Framsida » Söker sig till tjänster och går på undersökningar

Söker sig till tjänster och går på undersökningar

Det ska gå snabbt och enkelt att få vård. Misstanke om cancer är förknippad med oro och ovisshet och för att hantera det behöver man kunskap och stöd. Det är nödvändigt att se till att primärvården och företagshälsovården har tillräckliga kunskaper för att känna igen eventuell cancer.

Våra viktigaste rekommendationer för den här fasen:

  • I icke-brådskande fall bör man få tid hos allmänläkare inom tre vardagar.

  • Varje primärvårdsenhet bör ha minst en sjukskötare som är specialiserad på cancer.

    För att upptäcka misstänkt cancer och som stöd för hänvisning till fortsatt vård är det bra att utarbeta och använda olika symtomuppföljnings- och frågebatterier.

  • Det är bra att utarbeta informationspaket om olika undersökningar och hur de går till.

    Berörda hänvisas till Cancerorganisationernas rådgivningstjänster och kamratstöd för ytterligare information, stöd och vägledning, liksom även tillfälle att hantera sin oro och andra känslor.

  • Det är bra att tillsammans med den berörda gå igenom hälsotillstånd, aktuella symptom, långtidssjukdomar, livssituation som helhet, livsmiljö och resurser och att anteckna dessa uppgifter i patientjournalen och i remissen till den specialiserade sjukvården.

Cancerorganisationerna tillhandahåller följande tjänster i den här fasen:

  • En rådgivningstjänst där man får tala med en rådgivningsskötare, får sakkunnig information om cancer och psykosocialt stöd. Rådgivningstjänsten är till för dem som misstänker cancer och för deras anhöriga, avgiftsfritt. Rådgivning ges per telefon, per e-post, på mottagning och som chatservice.
  • Kamratstöd ansikte mot ansikte, per telefon och på webben där man får prata med andra som gått igenom samma sak. Det finns både individuellt kamratstöd och kamratstöd i grupp att tillgå. Kamratstödet finns tillhanda avgiftsfritt för dem som misstänker cancer och för deras anhöriga.
  • Webbplatsen Allt om cancer med samlad pålitlig information om cancersjukdomar och tjänster för patienter.
  • Ärftlighetsrådgivning där man kan utreda risken för ärftlig cancer.
  • Rådgivningstjänst om sociala förmåner där man, om man så vill, också kan tala om sin ekonomiska situation med en socialarbetare.
  • Cancerrelaterad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal.

Vård

Primärvården ska ha hög kvalitet och tillräckliga resurser. Hälso- och sjukvården ska ha tillräcklig cancerkompetens och förmåga att upptäcka misstänkt cancer. De fortsatta undersökningarna ska framskrida smidigt längs en klart uttalad stig. Vi vill också påminna om nödvändigheten att genuint möta och höra människan, så att hon känner sig hörd och kan lita på den vård hon får och för att misstänkt cancer ska upptäckas tidigt.

  • 1. Tillräckliga resurser för primärvården

    Mål: Det är lätt att få vård och komma på undersökningar på lika villkor i hela landet.

    • Primärvårdens resurser ska säkerställas. I icke-brådskande fall bör man få tid hos allmänläkare inom tre vardagar.
    • Det bör utstakas bindande tidsfrister för att styra den tidsram inom vilken en misstanke om cancer måste gå till fortsatt undersökning och behandling.
    • Det måste säkerställas att det är lätt att kontakta primärvården.
    • Vid rekryteringar bör det säkerställas att det i tvåspråkiga regioner finns tillräckligt med personal som behärskar både finska och svenska. Människans rätt att få vård på sitt modersmål ska säkerställas både genom personalens språkkunskaper och genom tillräckliga tolktjänster.

    2. Hälso- och sjukvårdens cancerkompetens

    Mål: Primärvården och företagshälsovården har tillräcklig cancerkompetens och förmåga att känna igen misstänkt cancer.

    • Varje primärvårdsenhet bör ha minst en sjukskötare som är specialiserad på cancer.
    • Personalens kompetens när det gäller cancer, cancersymtom och ärftlighet ska vid behov uppdateras så att de kan upptäcka eventuell cancer. Likaså bör personalens förmåga till växelverkan säkerställas.

  • 1. Misstänkt cancer upptäcks

    Mål: Hälso- och sjukvården har lågtröskelmöjligheter för samtal om symtom och för tilläggsinformation. Eventuell cancer upptäcks i tid och människan hänvisas rättidigt till fortsatt vård.

    Det är bra att tillhandahålla avgiftsfri hälsorådgivning exempelvis per telefon eller elektroniskt.

    Vid utvärdering av vårdbehovet bör alternativet cancer beaktas och preciserande frågor ställas.

    För att upptäcka misstänkt cancer och som stöd för hänvisning till fortsatt vård är det bra att utarbeta och använda olika symtomuppföljnings- och frågebatterier. Vid sammanställningen av frågorna kan man dra nytta av webbplatsen Allt om cancer.

    Det bör finnas kompetens att utreda alternativet cancer också i fråga om unga personer, även om sannolikheten för cancer i deras fall är lägre, och likaså när det gäller äldre personer som har flera sjukdomar och det därför kan vara svårare att särskilja symtom på cancer från grundsjukdomarnas symtom.

    Det lönar sig att anlita Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning särskilt när det gäller unga personer.

    2. Fungerande arbetsfördelning för att trygga bemötandet

    Mål: Personalens interna arbetsfördelning bidrar till att de har tillräckligt med tid att bemöta den som kommer till mottagningen i lugn och ro och att lyssna med respekt.

    Det är bra om sjukskötaren i vissa situationer och till exempel utifrån svaren på symtomuppföljnings- och frågebatterierna kan hänvisa den som misstänker sig ha cancer till grundläggande laboratorieundersökningar och tillsammans gå igenom livs- och helhetssituationen redan före läkarmottagningen.

    Särskilt när det gäller vissa grupper av människor, exempelvis äldre, kan det vara förnuftigt att sjukskötaren på förhand förbereder den berörda på läkarundersökningen, tillsammans gör en första kartläggning och vid behov hjälper till med avklädningen. Detta sparar tid på läkarmottagningen, men bidrar också till att människan blir respektfullt bemött och får sina behov beaktade.

Psykosocialt stöd

Den som misstänker cancer ska få information om den eventuella cancersjukdomen och om de undersökningar som kommer att göras. Det är viktigt att se den rädsla och oro som misstanken om cancer och väntan på undersökningsresultaten ger upphov till och att ge lämpligt stöd.

  • 1. Ytterligare information om cancern och undersökningarna

    Mål: Den berörda får bra och tillräcklig information om den cancerform man misstänker och om de undersökningar som kommer att göras.

    På hälso- och sjukvårdens egna webbplatser är det bra att hänvisa berörda till pålitlig hälsoinformation, exempelvis till myndigheternas och organisationernas webbplatser och till Hälsobyn. Det är bra att också nämna de tjänster som organisationerna tillhandahåller där den som oroar sig över sitt eget hälsotillstånd och de närstående kan få tillförlitlig information.

    Det är bra att sammanställa informationspaket om de undersökningar som görs för att utreda eventuell cancer och hur de går till.

    När man remitterar någon till undersökningar är det bra att klart och tydligt gå igenom den kommande processen: vilka undersökningar som kommer att göras, hur de framskrider, vilka resultat de kan ge, när den berörda får träffa läkare och sjukskötare, när resultaten blir klara och var man får tilläggsinformation.

    Det är bra med allmänna telefontider då man får ringa hälso- och sjukvården för mera information och råd och till exempel diskutera de kommande undersökningarna.

    2. Psykosocialt stöd

    Mål: Den som misstänker cancer får komma och samtala om sina tankar, sin oro och rädsla med hälsoproffs.

    Det är viktigt att var och en som har en misstänkt cancer får tala med ett hälsoproffs som är insatt i cancerfrågor om sitt fall, sina symtom och bekymmer och att den berörda får lämpligt psykosocialt stöd.

    När det uppstår en misstanke om cancer ska den berörda ges Cancerorganisationernas kontaktuppgifter och uppmuntras att anlita rådgivningstjänsterna och kamratstödet för att få möjlighet att tala ut och få information och stöd.

    I diskussioner och växelverkan med människor som misstänker cancer är det bra att försöka stödja deras resurser, bemästringsstrategier och reciliens.

    Resurser, bemästringsstrategier och reciliens påverkar hur människan klarar av kommande cancerbehandlingar och kan delta i beslut som gäller behandlingarna. Tidigt stöd hjälper människan att återhämta sig fysiskt, psykiskt och socialt under behandlingarna och efter dem.

    Den som misstänker cancer ska informeras om socialarbetarnas tjänster för stöd att gå igenom sin ekonomiska situation och för att ansöka om eventuella sociala förmåner.

    Det är bra att ge berörda kontaktuppgifter till Cancerorganisationernas rådgivning om sociala förmåner så att de om de så önskar kan tala om sin ekonomiska situation med en socialarbetare.

    3. Parförhållandet och sexualiteten vid misstanke om cancer

    Mål: Hälso- och sjukvården beaktar konsekvenserna av en misstanke om cancer på parförhållandet och sexualiteten

    Det är bra att ordna utbildning och att tillhandahålla information beträffande sexualitet för personalen. Tröskeln för personalen att inleda en diskussion om sexualiteten kan sänkas exempelvis genom att använda färdiga frågeunderlag.

    Vid besök på mottagningen ska det öppnas upp för diskussion om sexualitet och frågor som rör parförhållandet.

    Oro och stress påverkar människans välmående och sexualitet individuellt och unikt, till exempel som minskad sexlust. Också en människas jagbild kan kännas hotad, vilket i hög grad påverkar de psykiska krafterna. Som bäst ger sexuellt välmående i en utmanande livssituation sådan energi och sådana krafter som är svåra att få från annat håll.

    Enligt undersökning är det viktigt att patienter bereds tillfälle att diskutera frågor kring sin sexualitet. Hälsoproffset har ansvaret för att inleda diskussionen.

    Ofta är redan det till stor hjälp att man tillåts tala öppet om sex och att saken normaliseras.

Stöd för rehabilitering

Även om det egentliga stödet för rehabilitering inte börjar då man ännu bara misstänker cancer, vill vi påminna om att man redan då ska beakta människans resurser och livssituation som helhet och behoven av rehabilitering med avseende på andra sjukdomar.

  • Mål: En människas livssituation som helhet och behov av stöd utreds redan vid misstanke om cancer.

    REKOMMENDATION
    Det är bra att med berörda gå igenom deras hälsotillstånd, aktuella symptom, långtidssjukdomar, livssituation som helhet, livsmiljö och resurser och att anteckna dessa uppgifter i patientjournalen och i remissen till den specialiserade sjukvården.

    REKOMMENDATION
    Psykosocialt stöd ska erbjudas särskilt till sådana som man vid gemensamma diskussioner konstaterar ha sämre beredskap att klara av en eventuell cancersjukdom.

    REKOMMENDATION
    Det är bra att tillhandahålla stöd och rådgivning för egenvård av eventuella långtidssjukdomar och för tidig rehabilitering.

    BACKGROUND INFORMATION
    Kroniska sjukdomar kan påverka hur bra en människa fysiskt, psykiskt och socialt klarar av cancerbehandlingarna och återhämtar sig.

    REKOMMENDATION
    Uppgifter om vilka social- och hälsovårdstjänster en människa anlitar ska gå att finna på ett och samma ställe.