• Cancerorganisationernas utbildade rådgivningsskötare ger information, råd, psykosocialt stöd och en möjlighet att samtala om angelägna frågor. Tjänsten är avgiftsfri och riktad till cancerpatienter och deras närstående. Den är också riktad till dem som vill få information om ärftlighet och förebyggande av cancer och till dem som misstänker att de har cancer. Rådgivningsskötare finns i de regionala föreningarna, i en del av patientföreningarna och på rikstäckande nivå. Rådgivning kan man få ansikte mot ansikte på mottagningar, per telefon och e-post, eller som chatservice. Rådgivningsskötarna ordnar också utbildningar för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

  • De stödpersoner som utbildats av Cancerorganisationerna hjälper dem som insjuknat i cancer och deras närstående under de olika stadierna av sjukdomen. Stödpersonerna kan vara ett stöd för de cancersjuka eller deras närstående under sjukdomens olika stadier som kamratstödjare, stödperson inom terminalvård eller vän i vardagen.

    En kamratstödjare har själv haft cancer, men vem som helst som är intresserad av att hjälpa kan bli stödperson. En stödperson inom terminalvården kan vara en närstående eller vem som helst som är intresserad och lämplig att vara ett stöd under livets slutskede. Alla stödpersoner deltar i den utbildning för stödpersoner som Cancerorganisationerna tillhandahåller och förbinder sig att följa reglerna och principerna för verksamheten, till exempel att samtalen är konfidentiella.

    – En kamratstödjare har själv haft cancer och blivit frisk, har kronisk cancer eller är en närstående till en cancerpatient. En utbildad kamratstödjare som själv upplevt samma sjukdom kan stödja och uppmuntra, lyssna och förstå samt ställa de rätta frågorna. Kamratstöd kan ges ansikte mot ansikte, per telefon eller på webben under alla faser av patientstigen. Kamratstöd ges också i små grupper som leds av en utbildad handledare för kamratstödsgrupper. Grupper ordnas kring olika teman, för olika åldrar och för olika cancersjukdomar på alla håll i Finland.

    En stödperson inom terminalvård kompletterar stödet från de närstående och vårdpersonalen genom att hjälpa i praktiska frågor eller genom att vara en trygghet och ett sällskap. En stödperson inom terminalvård kan ge cancerpatientens närstående en möjlighet till vilopaus eller vara en samtalspartner även för de närstående. Stödpersonerna inom terminalvård väljs ut omsorgsfullt och det ordnas regelbundna verksamhetsstyrande möten för dem.

  • Hos Cancerorganisationerna är en erfarenhetsexpert en utbildad frivillig som själv har haft cancer eller är närstående till en tidigare cancerpatient. Erfarenhetsexperten delar med sig av sina erfarenheter till studerande och yrkesverksamma inom social- och hälsovården och andra intresserade. En erfarenhetsexpert erbjuder en synvinkel på vad det på individnivå betyder att bli sjuk och vad sjukdomen för med sig i en människas liv.

  • Den viktigaste serviceformen när det gäller Cancerorganisationernas stöd för rehabilitering är rehabiliteringskurserna, som officiellt kallas anpassningsträningskurser. Målet med rehabiliteringskurserna är att stödja och förbättra den fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmågan samt hanteringen av vardagen för cancersjuka och deras närstående utifrån deras egna förutsättningar. Kurserna bygger på ett resurs- och lösningsorienterat arbetssätt där aktivitet och kamratstöd utnyttjas. Under kurserna ges information om cancersjukdomar, behandlingar och symtom samt om hur sjukdomarna påverkar de olika delarna av livet.

    Cancerorganisationerna arrangerar årligen omkring 50–60 rehabiliteringskurser som till sin form och sitt innehåll skiljer sig från varandra. Kurserna ordnas som webbkurser, öppna kurser och intensivkurser. De arrangeras året runt på olika håll i Finland och är riktade till cancerpatienter, till dem som haft cancer, till deras närstående och också till dem som förlorat en närstående.

  • Cancerorganisationernas främjande av hälsa är en målinriktad verksamhet för att skapa hälsa och välmående bland människorna och för att förebygga sjukdomar. Hälsofrämjandet kan vara riktat till breda målgrupper, men också mera specifikt inriktat, till exempel till unga eller män. Hälsofrämjandet innefattar primär-, sekundär- och tertiärprevention. Cancerorganisationerna producerar omfattande information om hälsofrämjande, bland annat webbplatser, temakampanjer, tidningar, broschyrer och planscher. En viktig verksamhet är att ordna utbildningar för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Cancerorganisationerna ordnar också gruppverksamhet för att främja hälsan, till exempel för rökavvänjning.

  • Ärftlighetsrådgivning ges vid Cancerorganisationernas verksamhetspunkter på olika håll i Finland. Målet är att utreda om en person har sådan ärftlig benägenhet för cancer som behöver undersökas ytterligare. Dessutom ges information om ärftligheten av cancer och man försöker minska oron för att insjukna i cancer. Rådgivningen ges av en utbildad hälsovårdare eller sjukskötare som är insatt i ärftligheten av cancer. Dessutom bedömer en specialistläkare behovet av fortsatta undersökningar.

  • Cancerpatienterna i Finland driver elektroniska patientnätverk på Facebook. Nätverken är indelade enligt sjukdom och gör det möjligt att möta andra som insjuknat i samma cancerform. I nätverken kan man dela saker som har att göra med sjukdomen med andra i samma situation. Nätverken är öppna också för cancerpatienternas närstående.

    På webbplatsen Allt om cancer finns det dessutom ett diskussionsforum för cancerpatienter och deras närstående samt för dem som misstänker att de har cancer.

  • Cancerpatienterna i Finland ger ut patienthandböcker som är avsedda för patienter och deras närstående. Handböckerna behandlar insjuknandet i cancer och den kris som det medför samt behandlingen av cancer. En del av handböckerna handlar om specifika cancersjukdomar eller behandlar ett visst tema, såsom smärta eller sexualitet. Cancerorganisationerna har också handböcker om hur man främjar hälsan.

  • På webben tillhandahåller Cancerorganisationerna en mängd pålitlig information om cancer och hur man förebygger cancer.

    Allt om cancer är en omfattande och sakkunnig webbplats om cancer, olika cancersjukdomar och cancerbehandling.
    Utan cancer är ett omfattande informationspaket om hur man förebygger cancer och främjar sin hälsa.
    Fressis är en informationsbank om hälsa och välmående (på finska). Den är riktad till ungdomar och uppdateras kontinuerligt.
    FressisEdu behandlar tobaks- och nikotinprodukter (på finska) och är riktad till ungdomarnas föräldrar och till dem som arbetar med ungdomar.
    Aattelepa ite är ett informationspaket om sunda levnadsvanor för män (på finska).

  • Avdelnings- och klubbverksamheten är en rekreationsverksamhet där sjukdomen inte står i fokus. Den här verksamheten dras i huvudsak av frivilliga. Klubbarna erbjuder trevlig samvaro och hobbyverksamhet. Tyngdpunkten i avdelningarnas verksamhet ligger ofta på att samla in medel och ordna evenemang.

  • Vårddygnsersättningen är en ersättningsform som är riktad till medlemmar i cancerföreningarna. Vårddygnsersättning betalas enligt ansökan till medlemmar som på grund av sin cancersjukdom fått läkarbehandling eller seriebehandling (t.ex. strålbehandling) på sjukhus, behandling på hälsocentralens bäddavdelning eller poliklinisk behandling.

  • Cancerorganisationerna understöder cancerpatienter med ekonomiska problem. Stöd beviljas för kostnader för cancersjukdom eller för rekreationsverksamhet med anknytning till cancersjukdom. Stödet beviljas i regel en gång åt en och samma person. Den sökande fyller i ansökan tillsammans med en socialarbetare vid det vårdande sjukhuset.

  • Cancerorganisationernas telefonrådgivning om sociala förmåner tillhandahåller information om cancerpatienternas utkomst och sociala förmåner och om patienternas rättigheter. Tjänsten är avgiftsfri och den är öppen också för cancerpatienternas närstående.

  • Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta. Sakkunniga vid smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras närstående och samarbetar vid behov med personal inom hälso- och sjukvården för att lindra den smärta som patienterna upplever. Smärtlinjen fungerar i samarbete med Smärtkliniken vid HUCS.

  • De regionala cancerföreningarna ordnar protesförmedling för dem som har bröstcancer. Den som insjuknat i cancer får en kundsedel via hälso- och sjukvårdsorganisationen och den används för att skaffa en bröstprotes från cancerföreningen.

  • En del av de regionala cancerföreningarna ordnar undersökningar av födelsemärken. Personer som är oroliga för sina hudförändringar kan boka tid hos en rådgivningsskötare som är utbildad för den här uppgiften.

  • Föreningen Hyvinvointilomat ry förverkligar semesterveckor för cancerpatienter. Det är möjligt att ansöka om semester högst vartannat år. Självfinansieringsandelen av semestern uppgår till 100–125 €/person.

  • De regionala cancerföreningarna ordnar sorgegrupper för dem som förlorat en närstående. En rådgivningsskötare eller sjukhuspräst är handledare för gruppen.

  • Cancerpatienterna i Finland genomför projektet Jag, cancer och jobb i Nyland, Birkaland och Norra Karelen. Med hjälp av fjärranslutning går det att delta i hela landet på olika sätt. Inom verksamheten ordnas individuell handledning och handledning i grupp för dem som behöver stöd samt kamratstödsgrupper. Syftet med projektet Jag, cancer och jobb är att göra det lättare för dem som insjuknat i cancer och är arbetsföra att återvända till arbetslivet genom att erbjuda fysiskt, psykiskt och socialt stöd.