaterad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal.
Vård
Primärvården ska vara av god kvalitet och resurserna tillräckliga. Personalen måste ha tillräcklig cancerkompetens och förmåga att upptäcka att cancern återkommit. De fortsatta undersökningarna ska framskrida smidigt längs en tydlig, uttalad stig. Vi vill påminna om nödvändigheten i att bemöta patienterna och verkligen lyssna på dem, för att de ska uppleva att de blivit hörda och kunna lita på den vård de får och för att den misstänkta cancern ska upptäckas i tid.
Våra rekommendationer till beslutsfattare:
1. Tillräckliga resurser för primärvården
Mål: Det är lätt att få vård och komma på undersökningar på lika villkor i hela landet.
Primärvårdens resurser ska säkerställas. I icke-brådskande fall får man i hela landet tid hos allmänläkare inom tre vardagar.
I Finland bör det sättas upp bindande tidsgränser som styr hur pass snabbt efter cancermisstanken som man får komma till fortsatta undersökningar och behandlingar.
Det måste säkerställas att det är lätt att kontakta primärvården.
I rekryteringen ser man till att tvåspråkiga regioner får tillräckligt med personal som behärskar finska och svenska. Rätten att få vård på sitt modersmål säkerställs både genom personalens språkkunskaper och genom tillräckliga tolktjänster.
2. Hälso- och sjukvårdens cancerkompetens
Mål: Inom primärvården och företagshälsovården finns det tillräcklig cancerkompetens och förmåga att känna igen misstänkt cancer.
Varje primärvårdsenhet har minst en sjukskötare som är specialiserad på cancer.
Personalens kompetens när det gäller cancer, cancersymtom och ärftlighet uppdateras vid behov så att de kan upptäcka eventuell cancer. Likaså bör personalens förmåga till växelverkan säkerställas.
Våra rekommendationer till primärvården och den specialiserade sjukvården:
1. Misstänkt cancer upptäcks
Mål: Hälso- och sjukvården har lågtröskelmöjligheter för samtal om symtom och för tilläggsinformation. Eventuell cancer upptäcks i tid och människan hänvisas i rätt tid till fortsatta undersökningar.
Det är bra att tillhandahålla avgiftsfri hälsorådgivning till exempel per telefon eller elektroniskt.
För att uppgifter om insjuknandet i cancer ska vara lättillgängliga ännu efter flera år, införs en permanent anteckning om insjuknandet i cancer i webbtjänsten Mina Kanta-sidor: vilken typ av cancer det var, när insjuknandet skedde och hur cancern har behandlats.
Överföringen av uppgifter mellan den specialiserade sjukvården och primärvården sker smidigt.
Vid bedömningen av vårdbehovet beaktar man risken att cancern återkommit och ställer preciserande frågor om detta.
För att upptäcka misstänkt cancer och som stöd för hänvisning till fortsatt vård är det bra att utarbeta och använda olika symtomuppföljnings- och frågebatterier.
2. . Fungerande arbetsfördelning för att trygga bemötandet
Mål: Personalens interna arbetsfördelning bidrar till att de har tillräckligt med tid att bemöta den som kommer till mottagningen i lugn och ro och att lyssna med respekt.
Det är bra om sjukskötaren i vissa situationer och till exempel utifrån svaren på symtomuppföljnings- och frågebatterierna kan remittera den som misstänker att cancern återkommit till grundläggande laboratorieundersökningar och tillsammans gå igenom livs- och helhetssituationen redan före läkarmottagningen.
Särskilt när det gäller vissa grupper av människor, till exempel äldre, är det förnuftigt att sjukskötaren förbereder dem inför läkarundersökningen, gör en första kartläggning med dem och vid behov hjälper dem att till exempel klä av sig. Detta sparar tid på läkarmottagningen men bidrar också till respektfullt bemötande och beaktade av behov.
Psykosocialt stöd
Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att känna till att rädslan för att cancern ska återkomma är allmän bland dem som haft cancer oberoende av ålder. De nya cancersymtomen kan vara lika tunga och skrämmande mentalt sett som den första gången – till och med värre, då man vet hur tunga behandlingarna är. Rädslan för döden gör sig starkt till känna redan vid misstanken om att cancern kommit tillbaka.
Våra rekommendationer till primärvården:
1. Ytterligare information om undersökningarna och undersökningsprocessen
Mål: Man får bra och tillräcklig information om den cancer som eventuellt återkommit samt om fortsatta undersökningar som man ska gå igenom.
Det är bra att sammanställa informationspaket om undersökningar som kartlägger risken för cancer och hur de går till.
Även den som tidigare har haft cancer behöver få veta hur undersökningarna framskrider den här gången. Det är bra att tydligt gå igenom undersökningsprocessen: vilka undersökningar som kommer att utföras, hur de framskrider, vilka resultat de kan ge, när man får träffa en läkare och sjukskötare, när resultaten blir klara och varifrån man får tilläggsinformation.
2. Psykosocialt stöd
Mål: Den som misstänker att cancern återkommit får komma och samtala om sina tankar, bekymmer och rädslor med en sakkunnig.
Det är viktigt att alla som misstänker att cancern återkommit får tillfälle att med någon som är insatt i cancerfrågor tala om cancer, sina egna symtom och bekymmer samt får lämpligt psykosocialt stöd.
Personalen känner igen den belastning som cancer som kanske återkommit medför för de berörda och deras närstående. Den ska automatiskt tillhandahålla möjligheten att samtala med en psykolog eller en psykiatrisk sjukskötare.
Den berörda får kontaktuppgifter till Cancerorganisationerna och uppmuntras att anlita rådgivningstjänsterna och kamratstödet för att få möjlighet att tala ut samt för att få information och stöd.
I diskussioner och växelverkan med människor som misstänker att cancern återkommit är det bra att försöka stödja deras resurser, bemästringsstrategier och resiliens.
Resurserna, bemästringsstrategierna och resiliensen påverkar hur man klarar av de kommande cancerbehandlingarna och kan delta i beslutsfattandet om den egna vården. Tidigt stöd hjälper människan att återhämta sig fysiskt, psykiskt och socialt under de kommande behandlingarna och efter dem.
Den som misstänker att cancern kommit tillbaka informeras om socialarbetarens tjänster för stöd att gå igenom sin ekonomiska situation och för att ansöka om eventuella förmåner.
Det är bra att ge kontaktuppgifter till Cancerorganisationernas rådgivning om sociala förmåner, för att den som vill ska få resonera kring sin ekonomiska situation med en socialarbetare.
Stöd för rehabilitering
Vi vill påminna om att man redan vid misstanke om återkommen cancer behöver beakta den berördas aktuella livssituation som helhet och resurser att konfrontera cancern på nytt. Hur en människa konfronterar cancer som återkommit påverkas av hennes erfarenheter av den tidigare vården och av det psykosociala stöd och det stöd för rehabilitering som hon fått.
Våra rekommendationer till primärvården:
Mål: En människas livssituation som helhet och behov av stöd utreds vid misstanke om att cancern har återkommit.
Det är bra att med de berörda gå igenom deras hälsotillstånd, aktuella symtom, långtidssjukdomar, livssituation som helhet, livsmiljö samt resurser och anteckna dessa uppgifter i patientjournalen och i remissen till den specialiserade sjukvården.
Psykosocialt stöd ska i synnerhet erbjudas dem som under gemensamma diskussioner konstateras ha sämre beredskap att klara av att cancern kanske har återkommit.
Det är bra att tillhandahålla stöd och rådgivning för egenvård av eventuella långtidssjukdomar och rehabilitering.
Kroniska sjukdomar kan påverka hur väl en människa fysiskt, psykiskt och socialt klarar av cancerbehandlingarna och återhämtar sig.
Uppgifter om vilka social- och hälsovårdstjänster en människa anlitar går att finna på ett och samma ställe.