Vi främjar hälsa, välmående och förebyggande av cancer

Stärkande av kunskapsbasen – uppföljning och forskning

Registrering av canceruppgifter

Man strävade efter att öka aktiviteten hos uppgiftslämnare i synnerhet när det gäller s.k. kliniska anmälningar. De ger grundläggande tumördata vid diagnos. Anmälningsaktiviteten främjades genom regelbundna möten med uppgiftslämnare. Den elektroniska dataöverföringen och anvisningarna förbättrades och förtydligades. För läkare tog man i bruk Institutet för hälsa och välfärds Läs och agera-kort.

Man stödde nya canceranmälningar genom att ge handledning och utlåtanden om de uppgifter som samlas in i patientdatasystemen i strukturerad form och på ett enhetligt sätt nationellt. I samband med det nationella ibruktagandet av patologiklassifikationen SNOMED CT gjorde man en omfattande anslutning av tumörkoder till det nya systemet.

Samarbetet med Apotti och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt fortsatte för att integrera Apottisystemets canceruppgifter i behandlingen av canceranmälningar. Under sommaren plockade man data från en datasjö i Apotti och inledde en regelbunden överföring av uppgifter till cancerregistret.

Cancerbördan och forskning

Uppföljningen av cancerbördan utvecklades inom ramen för utvecklingsprogrammet Tutka, där fokus ligger på att förbättra rapporteringen och sätten att presentera information utifrån klient- och målgrupper.

Med hjälp av en textutvinningsalgoritm som utvecklats vid cancerregistret började man utvidga kunskapsunderlaget för cancerregistret genom att producera strukturerad information om canceranmälningar. För Gleason-poängen, som beskriver prognosen för prostatacancerpatienter, skapades en databasmodell och algoritmens effektivitet förbättrades. Algoritmen är fritt tillgänglig för forskare.

Till och med ca 10 procent av alla cancerfall diagnostiseras i befolkningen över 85 år. Cancerincidensen och överdödligheten i cancer var som högst hos personer i åldrarna 85–94 år, men minskade hos äldre åldersgrupper. På basis av den förväntade cancerincidensen kommer cancerfallen hos personer som fyllt 85 år att minst fördubblas före 2035. Cancerbördan och prognoserna hos den äldre befolkningen presenterades för journalister under ett webbinarium i juni.

Cancerregistrets och Institutet för hälsa och välfärds gemensamma forskningsprojekt METCA, som kombinerar data från ett flertal finländska folkhälsoundersökningar, producerar unik och aktuell kunskap om riskfaktorer för cancer och deras inverkan på cancerbördan. Den totala kosten observerades inte ha något samband med risken för bröstcancer efter klimakteriet. Vart fjärde nytt lungcancerfall hos kvinnor diagnostiseras hos icke-rökare. Hos män var andelen icke-rökare bland lungcancerpatienter däremot ca 2–3 procent.

Cancerregistret utreder coronapandemins effekter på cancerpatienter tillsammans med de övriga nordiska cancerregistren. Den första undersökningen jämförde skillnaderna mellan de nordiska länderna i fråga om canceranmälningar och -rapportering under pandemin.

En studie av anhopning av hematologiska cancersjukdomar hos familjemedlemmar till unga cancerpatienter visade på en ökad risk för Hodgkins lymfom och akut myeloisk leukemi hos patienternas nära släktingar.

Som en del av samarbetet inom Finlands Akademis spetsforskningsenhet inledde man studier om autoimmuna sjukdomars samband med cancerrisk samt om familjär anhopning av hjärncancer. Undersökningen om andra långtidssjukdomars betydelse för cancerrisken och överlevnadstalen fortsätter. Spetsforskningsenhetens forskare publicerade en gemensam studie om kopplingen mellan graviditetsrelaterade kromosomskador och förekomsten av leiomyom i livmodern.

Kvaliteten på den nordiska statistiken över livmodercancer undersöktes utifrån NordCan-applikationen med hjälp av det exakta läget (livmoderhals eller livmoderkropp) och andelen cancer med okänt ursprung. Dödligheten i både livmoderhalscancer och livmoderkroppscancer ökade med ca 20 procent, när andelen livmodercancer med okänt ursprung omfördelades till de två lägena genom att anta att den följer åldersgruppsfördelningen för verifierade dödsfall i livmoderhals- och livmoderkroppscancer. Finland är det enda nordiska landet där dödligheten i fråga inte ökade nämnvärt, eftersom endast Finlands uppgifter baserade sig på en länk mellan cancerregistret och dödsorsaksregistret.

Registrering och rapportering av screeninguppgifter

Finland hade två cancerscreeningprogram: mammografisk screening för bröstcancer för kvinnor i åldrarna 50–69 år och screening för livmoderhalscancer baserad på gynekologiskt cellprov och HPV-test för kvinnor i åldrarna 30–60 år. HPV-screeningarna utvidgades ytterligare och nästan 70 procent av målbefolkningen kallades till dem.

Andelen HPV-test har ökat betydligt. I 69 kommuner kallades också 65-åriga kvinnor till screening för livmoderhalscancer, sammanlagt 40 procent av åldersgruppen. Dessutom gjorde tolv kommuner pilotförsök med tarmcancerscreening för män och kvinnor i åldrarna 60–68 år.

Antal cytologiska test och HPV-test 2003–19

Alla uppgifter om screening för livmoderhals- och bröstcancer lämnades elektroniskt till registret. År 2021 fortsatte man utveckla en gemensam datamodell för samtliga cancerscreeningar och egna variabelklassificeringar för tre screeningar. Pilotförsöket med nya dataleveranser fortsatte med de gamla leverantörerna. På hösten inleddes utvecklingen av dataleveranserna för nya aktörer inom screeningen för tarmcancer.

Man övergår till dataleveranser enligt den nya modellen vid screening för livmoderhals- och tarmcancer år 2022. Beredskapen att använda dessa cancerscreeningar fullt ut skapades hösten 2021. Testningen av bröstcancerscreeningen sköts upp till 2022.

Processerna för kvalitetssäkring av screeningdata utvecklades i Skriinari-applikationen. Saknade uppgifter om fortsatta undersökningar och diagnoser kompletterades med uppgifter från screeningenheterna, cancerregistrets databas och Institutet för hälsa och välfärds vårdanmälningssystem.

I Finland ordnas utöver screening programmen en stor andel screeningtest vars uppgifter samlas in med forskningstillstånd. I registret har det samlats uppgifter om närmare nio miljoner cellprov av livmoderhalscancer som tagits utanför screeningen och omkring 1,5 miljoner mammografi- och ultraljudsundersökningar som gjorts utanför screeningen. I enlighet med lagen om institutet för hälsa och välfärd flyttas tyngdpunkten i verksamheten år 2022 till att integrera insamlad information i de nationella registren.

Forskning om screening

Cancerregistret övervakar de cancerscreeningprogram som genomförs i Finland samt utvärderar och undersöker utvecklandet av programmen och hur fungerande och verkningsfulla olika screeningmetoder är. Med hjälp av utvärderingar utreds screeningarnas noggrannhet, fördelar och nackdelar samt screeningens inverkan på resursbehovet inom hälso- och sjukvården. Välfärdseffekterna av screening undersöks med hjälp av data från en rikstäckande enkät som skickats ut till ett slumpmässigt urval.

Resultaten av undersökningar utnyttjades i stor utsträckning för att informera befolkningen och aktörerna inom hälso- och sjukvården och utarbeta anvisningar om cancerscreening samt för det screeningpolitiska beslutsfattandet.

Hälsofrämjande verksamhet

Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet bygger på gemensamma värderingar och den siktar till att skapa goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande samt till att förebygga cancer.
Cancerorganisationerna bedriver hälsofrämjande verksamhet på många områden. Målet är att inverka på samhällspolitiken, allmänna attityder, social- och hälsovårdens handlingssätt och individers val. Målgrupperna är barn, unga och vuxna samt vid behov även utvalda specialgrupper.

Främjande av ungas hälsa

Främjandet av hälsosamma levnadsvanor bland unga är en prioritet för Cancerorganisationernas hälsofrämjande arbete. Arbetet för att främja ungas hälsa har hållit på sedan början av 2000-talet inom det av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (tidigare penningautomatföreningen RAY) finansierade projektet NuoTup, som siktar till att minska ungas användning av tobaks- och nikotinprodukter.

År 2021 fortsatte projekthelheten under namnet Fressis – främjande av nikotinfrihet och sunda levnadsvanor bland unga. Ungas sexuella hälsa främjades i samarbete med andra organisationer genom kampanjen Kesäkumi, som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet. För unga under 29 år som står utanför arbete och utbildning genomfördes projektet Hyvä päivä (En bra dag). Projektet finansierades av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och LokalTapiola.

Fressis-helheten främjar de ungas kunnande om och motivation för sunda levnadsvanor. Den består av webbplatserna Fressis.fi, Tobakskroppen.fi, experttjänsten Kysy asiantuntijalta, applikationen för rök- och snusstopp Erovirasto, sociala medier och samarbete med populära influerare. Fressis behandlar teman som tobaks- och nikotinprodukter, kost, motion, vardagsrytm, solhälsa, sexuell hälsa, alkohol och psykisk hälsa.

Fressis.fi hade drygt 522 000 besökare år 2021 och Tobakskroppen.fi hade nästan 59 000. I experttjänsten besvarades drygt 800 av ungdomar inlämnade frågor om hälsa och levnadsvanor. Man lanserade den avgiftsfria applikationen Erovirasto, som hjälper till med att sluta använda tobaksprodukter. Appen laddades drygt 2 500 gånger. Under verksamhetsåret samarbetade man med åtta influerare inom Fressis-teman. Under samarbetet samlade influerarnas innehåll drygt 300 000 visningar på TikTok och drygt 127 000 visningar på YouTube.

Nikotinfriheten i ungas vardagsmiljöer främjades genom att stärka yrkesutbildade personers kunnande och motivation när det gäller att stödja nikotinfriheten bland unga samt genom att förankra verksamhetsmodeller som stöder nikotinfrihet i samarbete med sju regionala cancerföreningar.

För att främja nikotinfrihet vid yrkesläroanstalter lanserades verksamhetsmodellen Nikotiiniton amis (Nikotinfritt yrkis). Förankringen av modellen började i Seinäjoki, Salo, Nyslott och Joensuu.

För att främja snusfriheten inom idrottsföreningar lanserades handlingsmodellen för snusfri idrott i samarbete med Finlands olympiska kommitté och Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf. Modellen ökar idrottsföreningarnas kunskaper om snus hälsorisker och erbjuder verktyg för att utveckla snusfria idrottsmiljöer. Verksamhetsmodellen förankrades vid idrottsföreningar i samarbete med regionala cancerföreningar samt med stöd av Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf:s, Finlands olympiska kommittés och Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf:s projekt PEPP2 Rusfri fritid. Under året kom fem idrottsföreningar med i verksamheten, och flera andra var intresserade av att utnyttja verksamhetsmodellen. Responsen från idrottsföreningar var utmärkt. Tränarna hade förbundit sig att främja snusfrihet, snus hade blivit lättare att diskutera med unga och snus hade blivit mindre synlig i idrottsföreningarnas vardag.

Utbildningen om nikotinfritt ungdomsarbete stärker ungdomsarbetarnas motivation, kunskaper och metoder för att stödja de ungas nikotinfrihet i sin omgivning. År 2021 genomfördes fyra utbildningar på distans; 31 personer deltog i dem. Enligt responsen upplevde ungdomsarbetarna att utbildningen stärkte motivationen att behandla nikotinfrågor i sitt arbete och ökade kunnandet om att stödja de ungas nikotinfrihet.

FressisEdu.fi innehåller mångsidiga material och verktyg för att främja de ungas nikotinfrihet och välbefinnande vid läroanstalter, inom ungdomsarbete och i idrottsföreningar. Webbplatsen innehåller också verktyg för föräldrar för att främja nikotinfrihet bland unga. Den huvudsakliga målgruppen 2021 var lärare i hälsokunskap för årskurserna 7–9. Läromedel riktade till yrkesläroanstalter producerades som en del av Kultur- och idrottsförbundet för yrkesutbildningen i Finlands (SAKU rf) pass för arbetsförmåga. Via Fressis.Edu.fi, sociala medier och nyhetsbrevet nådde man drygt 7 100 personer. En expertgrupp bestående av lärare deltog i utvecklandet och utvärderingen av verksamheten. För lärare och studerande inom hälsokunskap ordnades två utbildningar (en i samarbete med Ehyt rf), som lockade totalt 59 deltagare. Enligt responsen erbjöd utbildningen verktyg för behandling av nikotin-, alkohol- och drogfrågor, och deltagarna ämnade i fortsättningen utnyttja det de lärt sig.

Kondomkampanjen Kesäkumi genomfördes i samarbete med Befolkningsförbundet, Finlands Röda Kors, Soldathemsförbundet och radiokanalen YleX. Ur Cancerföreningens synvinkel var kampanjens centrala teman att öka ungdomars kunskaper om HP-viruset (HPV) och främja användningen av kondom. Fressis spred information om kampanjen via sina egna kanaler och besvarade frågor om ungas sexuella hälsa i experttjänsten. På grund av coronapandemin genomfördes kampanjen på sociala medier. Över 80 procent av dem som svarade på kampanjenkäten hade lärt sig mer om sexuell hälsa och över 90 procent ansåg att kampanjen i tillräcklig utsträckning sporrade till användning av kondom och till tryggare sex.

UV-skydd. Cancerföreningen deltog i samarbete med Strålsäkerhetscentralen och Meteorologiska institutet i den årliga till unga riktade kampanjen #DinHud. Kampanjen uppmuntrar unga att skydda sig mot solen.

Främjande av en hälsosam livsstil hos unga vuxna

En bra dag-verksamheten syftar till att öka kunskaperna, färdigheterna och livshanteringen i anslutning till en hälsosam livsstil hos unga under 29 år som står utanför arbetslivet och utbildningen. Cancerföreningen utbildar årligen yrkesutbildade personer som arbetar med ungdomar till En bra dag-grupphandledare.

Verksamheten har pågått sedan 2016 i samarbete med kommunernas ungdomstjänster och Navigatorn. Under verksamhetsåret 2021 ordnade man En bra dag-grupper i Vanda, Rovaniemi, Kajana, Kuhmois, Seinäjoki, Joensuu, Vittis, Harjavalta, Kervo, Kauhajoki, Uleåborg, Kuusamo, Riihimäki, Esbo och Lahtis. Totalt ordnades 25 grupper och 120 ungdomar deltog. Man blev tvungen att anpassa gruppverksamheten för unga till coronabegränsningarna. En del av En bra dag-grupperna ordnades på distans.

Utöver grupperna för unga som står utanför arbetslivet och utbildningen genomförde man i Kuusamo en bra dag-grupp för flickor i årskurserna 7–9. Salpaus utbildningscentrum testade dessutom i höstas En bra dag-verksamhetsmodellen för sådana studerande vid yrkesläroanstalter i Lahtis som löper risk att avbryta sina studier. I höstas ordnades två En bra dag-grupper för studerande som deltar i studier som förbereder för yrkesutbildning. Grupperna fick utmärkt respons av deltagarna och ungdomarna gjorde entusiastiska försök för att öka deras hälsa och välbefinnande som en del av grupprocessen.

Under året ordnades fyra En bra dag-handledarutbildningar på distans. I utbildningarna deltog 46 personer som arbetar bland ungdomar. För En bra dag-aktörer ordnades också två webbinarier och fyra distansmorgonkaffestunder. I dessa deltog sammanlagt 112 professionella inom ungdomsarbete. Evenemangen stärkte deltagarnas kunskaper och färdigheter när det gäller att främja hälsan och öppnade ett viktigt forum för kompetensutveckling och utbyte av erfarenheter i handledningen av grupper. En bra dag-projektet startade dessutom en utvecklingsgrupp för erfarna grupphandledare. I gruppen utarbetades nya övningar för gruppmöten som gjordes tillgängliga för allmänheten. För att öka synligheten och kännedomen om verksamhetsmodellen utnyttjades aktivt sociala medier och ungdomsarbetets nätverk.

Förebyggande av cancer och främjande av hälsa hos andra åldersgrupper

Allmänt hälsofrämjande arbete gällande barn och vuxna utfördes bl.a. med medlemsföreningar, cancercenter, yrkeshögskolor, universitet och andra organisationer.

Vid daghem fortsatte man tillsammans med de regionala cancerföreningarna med handledningsstunder för att lära barnen att smörja in sig och främja ett hälsosamt solbeteende. Man handledde även föräldrar. I verksamheten samarbetade man med studerande vid yrkeshögskolor.

Under året fortsatte man med den år 2020 lanserade grönsakskampanjen vid daghem för att öka användningen av grönsaker bland små barn. Man har skapat en modell där man ökar användningen av grönsaker med ett möte med barn där man utnyttjar konstnärliga metoder.

Med hälso- och sjukvården samarbetade Cancerorganisationerna för att utveckla rökfrihetsmodellen Tupakatta leikkaukseen (Rökfri till operation) tillsammans med sjukhusen. Man samarbetade med samkommunen för social – och hälsovårdstjänster i Norra Karelen, kommunerna i Norra Savolax, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt, Helsingfors stad och Vanda stad för att minska användningen av tobaks- och nikotinprodukter bland gravida kvinnor. Man producerade material om temat för rådgivningsbyråer och stödde rådgivningsbyråerna i skapandet och förankringen av vårdvägen i samarbete med Norra Savolax cancerförening och Saimens cancerförening.

Cancer, motion och kost var temana vid det gemensamma årsmötet med cancercentren. För yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården inom Mellersta Finlands cancerförenings område ordnades utbildning om födelsemärken.

Främjande av cancerpatienternas motion. Cancerpatienternas förnyade motionsrekommendationer togs upp på bred front. Temat cancer och motion togs med i Finlands paralympiska kommittés och Pajulahti idrottsinstituts webbutbildning om anpassad idrott i samarbete med Förbundet för anpassad motion i Finland (SoveLi). I samarbete med cancerföreningarna i Sydvästra Finland, Satakunta och Österbotten och FICAN West genomförde man i december en serie med tre funktionella webbinarier för män som lever med cancer.

För lärare vid yrkeshögskolor ordnades en utbildning om motionens och kostens betydelse vid förebyggande, vård och rehabilitering av cancer.