Cancerpatienter och coronaviruset – Frågor och svar

Vi har svarat på allmänna frågor gällande coronaviruset och cancer. Instruktionerna lever och förändras i takt med att kunskapen ökar.
Svaren och frågorna uppdateras i den takt vi får ny information.

Uppdaterat 10.7.2020 kl. 11.15

1. Jag har cancer, hör jag till riskgruppen?
Du hör till riskgruppen om du har en aktiv cancersjukdom och/eller om du får behandling som sänker ditt immunförsvar. Ifall du någon gång har haft cancer, men blivit friskförklarad och inte längre får behandling som höjer infektionsrisken, hör du inte enligt de senaste uppgifterna till riskgruppen.

2. Varför är det farligt för en cancerpatient att bli smittad av coronaviruset?
Cancerbehandlingarna försvagar cancerpatientens immunförsvar. När immunförsvaret är nedsatt, är man mer mottaglig för smitta och löper större risk att bli allvarligt sjuk, än en person med normalt immunförsvar.

Till exempel lokal strålbehandling av bröstcancer eller hormonbehandling av cancer påverkar inte märkbart immunförsvaret. Däremot försvagar cytostatikabehandlingar, antikroppsbehandling och immunonkologisk behandling patientens immunförsvar. Behandlingarna verkar individuellt på alla patienter och behandlingarna är inte heller lika i detta avseende.

Cancerläkaren överväger noggrant vilken medicinsk vård som är trygg just för dig under coronaepidemin. Alla nödvändiga behandlingar genomförs även under coronaepidemin. I vissa fall kan man överväga att övergå till en lindrigare vårdform, ifall patienten redan svarat bra på medicineringen.

Smittorisken ökar speciellt vid sådana behandlingar som sänker patientens immunsystem markant. Det handlar till exempel om tunga behandlingar för leukemi-, lymfkörtelcancer- och myelompatienter, och stamcellstransplantationer.

Efter en vanlig cytostatikabehandling återhämtar sig immunförsvaret inom 1–3 månader och efter stamcellstransplantationer inom ca 6-12 månader. Det finns inte bevis på att en cancerpatient som blivit friskförklarad skulle ha ökad risk att drabbas av en svår infektion.

3. Jag blir behandlad med immunterapi, hur ska jag förhålla mig till coronaviruset?
Vid behandling av cancer ges antingen en specifik behandlingsform eller kombinationsbehandling. Du får information som gäller din behandling av vårdpersonalen, eftersom risken är olika beroende på behandlingsformen. I de immunologiska cancerbehandlingarna kan det uppstå infektionsreaktioner i olika organ, även i lungorna. Dessa infektionsreaktioner kan vara svåra att skilja från infektioner som orsakas av virus, urdjur eller bakterier.

Ta kontakt med din läkare eller med vårdstället för ytterligare information.

4. Hör jag också till riskgruppen om jag endast varit med om en operation, men inte fått annan cancervård?
Ja, om du precis återhämtar dig från en canceroperation. Det är viktigt att du följer de instruktioner du får av vårdpersonalen efter ingreppet. Det är viktigt att du följer med hur du mår. Följ också myndigheternas anvisningar. Vid behov, ta kontakt med vårdpersonalen för mer information.

5. Måste alla cancerpatienter vara hemma?
För tillfället är det bäst att hålla sig hemma så mycket som möjligt. Det här gör vi för att minska möjligheten för viruset att sprida sig. Detta gäller oss alla, inte endast cancerpatienter.

6. Myndigheterna uppmanar oss att stanna inne, borde jag avboka min cancerbehandling?
Håll dig till din individuella vårdplan. Ta dig till behandlingen, ifall du inte fått andra instruktioner av vårdpersonalen. Undvik i mån av möjlighet kollektivtrafiken när du tar dig till och från behandlingen.

7. Får jag som har cancer träffa mina vänner hemma eller kan min vän komma och hälsa på mig på sjukhuset?
Undvik alla onödiga sociala kontakter, med undantag för eventuella familjemedlemmar som bor i samma hushåll, för att minimera risken att bli smittad av coronaviruset. Sjukhusen har för tillfället strikta regler, som det gäller att följa. Ifall du har symtom som ont i halsen, hosta, snuva eller feber, eller om du varit utsatt för smitta, bör du hålla dig borta från sjukhus och vårdställen.

8. Får jag besöka min släkting på sjukhuset eller på vårdhemmet?
För tillfället är besök i huvudsak förbjudna. Respektera besöksförbudet, det finns till för att trygga din släktings hälsa. Ifall det finns ett speciellt behov för besöket, ta kontakt med sjukhuset eller vårdhemmet och fråga hur du ska gå till väga.

9. Jag bor ihop med en cancerpatient, vilka regler gäller mig?
Som närstående är det extra viktigt att du följer de råd som myndigheterna utfärdat för riskgrupper. Undvik i mån av möjlighet allt socialt umgänge utanför hemmet. Kom ihåg god handhygien och undvik att röra ansiktet. Håll också hemmet rent.

10. Hur avviker corona från en vanlig förkylning, och hur vet jag när jag bör kontakta vårdpersonalen?
Under coronaepidemin måste man i alla fall av luftvägsinfektionssymtom beakta möjligheten att det kan vara frågan om coronavirus. Ifall du får luftvägsinfektionssymtom eller feber, ta kontakt med den enhet där du får cancervård. Det är väldigt viktigt att du inte kommer till vårdplatsen eller sjukhuset om du är sjuk.

Om du får vård som sänker ditt immunförsvar, som cytostatikabehandling, och du får svåra infektionssymtom, till exempel över 38 grader feber, sök dig omedelbart till ditt distrikts sjukhusjour. Innan du åker iväg, kolla de lokala anvisningarna.

11. Om jag blir förkyld när jag är mitt i cancerbehandlingen, skjuts behandlingen då upp, och hur fortsätter vården? Ska jag hemlighålla min förkylning för att undvika att behandlingen blir uppskjuten?
Ifall du blir förkyld eller får någon annan infektion, vårdas alltid infektionen först. Efter att du tillfrisknat fortsätter cancerbehandlingarna. Varje cancerpatient har en individuell vårdplan som utreds av olika specialister inom medicinen. I vården strävar man alltid efter att genomföra de nödvändiga behandlingarna när patienten blivit frisk från infektionen.

Ingen patient ska behöva hemlighålla sina förkylningssymtom av rädsla att bli utan vård.

12. Vågar jag överhuvudtaget ta mig till behandlingen? Kan jag avbryta cancerbehandlingen?
Det är naturligt att oroa sig och fundera över förhållandet mellan cancerbehandlingarna och coronaviruset. Det lönar sig ändå att lita på den vårdande läkarens omdöme gällande just din individuella situation och vård. Olika infektioner är alltid en risk för cancerpatienter, men vårdpersonalen är väl förberedd för olika situationer. Den pågående coronaepidemin beaktas speciellt när den individuella vården planeras. All vård som sänker immunförsvaret övervägs mycket noggrant. Läkaren kan till exempel komplettera behandlingen med injektioner som ökar produktionen av vita blodkroppar.

13. Kan mitt immunförsvar sjunka ännu efter att cancerbehandlingen är över?
Immunförsvaret kan tillfälligt sjunka efter att behandlingen är över. Vårdpersonalen beaktar din helhetssituation och ger dig personliga instruktioner i enlighet med den behandling du fått.

14. Cancerbehandlingarna är över, hör jag fortfarande till riskgruppen?
I allmänhet återhämtar sig immunförsvaret efter cytostatikabehandling inom ett par månader. Lokal strålbahandling av bröst- eller prostatacancer orsakar inte förhöjd infektionsrisk. Ta kontakt med läkaren, ifall du är osäker.

15. Kan corona påverka min cancerbehandling?
Då den individuella cancerbehandlingen planeras beaktas också den ytterligare risk som coronaviruset medför för patientens hälsa. I vissa fall kan läkaren justera medicineringen, exempelvis kan ransonerna tas mer sällan eller så kan man hålla paus i medicineringen. Det är även möjligt att läkaren väljer en annan medicin, för att minska risken för infektion. I samband med cytostatikabehandling ges även oftare injektioner som ökar produktionen av vita blodkroppar. Operationer och strålbehandling som är ämnade att bota cancern strävar man efter att genomföra planenligt.

16. Har det kommit nya regler och restriktioner gällande coronaviruset för patienter som är på väg till behandling?
På sjukhusen och i väntrummen lönar det sig att hålla avstånd till andra människor. Under epidemin är det inte tillåtet för utomstående personer att vistas på sjukhusen. Det betyder att ingen närstående får komma med till sjukhuset. I specifika fall görs undantag, till exempel ifall patienten är rullstolsbunden och behöver hjälp med transporten.

Målsättningen är att minimera cancerpatienternas besök på sjukhusen för att minska infektionsrisken. Därför sköts en del av besöken på distans och ersätts med till exempel telefonsamtal.

17. Kan en cancerpatient som får cytostatikabehandling åka utomlands när coronabegränsningarna lättar?

Utgångspunkten är att utlandsresor inte rekommenderas när en patient får cytostatikabehandling. Speciellt under dessa coronatider är det särskilt viktigt för en patient som får cytostatikabehandling, att bedöma ifall en utlandsresa kunde flyttas till ett senare tillfälle.

Cytostatika påverkar alla celler, även de friska, vilket ökar infektionsrisken. Ifall patienten får en infektion under pågående cytostatikabehandling, måste behandlingen avbrytas tills infektionen är behandlad. I vissa fall måste cytostatikabehandlingen avbrytas helt och hållet på grund av infektion. Bakteriestammarna, som utomlands är annorlunda än i Finland, bör också beaktas med tanke på infektionsrisken.

Det gäller även att vara noggrann med försäkringen. Det lönar sig att redan innan resan höra sig för med försäkringsbolaget, vilken deras ersättningspolicy är, då infektionsrisken på grund av cytostatikabehandlingen är högre än normalt.

Vi rekommenderar att patienter som får cytostatikabehandling rådgör med sin läkare inför en möjlig utlandsresa.

18. Varför är Cancerorganisationernas råd så allmänna? Varför uppmanar vi dig att ta kontakt med vårdpersonalen?
Det finns väldigt många olika former av cancer. De behandlas och vårdas på diverse olika sätt. Samma typ av cancer hos olika patienter kan också kräva olika vård och behandling. Behandlingarna skräddarsys och alla reagerar olika på sin behandling och/eller virusinfektioner. Därför råder vi dig att vända dig till vårdpersonalen för att få specifika instruktioner.