Stipendier: Cancerstiftelsen satsar på nya generationens behandlingar

11.11.2015

Cancerstiftelsen delar i år ut något över 4,1 miljoner euro i stipendier för cancerforskning. De största stipendierna, på 300 000 euro var, går till tre projekt och gäller nya generationens behandlingar. Målet är att finna mindre skadliga sätt att förstöra cancerceller än de är i dag.

Från fonden Rosa bandet delas det ut två storstipendier på 300 000 euro. I professor Heikki Joensuus forskningsprojekt söker man efter nya behandlingskombinationer mot HER2-bröstcancer. Forskningsdirektör Juha Klefström har som mål att med en ny behandlingsform programmera bröstcancercellerna att dö, så att behandlingen i princip inte alls skadar friska celler. Både Joensuu och Klefström är från Helsingfors universitet, Joensuus forskningsprojekt görs på Helsingfors universitets centralsjukhus och Klefströms på Biomedicum.

Det tredje storstipendiet går till Åbo universitet, professor Jukka Westermarck. Stipendiet delades ut från Anna, Aura och Hanna Vuolle-Apialas fond. Westermarcks forskargrupp har nyligen identifierat ett cancerframkallande protein, CIP2A. Som ett led i forskningsprojektet utvecklar gruppen nu den första hämmaren av detta protein för behandling av bröstcancer.

”Under svåra tider måste finansieringen av forskning ökas”

”Betydelsen för forskarna av Cancerstiftelsen och andra stipendieutdelare är för närvarande kanske större än någonsin”, konstaterar generalsekreteraren för Cancerstiftelsen Sakari Karjalainen.

”Den offentliga forskningsfinansieringen har minskat märkbart under den förra och den nuvarande regeringsperioden, i synnerhet inom hälsoforskningen. Kontinuiteten i finansieringen är särskilt viktig inom den långsiktiga cancerforskningen.”

Cancerstiftelsen har år för år ökat sin egen forskningsfinansiering, det här året överstiger stipendiernas sammanlagda summa för första gången 4 miljoner euro. Det är de privatpersoner och företag som har gett donationer till Cancerstiftelsen har gjort detta möjligt.

”Det får inte endast vara avhängigt av stiftelserna att forskningsfinansieringen hålls på nuvarande nivå”, konstaterar generalsekreterare Sakari Karjalainen.

”Särskilt under ekonomiskt svåra tider är det skäl att öka och inte minska den offentliga och privata forskningsfinansieringen. Cancerorganisationerna förväntar sig att regeringen raskt vidtar åtgärder för att inrätta ett nationellt cancercentrum i Finland.”

Samverkande mediciner för effekt mot HER2-bröstcancer

Professor Heikki Joensuu forskar i verkningarna av HER2-genen. Denna gen har mångdubblat sig i ungefär en femtedel av bröstcancertumörerna. Detta innebär att det i dessa bröstcancerformers arvsmassa i stället för de normalt två generna finns många HER2-gener, i typiska fall flera tiotals kopior. Sådana cancerformer producerar HER2-protein. Dessa bröstcancertumörer är ofta aggressiva, och innebar förr en sämre prognos än genomsnittet, tills man utvecklade antikroppar med namnet trastuzumab (med handelsbeteckningen Herceptin).

Den vedertagna behandlingen av HER2-positiv cancer är i dag trastuzumab kombinerat med cytostatika. Trastuzumab ges då normalt i 12 månaders tid.

”Även om resultaten har blivit bättre är det ännu mycket som kan förbättras, särskilt för patienter som har en stor tumör då den upptäcks. Trastuzumabbehandling kan anstränga hjärtat. Forskningsprojektet försöker därför få fram en adjuvant behandling som är tryggare med tanke på patientens hjärta och billigare till priset än dagens behandling”, säger professor Joensuu.

”Forskningsidén går ut på att man samtidigt ger tre cancermediciner med bra effekt mot HER2-positiv bröstcancer, i hopp om att genom medicinernas samverkan få fram en särskilt bra effekt. Medicineringstiden kan kanske då också förkortas. Studien omfattar ungefär 1300 kvinnor som har fått en lokal HER2-positiv bröstcancertumör bortopererad. Patienterna randomiseras så att de antingen får den rekommenderade sedvanliga behandlingen eller den nya behandlingen som forskningen gäller.”

Professor Joensuu konstaterar att forskningen kan inledas tack vare stipendiet från Cancerstiftelsen.

Bröstcancerceller kan programmeras att dö

Forskningsdirektör Juha Klefströms grupp arbetar i Biomedicum, forskningsprogramsenheten inom medicinska fakulteten. Forskargruppen vill ta fram effektiva läkemedelskombinationer med hjälp av gener.

”I forskningen har vi funnit en läkemedelskombination som effektivt kan utlösa celldödsmaskineriet som cancergenen MYC har gillrat i bröstcancervävnaden”, berättar Klefström.

”Den nya behandlingsformen syftar till att programmera bröstcancercellerna att dö ’för egen hand’, vilket innebär att behandlingen i princip inte alls skadar friska celler.”

”Tack vare stödet från Cancerstiftelsen kan vi nu flytta ut den nya behandlingsformen från laboratorievärlden till sjukhuset och åtkomligt för bröstcancerpatienterna”, glädjer sig Klefström.

Forskargrupp söker hämmare för cancerframkallande protein

Professor Jukka Westermarck får nu för andra gången Cancerstiftelsens storstipendium, för utvärdering av det protein som forskargruppen har funnit. Det cancerframkallande proteinet CIP2A som arbetsgruppen tidigare har upptäckt har särskilt samband med sådana undergrupper till bröstcancer som det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling för.

”Vi har i en modell med möss påvisat att det helt förhindrar uppkomsten av en viss undergrupp till bröstcancer om man tar bort CIP2A. Vi observerade att avlägsnande av CIP2A gör bröstcancercellerna känsligare för de behandlingar som används i dag. Följaktligen är CIP2A ett ytterst lovande nytt objekt för bröstcancerbehandling, i synnerhet i de undergrupper som oftast orsakar patientens död i cancer”, säger professor Westermarck.

Forskningen gäller de mekanismer som CIP2A tillämpar för att främja bröstcancertumörens tillväxt och bromsa effekten av behandlingen. Som ett led i forskningsplanen utvecklar gruppen den första småmolekylära CIP2A-hämmaren för behandling av cancer.

“CIP2A är ett ytterst lovande objektprotein för behandling av bröstcancer”, säger Westermarck.

Viktigaste privata finansiären av cancerforskning

Sammanlagt 147 forskare och forskargrupper fick stipendium av Cancerstiftelsen 2015. Vidare stöder Cancerstiftelsen forskningsarbetet som utförs i Finlands cancerregister med 1 150 000 euro. Summan innehåller Massundersökningsregistrets, en avdelning inom cancerregistret, forskning om cancerscreening. Stiftelsen för Finlands Cancerinstitut får ett stöd på 300 000 euro och Nordiska cancerforskningsfonden 180 000 euro.

Cancerstiftelsen är den mest betydande finansiären av cancerforskning i Finland. Stiftelsen som inrättades 1948 utövar sin verksamhet med donationsmedel. Cancerstiftelsens mest kända insamling är Rosa bandet-kampanjen som årligen genomförs i oktober. För närvarande är Movemberkampanjen på gång. Den samlar in medel för forskning av prostatacancer och testikelcancer hos män.