Allt fler tillfrisknar från cancer 8.4.2015 Cancer blir vanligare i och med att befolkningen åldras men allt fler tillfrisknar också från sin cancer. Numera beräknas upp till två av tre cancerpatienter tillfriskna inom fem år efter att de har fått sin diagnos. Pressmeddelande 8.4.2015 Prognosen för överlevnaden för dem som har insjuknat i cancer har under den senaste uppföljningsperioden 2010–2012 förbättrats med fyra procentenheter från den tidigare uppföljningsperioden 2007–2009. För cancerpatienterna uppgår den relativa överlevnaden efter fem år för närvarande till 66 procent för män och till 69 procent för kvinnor. Olika cancertyper skiljer sig dock påtagligt från varandra. Det relativa överlevnadstalet för exempelvis prostatacancerpatienter uppgår till 93 procent och för bröstcancerpatienter till 90 procent. Överlevnadsandelen bland dem som har insjuknat i cancer visar hur många av de insjuknade som är vid liv efter att det har gått fem år sedan de fick sin diagnos. När talet jämförs med överlevnadsandelen bland befolkningen i samma ålder och av samma kön så får man det relativa överlevnadstalet. Ju närmare 100 procent det relativa överlevnadstalet ligger, desto färre ökade dödsfall har cancer orsakat. Regionala skillnader publicerades för första gången Den nya cancerstatistiken innehåller för första gången uppgifter om på vilket sätt överlevnadstalen för cancerpatienter skiljer sig från varandra mellan de olika universitetssjukhusens ansvarsområden. Den regionala jämförelsen gäller tillfrisknandet från de vanligaste cancersjukdomarna. I fråga om merparten av cancersjukdomarna finns det inga skillnader mellan områdena. Till undantagen hör melanom i huden, hjärntumörer och prostatacancer vars relativa överlevnadstal uppvisar en betydande variation. Framför allt i fråga om hjärntumörer inverkar andelen godartade hjärntumörer av samtliga hjärntumörer på överlevnadstalen. Skillnaderna mellan områdena kan förklaras med omfattningen av de uppgifter som har anmälts till Cancerregistret (har alla tumörer som ska registerföras anmälts) och korrektheten hos uppgifterna (har man fått tillräckligt noggranna uppgifter om diagnosen för att dra rätt slutsats under registerföringsfasen). Cancerns spridning vid tidpunkten för konstaterandet inverkar kraftigt på överlevnadstalen. Skillnaderna mellan de olika områdena i fråga om prostatacancer är antagligen beroende av screeningar som är baserade på PSA-testning. I ansvarsområdena för Helsingfors och Tammerfors universitetssjukhus höjer PSA-testningen överlevnadstalet i förhållande till de övriga områdena. Med hjälp av screeningen konstateras många lokaliserade och långsamt framskridande prostatacancersjukdomar som i annat fall sannolikt inte skulle diagnostiseras under en persons livstid. I området för Uleåborgs universitetssjukhus hade framför allt de som hade diagnostiserats med utbrett melanom i huden större risk att dö i cancern än i landet i övrigt. Melanom är visserligen klart sällsyntare i landets norra delar än i de stora städerna i södra Finland och det fanns endast ett fåtal fall av utbredd cancer. Resultaten tyder dock på att det kan förekomma dröjsmål vid konstaterandet av melanom i landets norra delar. På dröjsmålen inverkar såväl uppsökandet av vård som tillgången till hälsovårdstjänster. Även patientens vård inverkar på överlevnadstalen. Det finns nödvändigtvis inte skillnader i vårdens kvalitet i sig. Patientens egen vilja, allmäntillstånd och övriga sjukdomar och cancerns spridning inverkar på vilken vård det överhuvudtaget är möjligt att ge patienten. Elakartade blodsjukdomar omfattas av cancerstatistiken Finlands Cancerregister har nyligen framställt statistiska uppgifter för 2013 och omgrupperat dem i fråga om de elakartade blodsjukdomarna så att de motsvarar den internationella sjukdomsklassifikationen. Myelodysplastiska syndrom och myeloproliferativa tumörer togs med i de totala cancersiffrorna. Ändringen av statistikföringen höjde påtagligt det totala antalet insjuknade i cancer i jämförelse med året innan. Enligt den nyaste cancerstatistiken insjuknade 32 092 finländare i en ny cancersjukdom 2013. Prostatacancer, bröstcancer och lungcancer är fortfarande de vanligaste enskilda cancertyperna: de uppgick till 39 procent av alla nya cancerfall och orsakade en tredjedel av alla cancerdödsfall. Bristfälliga screeningsuppgifter År 2013 genomfördes screening för tarmcancer bland personer i åldern 60−69 år i 170 kommuner. Deltagandet i screeningen låg på samma nivå som tidigare: ca 61 procent av männen och 74 procent av kvinnorna deltog i screeningen för tarmcancer. De tjock- och ändtarmscancer som diagnostiserades vid screeningarna uppgick dock endast till en liten andel av det totala antalet nya fall som uppgick till närmare 3 000. Orsakerna till detta är att tarmcancer i allmänhet är en sjukdom som drabbar personer över 70 år och att screeningsprogrammet genomförs endast i cirka hälften av kommunerna i Finland. År 2012 deltog i genomsnitt över 80 procent av de kvinnor i åldern 50−69 år vilka hade fått kallelse till screening för bröstcancer i undersökningen. Tillförlitliga uppgifter om deltagandet i alla sjukvårdsdistrikt har emellertid inte erhållits därför att drygt trettio kommuner har låtit bli att skicka sina screeningsuppgifter till det rikstäckande registret. Vid screeningarna hittade man knappt en tredjedel av alla bröstcancerfall. Enligt prognoserna kommer andelen tumörer som konstateras med hjälp av screeningarna att öka till ca 40 procent när screeningarna breddas till att omfatta alla kvinnor i åldern 50−69 år senast vid utgången av 2017. Deltagandet i screening för livmoderhalscancer varierade i de olika områdena. Av de kvinnor i åldern 30−60 år vilka hade fått en kallelse deltog i genomsnitt 70 procent i testet. Målet med screeningen för livmoderhalscancer är att hitta cancer på ett förstadium och därför är antalet cancerfall som upptäcks genom screeningarna mycket ringa. Det uppgår till mindre än tio procent av alla de ca 150 fall av livmoderhalscancer som konstateras i Finland årligen. Läs mera om de statistiska uppgifter som framställs av Finlands Cancerregister och Massundersökningsregistret: Statistik(öppnas i ett nytt fönster) Finlands Cancerregister upprätthåller en databas över alla i Finland diagnostiserade cancerfall sedan 1953 och över lagstadgade befolkningsbaserade screeningar som har genomförts för livmoderhalscancer och bröstcancer. Registret är också ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut för cancersjukdomar och befolkningsbaserade screeningar vilket idkar livligt samarbete i hemlandet och utomlands. Finlands Cancerregister är en del av Cancerföreningen i Finland. Ytterligare information Nea Malila Finlands Cancerregister, direktör (säkrast anträffbar 8.4) tfn 050 305 5730 Maarit Leinonen Finlands Cancerregister, ansvarig läkare tfn 050 412 5841 Janne Pitkäniemi Finlands Cancerregister, ledande statistiker tfn 050 372 3335 Tytti Sarkeala Finlands Cancerregister, chef för screeningsverksamheten tfn 050 411 4238 Kirsi Hakala Cancerföreningen i Finland, kommunikationschef tfn 050 441 8748 e-post: fornamn.efternamn(at)cancer.fi
