Finlands cancerregister har en central uppgift att upprätthålla Institutet för hälsa och välfärds lagstadgade register över canceruppgifter. Uppgifterna samlas in från hela Finland och från patienter i alla åldrar. Med hjälp av högklassiga och heltäckande uppgifter kan man ta fram tillförlitlig statistik för att bedöma cancerbördan i Finland. Stärkande av kunskapsbasen– uppföljning och forskning Registrering av canceruppgifter Finlands cancerregister har en central uppgift att upprätthålla Institutet för hälsa och välfärds lagstadgade register över canceruppgifter. Uppgifterna samlas in från hela Finland och från patienter i alla åldrar. Med hjälp av högklassiga och heltäckande uppgifter kan man ta fram tillförlitlig statistik för att bedöma cancerbördan i Finland. Cancerregistreringen baseras på canceranmälningar från aktörer inom hälso- och sjukvården. Anmälningarna kommer antingen från patologilaboratorier eller från behandlande läkare (kliniska anmälningar). När det gäller de kliniska anmälningarna har anmälningsfrekvensen varit lägst och ansträngningar har gjorts för att öka den. Den kliniska anmälan ger grundläggande data om cancersjukdomen vid diagnos. När det gäller de patologiska anmälningarna har framsteg gjorts, särskilt genom det nationella införandet av den nya fyndklassificeringen (SNOMED CT). Rapporteringen genom kliniska canceranmälningar främjades under verksamhetsåret 2023 genom regelbundna möten med dataleverantörer. Dessutom förtydligades och förenklades riktlinjerna för elektronisk överföring av uppgifter och anmälningsprocessen underlättades. De rapporter som framkommit vid granskningen av uppgifterna har behandlats vid regelbundna möten, och med hjälp av den information som fåtts har man kunnat rikta sådan kommunikation som ökar anmälningsaktiviteten t.ex. till ett visst medicinskt specialområde. Cancerregistret stöder genom sina datamallar och sin handledning sammanställningen av den information som fås om cancersjukdomar enligt principerna för engångsregistrering. Syftet är att få heltäckande, strukturerade och konsekventa uppgifter om alla cancersjukdomar som rapporteras till cancerregistret. Under verksamhetsåret 2023 samarbetade Cancerregistret med alla universitetssjukhus för att utveckla datainsamlingen. Cancerregistret utlämnade individuppgifter på basis av forskningstillstånd till myndigheter och forskare: sammanlagt utlämnade man uppgifter 38 gånger, varav 25 via Findata. Tabellerade uppgifter utlämnades 17 gånger, varav sju gånger till myndigheter. Av alla nya cancerfall som diagnostiserades i Finland gjordes vid Cancerregistret ett fallsammandrag som samlade de viktigaste uppgifterna om cancerdiagnosen (diagnosdatum, läge, histologisk diagnos, utbredningsgrad och diagnosmetod). Fallen sammanställdes både automatiskt och av experter som utbildats i registrering. Den automatiska kontrollen av fallsammandrag utvecklades ytterligare. Tabell 1. Datakällor och metoder för Cancerregistrets fallsammandrag 2023. Datakälla Antal Andel (%) Patologiska anmälningar 332 300 – Dödsfallsanmälningar 17 900 – Cancer som grundläggande dödsorsak 13 500 75 % Vårdanmälningar 15 200 – Webbtjänst 5 500 36 % Plockning 9 700 64 % Klinisk anmälan 34 400 – Webbtjänst 5 500 16 % Plockning 28 000 81 % Pappersformat 900 3 % Tabell 1 visar antalet fall som rapporterats till cancerregistret efter datakälla. Antalet canceranmälningar på papper har fortsatt att minska, vilket är i linje med målen. Antalet vårdanmälningar ökade betydligt jämfört med föregående år. Andelen vårdanmälningar som kommer in via datasystem mer än femdubblades. Samtliga patologiska anmälningar inkom via elektronisk överföring. Forskning vid Cancerregistret Under verksamhetsåret 2023 publicerade Cancerregistret 45 referentgranskade artiklar. För att stödja forskarna i deras arbete skapades en samling av verktyg på intranätet, med användbar information, länkar och vägledning om hur man genomför forskningen. (Se även avsnitt Cancerorganisationerna är en stark och kunnig organisation, Utvecklingsprogram och projekt som inleddes 2022) Inom forskningsprojektet Metca, ett gemensamt projekt mellan Cancerregistret och Institutet för hälsa och välfärd som kombinerar flera finländska befolkningsbaserade hälsoundersökningar, tog man fram uppskattningar av olika riskfaktorers andelar i cancersjukligheten i Finlands befolkning. Livsstilsrelaterade riskfaktorer förklarade 34 procent av de nya cancerfallen hos män och 24 procent av fallen hos kvinnor. Den största delen av incidensen av nya cancerfall förklarades av rökning. Övervikt och alkoholkonsumtion stod tillsammans för 10 procent av de nya cancerfallen. I forskningsprojektet undersöktes också effekten av två samtidiga riskfaktorer på risken att insjukna i cancer. I projektet tittade man också på tidstrender i sannolikheten att utveckla bröstcancer hos kvinnor under 50 år, uppdelat efter olika riskfaktorer. Med stöd från Cancerstiftelsens inledde Cancerregistret en studie om covid-19-pandemins inverkan på socioekonomiska skillnader i cancerincidens. I ett samarbete med anknytning till Finlands Akademis spetsforskningsenhet fortsatte en kohortstudie för att undersöka sambanden mellan cancer och andra sjukdomar som föregår cancer. Ett manuskript baserat på resultaten håller på att färdigställas. Studien av cancerrisk i samband med yrkesmässig exponering, som inletts i samarbete med Arbetshälsoinstitutet, fortsatte med statistiska dataanalyser. Ett manuskript baserat på resultaten håller på att färdigställas. Cancerregistret övervakar, bedömer och utvecklar de cancerscreeningprogram som genomförs i Finland samt undersöker hur fungerande och verkningsfulla olika screeningprogram och -metoder är. Genom utvärderingarna utreder man screeningarnas noggrannhet, fördelar och nackdelar samt screeningens inverkan på resursbehovet inom hälso- och sjukvården. 2023 års screeningundersökningar behandlas närmare i årsberättelsens avsnitt Cancerorganisationerna stärker rättvisan och effektiviteten i cancerdiagnostiken och -behandlingen, Screeningtjänster och screening. Registrering och rapportering av screeninguppgifter Grundläggande uppgifter (personbeteckning, hemkommun) om män och kvinnor som kallats till screening plockades till Massundersökningsregistret i huvudsak i fyra delar från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och levererades till screeninglaboratorier och -enheter. Ungefär 340 000 kvinnor kallades till screening för bröstcancer och 420 000 män och kvinnor till screening för tarmcancer. Till screening för livmoderhalscancer kallades 300 000 kvinnor, varav ca 5 procent (totalt 14 000, eller hälften av åldersgruppen) var under den lagstadgade åldern för screening, dvs. 25 år. Den HPV-baserade screeningen omfattade mer än 80 procent av screeningens målpopulation. För de kommuner som använder kallelsetjänsten hämtade man hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utöver grundläggande uppgifter på de kvinnor som tillhörde målpopulationen även deras namn- och adressuppgifter. År 2023 omfattade kallelsetjänsten ca 70 procent av målpopulationen för screening för livmoderhalscancer, 100 procent av målpopulationen för bröstcancerscreening och 45 procent av målpopulationen för tarmcancerscreening. Alla data som samlades in från screeningarna skickades elektroniskt till Cancerregistret. Utvecklingen av datamallen och parametrarna fortsatte genom regelbundna möten med screeningaktörerna. Parametrarna för bröstcancerscreeningen ändrades väsentligt tillsammans med en expertgrupp under sommaren 2023 och de reviderade xml-dataleveranserna testades med företaget Optomed under hösten. Utvecklingen av kvalitetssäkringsapplikationen Skriinari fortsatte baserat på slutanvändarnas feedback och önskemål. Ett nytt scrAll-projekt inleddes i syfte att effektivisera statistikföringen och forskningen om cancerscreeningar. Utvecklingen av en moderniserad screeningdataapplikation för analys av tvärsnitts- och tidsserier om screening fortsatte. Hälsofrämjande verksamhet Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet bygger på gemensamma värderingar och siktar till att skapa goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande samt till att förebygga cancer. Cancerorganisationerna bedriver hälsofrämjande verksamhet på många olika sätt. Vi försöker påverka samhällspolitiken, allmänna attityder och individuella val, liksom praxis inom social- och hälsovården. Främjande av ungas hälsa Främjande av hälsosamma levnadsvanor bland unga är ett prioriterat område för Cancerorganisationernas hälsofrämjande arbete. Vi har satsat på detta område sedan början av 2000-talet, särskilt för att förebygga användningen av och stödja avvänjning från tobaks- och nikotinprodukter. Projektet Fressis, som främjar nikotinfrihet och sunda levnadsvanor bland unga, omfattar förutom tobaks- och nikotinprodukter också i stor utsträckning teman som kost, motion, vardagsrytm, solhälsa, sexuell hälsa, alkohol och psykisk hälsa. Projektet Hyvä päivä (En bra dag), som främjar hälsan hos unga under 29 år som står utanför arbete och utbildning, har pågått sedan 2016. Fressis och En bra dag genomförs tack vare stöd från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Ungas och unga vuxnas sexuella hälsa främjas genom kampanjen Kesäkumi, som finansieras med medel ur Social- och hälsovårdsministeriets anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar. Främjande av ungas hälsa och minskande av ungas bruk av tobaks- och nikotinprodukter Tjänstehelheten Fressis. Cancerorganisationerna främjar de ungas kunnande om och motivation för sunda levnadsvanor med hjälp av en mångsidig digital tjänstehelhet. Tjänsterna består av webbplatserna Fressis.fi och Tobakskroppen.fi, distansmöten om temat alkohol och narkotika, experttjänsten Kysy asiantuntijalta, applikationen för rök- och snusstopp Erovirasto, sociala medier och samarbete med populära influerare. Fressis.fi hade drygt 350 000 användare och Tobakskroppen.fi hade omkring 30 000 användare. Under året satsade man på Fressis.fi-webbplatsens TikTok-konto, och man nådde drygt 500 000 personer. I experttjänsten Kysy asiantuntijalta besvarades 697 av ungdomar inlämnade frågor om hälsa och levnadsvanor. I möten som ordnades tillsammans med samarbetspartner kring temat alkohol och narkotika träffade man drygt 300 ungdomar. Samarbetet med influerare på sociala medier har varit ett effektivt sätt att kommunicera och nå ut till ungdomar. De innehåll som producerats genom influerarsamarbetet har samlat totalt 76 000 tittare. Ungdomar erbjöds stöd med att sluta röka och bli fri från nikotinprodukter genom olika innehåll på webbplatsen, sociala medier och applikationen Erovirasto. Nikotinfriheten i ungas vardagsmiljöer främjades genom att stärka yrkesutbildade personers kunnande och motivation när det gäller att stödja nikotinfriheten bland unga samt genom att förankra verksamhetsmodeller som stöder nikotinfrihet. Förankringen av modellerna fortsatte i samarbete med sex regionala cancerföreningar. Servicemodell för tobaks- och nikotinavvänjning inom studerandehälsovården. Under våren genomfördes en bakgrundsundersökning bland studerande inom yrkesutbildningen och hälsovårdare inom studerandehälsovården. Resultaten kommunicerades via olika kanaler och vid evenemang och utnyttjades i planeringen och utvecklingen av en servicemodell för tobaks- och nikotinavvänjning. Arbetet kommer att fortsätta 2024, då en modell för studerandehälsovården kommer att tas fram för att stödja avvänjningen från tobaks- och nikotinprodukter. Modellen produceras i samarbete med en expertgrupp av hälsovårdare, Hälsovårdarförbundet och andra samarbetspartner. Stöd till nikotinfrihet vid yrkesläroanstalter. Under verksamhetsåret 2023 introducerades handlingsmodellen Nikotiiniton amis (Nikotinfritt yrkis) vid två yrkesinriktade läroanstalter: Gradia och Ekam. Främjandet av nikotinfrihet fortsatte vid yrkesinstitutet Sedu och Saloregionens yrkesinstitut. Genom att man introducerade handlingsmodellen kunde mån nå drygt 800 studenter och anställda vid yrkesinriktade läroanstalter. Snusfrihet inom idrottsföreningar. Under året tog volleybollföreningen Puijo Wolley Juniorit i bruk handlingsmodellen Nuuskaton urheilu (Snusfri idrott). Regionala medlemsföreningar fortsatte att införa modellen vid sex idrottsföreningar (KuPS juniorit, KalPa juniorit, Turun Pallokerho, Josba Juniorit, Pieksämäen salibandy, Juniori Savonlinnan Työväen Palloseura). Cancerföreningen i Finland marknadsför modellen i samarbete med Finlands olympiska kommitté, Finlands bollförbund, Finlands tränare rf och Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf. Under verksamhetsåret 2023 inleddes ett omfattande samarbete med Finlands bollförbund, vilket ska fortsätta under de kommande åren. FressisEdu.fi innehåller mångsidiga material och verktyg för att främja de ungas nikotinfrihet och välbefinnande vid läroanstalter, inom ungdomsarbete och i idrottsföreningar. Materialet och verktygen är nyttiga också för ungdomarnas föräldrar. Via sociala medier och nyhetsbrevet nådde man drygt 11 000 personer. Enligt responsen ger webbplatsen nyttig information och verktyg som stöd för att behandla hälsofrågor. För lärare och studerande inom hälsokunskap ordnades två utbildningar i samarbete med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf. Utbildningarna lockade totalt 57 deltagare. Drygt 90 procent av dem skulle rekommendera utbildningen till sina kollegor. Enligt deltagarna gav utbildningen dem användbar information och uppmuntrade dem att ta upp frågor om alkohol och narkotika i undervisningen. Kampanjen Kesäkumi (Sommargummi) genomfördes för 28:e gången i samarbete med YleX, Finlands Röda Kors och Soldathemsförbundet. Syftet med kampanjen var att stärka ungdomars kunskaper, färdigheter, positiva attityder och beteendebenägenhet att använda kondom och oralsexskydd samt att testa sig för könssjukdomar. För Cancerorganisationerna var ett viktigt fokus att öka medvetenheten bland unga människor om HP-viruset, som ökar risken för att utveckla cancer. Under kampanjen besökte man festivaler, delade ut kondomer och kommunicerade via flera kanaler. Kampanjens frontfigur var artisten Bess, som också sjöng kampanjsången. Kampanjen nådde hundratusentals unga människor. Enligt kampanjresponsen (326 respondenter) hade tre av fyra respondenter ökat sina kunskaper. Respondenterna efterfrågade mer information särskilt om oralsexskydd. Främjande av en hälsosam livsstil hos unga vuxna En bra dag-verksamheten och dess gruppaktiviteter ökar kunskapen och färdigheterna hos ungdomar under 29 år om ett hälsosamt liv. Inom projektet utbildas årligen yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar till En bra dag-grupphandledare. I sammanlagt sju handledarutbildningar deltog 99 ungdomsarbetare från olika delar av Finland. Fyra expertwebbinarier hölls för att stärka En bra dag-aktörernas kunskaper om dygnsrytm, välbefinnandets hörnstenar, neuropsykologiska sjukdomar och ungdomars relation till mat. I webbinarierna deltog sammanlagt 121 experter. Utifrån En bra dag-modellen utvecklades en modell med sex gruppmöten för läroanstalter och andra stadiets studerande i syfte att stödja inlärningsförmågan. I samarbete med kommunala ungdomstjänster, Navigatorerna och välfärdsområdena i Högfors, Eura, Rovaniemi, Riihimäki, Uleåborg, Kempele, Vanda, Kervo, Lojo och Nurmijärvi ordnade man En bra dag-grupper för unga som varken arbetar eller studerar. Under året testades verksamheten bland andra stadiets studerande i Vittis, Asikkala och Sastamala samt inom examensförberedande utbildning i Kuopio. Totalt ordnades 21 grupper och 135 ungdomar deltog. Deltagarna gav utmärkt feedback. Som en del av grupprocessen experimenterade ungdomarna aktivt med hälsa och välbefinnande i sina dagliga liv. Cancerprevention och hälsofrämjande åtgärder bland icke-ungdomar Målgrupper. Verksamheten för att förebygga cancer och främja hälsan hos andra målgrupper har riktat sig till såväl den friska befolkningen som personer som insjuknat i cancer. Allmänt hälsofrämjande arbete har utförts med olika samarbetsparter, såsom medlemsföreningar, läroanstalter och andra organisationer. Strategisk utveckling av hälsofrämjande verksamhet. År 2022 färdigställdes en plan med mål och åtgärder som syftar till att definiera, harmonisera och förtydliga Cancerföreningens och dess medlemsföreningars gemensamma hälsofrämjande arbete, öka effektiviteten i detta arbete och förbättra därtill hörande samarbetsstrukturer och roller. Under våren 2023 inrättades en styrgrupp för hälsofrämjande för att vägleda och följa genomförandet av åtgärdsplanen. Det praktiska genomförandet av planen inleddes efter projektets slut med inrättandet av arbetsgrupper och främjandet av gemensamma material och metoder. Främja fysisk aktivitet hos cancerdrabbade. Personer som insjuknat i cancer erbjöds möjlighet till guidad distansmotion i form av direktsända och inspelade sessioner. Distanssessionerna ordnades som ett samarbete mellan Sydvästra Finlands cancerförening, Österbottens cancerförening, Bröstcancerföreningen Europa Donna Finland och Cancerföreningen i Satakunta. Det totala antalet onlinedeltagare i de guidade sessionerna var ca 3 400, och de inspelade sessionerna fick 2 700 visningar. Främja sunt solbeteende. Sammanlagt 587 föräldrar till barn under 13 år svarade på en enkät om solskydd för barn som beställts av Taloustutkimus. Resultaten användes i vårens solinformationskampanj, som genomfördes i samarbete med Strålsäkerhetscentralen och Meteorologiska institutet. Nytt kommunikationsmaterial togs fram för att främja solskydd bland barn. Dessutom började man planera en gemensam nationell modell för att främja solskydd bland barn i grundskolan och daghem. Öka deltagande i cancerscreening. År 2023 undersökte man screeningdeltagandet i Finland; man fick konstatera att det finns ett särskilt behov av att uppmuntra personer som kallas till screening för första gången att delta i screening för livmoderhalscancer. Arbetet med att ta fram ett kommunikationspaket för de kommande åren inleddes. Förebygga gravida kvinnors användning av tobaks- och nikotinprodukter och stödja avvänjning. Vi deltog som utbildare i en utbildning som anordnades av Helsingfors stad för 177 rådgivningsarbetare med en presentation om gravida kvinnors användning av tobaks- och nikotinprodukter, om effekter på fostret och om rökstopp och motivation. Information om hälsosamma levnadsvanor med tanke på cancerprevention och hälsofrämjande verksamhet erbjöds på Cancerorganisationernas webbplatser samt i sociala medier. Samarbete med organisationer och nätverk. År 2023 fortsatte det täta samarbetet med andra organisationer inom det hälsofrämjande arbetet. Cancerorganisationerna samarbetade t.ex. inom nätverken Ett nikotinfritt Finland, Rökfritt Helsingfors, Finlands NCD-allians och Finlands social och hälsa rf samt inom HUS-projektet Hyvä kierre. Öka kompetensen hos Cancerorganisationernas personal. Personalens kompetens stärktes genom Cancerorganisationernas tvådagarsutbildningar om cancerinformation, hälsofrämjande åtgärder och cancerprevention och månatliga utbildningsmorgnar via Teams.
