Gå direkt till innehållet

Stödpersonsverksamhet

Cancerorganisationernas stödpersoner hjälper cancerpatienter och deras närstående i sjukdomens olika faser. En stödperson kan vara någon som själv har haft cancer, en närstående till en cancerpatient eller någon annan som är intresserad.

En stödperson kan stödja den insjuknade eller hens närstående i de olika sjukdomsskedena som

  • kamratstödjare
  • stödperson vid vården i livets slutskede eller

En kamratstödjare har själv varit cancersjuk, men en stödperson kan vara vem som helst som är intresserad av att hjälpa.

En stödperson stöder patienten vid den palliativa vården. Stödpersonen kan vara en anhörig eller vem som helst som vill stödja den insjuknade i livets slutskede och är en lämplig person för det.

Alla frivilliga inom Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet deltar i stödpersonsutbildning som Cancerorganisationerna erbjuder och förbinder sig samtidigt till de principer, regler och värden som styr verksamheten. En av de viktigaste principerna i verksamheten är att den som insjuknat i cancer konfidentiellt kan diskutera med stödpersonen, eftersom stödpersonen har avgett ett tystnadslöfte.

De lokala cancerföreningarna och riksomfattande patientorganisationerna ansvarar för stödpersonsverksamheten i sitt område.

Kamratstödjare

Vid sidan av det arbete som utförs av yrkeskunniga personer spelar även kamratstöd en viktig roll. En kamratstödjare har antingen själv varit cancersjuk och blivit frisk eller har kronisk cancer eller är en närstående till någon som haft cancer. I vissa situationer kan den som själv upplevt samma sak allra bäst hjälpa den som nu drabbats av cancer. En utbildad stödperson kan stödja och uppmuntra, lyssna och förstå och ställa de rätta frågorna. En kamratstödjare kommer ihåg hur det kändes i kroppen att vara sjuk och hurdana känslor sjukdomen väckte. Hen känner igen de tankar som snurrar i huvudet hos den insjuknade eller hens närstående.

Cancerorganisationerna utbildar kamratstödjare och ordnar regelbundet verksamhetsstyrande möten där kamratstödjare deltar. Vid utbildningen får en kamratstödjare information och kunskap som hjälper att möta den insjuknade eller hens närstående. Syftet är att den som får stöd ska kunna ta vara på sina egna kraftresurser och med tanke på omständigheterna leva ett så gott liv som möjligt.

Man kan ge kamratstöd genom att träffas, i telefon eller på nätet. Man kan träffa kamratstödjaren på tumanhand eller i en liten grupp. Kamratstödsgrupperna har en utbildad ledare. Det bildas grupper kring olika teman för människor i olika åldrar och med olika cancersjukdomar.

Stödperson vid vården i livets slutskede

Palliativ vård betyder vård som ges när patienten närmar sig döden. När det inte längre finns hopp om att patienten ska tillfriskna, vill man lindra symtomen och smärtorna och minska ångesten hos patienten och de anhöriga. Syftet är att livets slutskede ska bli så god som möjligt. Patienten eller en närstående kan önska att patienten ska få en stödperson vid vården i livets slutskede. Stödpersonen kan stödja patienten oberoende av om hen vårdas hemma eller på sjukhus.

Stödpersonen vid vården i livets slutskede kompletterar det stöd som de närstående och yrkeskunniga ger. De frivilliga kan hjälpa med praktiska ärenden eller ge trygghet och sällskap. En stödperson kan ge den anhöriga möjlighet till en välbehövlig vilopaus eller ställa upp som samtalskamrat, diskutera de känslor som sjukdomen har väckt eller helt enkelt i tysthet finnas till vid den andras sida.

Hospicehem och cancerföreningar utbildar frivilliga vid vård i livets slutskede. Det ordnas regelbundet verksamhetsstyrande möten där stödpersonerna deltar. De frivilliga väljs ut noga, eftersom det är tungt att vara stödperson för en patient i livets slutskede. Under utbildningen finns det möjlighet att på bägge sidor tänka på om det här är rätt form av frivilligarbete för just dig.