En stark och kunnig organisation 2022

Cancerorganisationerna är en aktiv samhällspåverkare

Riksdagsvalet. Cancerorganisationernas mål för riksdagsvalet utarbetades under våren och godkändes i juni av styrelsernas arbetsutskott. Målen diskuterades med medlemsföreningarnas verksamhetsledare innan de antogs. Mötena inom ramen för påverkansarbetet inleddes i juni. Under året hölls sammanlagt 17 valrelaterade möten med riksdagsledamöter, politiska planerare och specialrådgivare från åtta olika partier. Valmålen togs upp under hela året i olika kommunikationssammanhang. I slutet av året lanserades en valserie om målen på Cancerorganisationernas blogg.

SuomiAreena. Som en del av valarbetet ordnade vi ett diskussionsevenemang på SuomiAreena tillsammans med projektet Cancer IO vid Helsingfors universitet. Temat var Finlands nationella cancerstrategi. Evenemanget förde samman experter och beslutsfattare och besöktes av ett hundratal personer på plats. Det samlade dessutom över 600 visningar på webben.

Samarbete med valtema. Vi främjade också våra valmål i samarbete med andra organisationer. Finlands NCD-allians utarbetade sina egna valmål, och Cancerorganisationerna deltog aktivt i beredningen. Vi deltog även i nätverkets möten med nyckelpersoner. Vi byggde också upp gemensamt påverkansarbete med en rad olika organisationer om våra mål för den nationella cancerstrategin, den kliniska forskningen och alkoholpolitiken.

Sjukskötarstrejk. Sjukskötarstrejken som inleddes i april orsakade oro bland cancerpatienter då tider flyttades och ställdes in. Under strejken publicerade vi flera utlåtanden och gav intervjuer där vi betonade vikten av kvalificerad arbetskraft och uppmanade parterna att trygga vården av cancerpatienter. Under strejken var vi i kontakt med sjukhusen för att diskutera strejkens inverkan på vården.

Läkemedelspolitiskt påverkansarbete. I september ordnade vi tillsammans med Tammerfors universitet ett webbinarium om införandet av nya cancerläkemedel. Vid webbinariet diskuterade man nya cancerläkemedel ur hälso- och sjukvårdens och läkemedelspolitikens perspektiv. Talare var biträdande professor Anita Wagner från Harvard University, Cancerorganisationernas överläkare Eeva Ollila, professor Miia Turpeinen från Uleåborgs universitet, chefredaktör Annikka Kalliokoski från Duodecim och direktör Lauri Pelkonen från Läkemedelsprisnämnden. Webbinariet lockade drygt hundra deltagare och väckte stort intresse. Temat väckte också debatt i medierna.

Tobaks- och nikotinpolitik. I början av året lämnade vi in ett klagomål till EU-kommissionen om snuspolitiken i Finland och Sverige, som vi anser strider mot EU-lagstiftningen. När det gäller Finland gäller klagomålet i första hand försäljningen av snus på fartyg som seglar under finsk flagg och när det gäller Sverige det faktum att landet tillåter försäljning och inriktning av snus på den finska marknaden. Tyvärr beslutade kommissionen i december att inte vidta åtgärder på basis av klagomålet. Dessutom har överläkaren varit medlem i sektionen för nya nikotinprodukter i den utvecklingsgrupp för tobaks- och nikotinpolitiken som inrättades i februari.

Inflytande på screening. EU:s nya cancerscreeningrekommendationer godkändes i december 2022. I september tog vi ställning till utkastet till rekommendationerna tillsammans med medlemmarna i styrgruppen för screening. Vi diskuterade med Social- och hälsovårdsministeriet om Finlands ståndpunkter i fråga om utkastet. Tillsammans med expertgruppen för tarmcancerscreening kontaktade vi i slutet av året välfärdsområdena, screeningansvariga och screeningskötare för att påminna dem om att en koloskopi bör ordnas utan dröjsmål efter ett positivt screeningresultat.

FICAN-samarbete. I april ordnades de traditionella FICAN-samarbetsdagarna. Evenemangets tema gällde effekterna av coronapandemin på cancer och cancerscreeningar. Vi kontaktade de regionala cancercentrumen och det nationella cancercentrumet under året för att diskutera aktuella frågor.

Social- och hälsovårdsreformen och finansieringen för organisationer. Vi följde beredningen av social- och hälsovårdsreformen inom olika områden. Under våren tog vi fram en beskrivning av de tjänster som Cancerorganisationerna erbjuder för att stödja de regionala cancerföreningarnas påverkansarbete. Organisationernas framtid påverkas också av reformen av organisationsfinansieringen, där Veikkaus Ab:s intäkter kommer att ersättas av medel ur statsbudgeten. Vi deltog i beredningsarbetet genom ett flertal utlåtanden.

Inverkan på rehabilitering. Under våren genomförde vi tillsammans med Diabetesförbundet, Hjärtförbundet och Stiftelsen för rehabilitering en omfattande undersökning om patienternas rehabiliteringsbehov och de tjänster som erbjudits. De preliminära resultaten av undersökningen publicerades i juni under rehabiliteringsveckan och utnyttjades i påverkansarbetet. I oktober höll vi en presentation om cancerpatienters arbets- och funktionsförmåga för Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf:s delegation för arbetsförmåga och rehabilitering.

Inverkan på Cancerregistrets tillgång till information. Utkastet till förslag om användning av klientuppgifter inom social- och hälsovårdssektorn kunde ha äventyrat Cancerregistrets möjligheter att samla in de uppgifter som behövs för cancer- och screeningstatistik. Vi deltog i ett samråd om förslaget, och vi höll också kontakt med dem som utarbetat förslaget och med specialrådgivaren till familje- och omsorgsministern. Förslaget förbättrades under beredningens lopp.

Finlands NCD-allians. Utöver det ovan nämnda valarbetet genomförde Finlands NCD-allians i början av året gemensamt påverkansarbete i fråga om välfärdsområdesvalet. I november ordnade alliansen sitt traditionella webbinarium om finansiella frågor, denna gång i hybridformat. Riksdagens NCD-nätverk sammanträdde två gånger. Under våren diskuterades folksjukdomar och välfärdsområdena och under hösten nätverkets valmål. I mars lämnade alliansen en skriftlig översikt över organisationernas aktuella påverkansteman till riksdagsnätverket.

Kommunikation med påverkanstema. Under hösten publicerade vi i BestPractice Nordics tidskrift Hematologia-Onkologia en artikel skriven av generalsekreteraren, överläkaren och chefen för samhällsrelationer om regionala skillnader i anslutning till cancer. I våras publicerade vi ett ställningstagande om skydd mot UV-strålning i daghem och skolor, i parker och på idrottsplatser. Pressmeddelandet på Världscancerdagen i februari fokuserade på tillgången till vård, den ekonomiska bördan för cancerpatienter och kvaliteten på den palliativa vården och vården i livets slutskede.

Utlåtanden. Under året utarbetade vi nio utlåtanden:

• Utlåtande om behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården (för SHM)
• Utlåtande om ändringen av lotterilagen (för IM)
• Utlåtande om förslaget om finansiering av föreningar och stiftelser inom social- och hälsovårdssektorn (för SHM)
• Utlåtande om ändringen av lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (för SHM)
• Utlåtande om utkastet till God medicinsk praxis-rekommendation om prostatacancer (för Duodecim)
• Utlåtande om ändringen av läkemedelslagen och sjukförsäkringslagen (för SHM)
• Utlåtande om ändringen av punktskatten på läskedrycker (för FM)
• Utlåtande om förbättrad kostnadseffektivitet inom läkemedelsvården (för social- och hälsovårdsutskottet)
• Utlåtande om ändringen av förordningen om screening (för SHM).

Gemensam ledningspraxis

I slutet av 2018 började Cancerorganisationerna utveckla ledningssystemet. Som utvecklingsobjekt identifierades då behandlingen av framtidsscenarier och alternativa planer, en systematisk beslutsprocess, beredning av ärenden, uppföljning av budgeten och bedömning av olika avvikelser, risker och hot i förhållande till verksamheten samt klarläggande av strategin och planerna på gruppnivå.

Under verksamhetsåret utvecklade man verksamhetsstyrningssystem som i synnerhet betjänar beslutsfattandet. I projekten har deltagit utöver den egna personalen också en stor skara utomstående parter som utvärderare och utvecklare. Som exempel kan nämnas förnyandet av verksamhetsmiljön för den ekonomiska styrningen och rapporteringen, utvecklandet av en ny typ av marknadsföringsanalys samt våra utvecklingsprojekt, som i linje med kontinuerlig utveckling har främjats i synnerhet genom samarbete mellan alla cancerorganisationer.

Det övergripande systemet omfattar gemensamma verksamhetsledarforum mellan organisationen och dess medlemsorganisationer samt processer för operativ och finansiell planering för att säkerställa förankringen av den gemensamma strategin. Gemensamma tvärvetenskapliga styrgrupper har också inrättats för att gemensamt utveckla olika funktioner och tjänster. Cancerorganisationernas ledningsgrupper ser till att frågor av operativ betydelse diskuteras gemensamt.

Utvecklandet av samarbetet med medlemsorganisationer som en del av ledningssystemet är en väsentlig del av förankringen av planerna och strategin. Genom en gemensam strategi stärks Cancerorganisationernas verksamhet och mål ytterligare så att organisationen kan bli en nationell aktör inom alla sektorer av cancerarbetet. De strategiska utvecklingsprogram som bereddes under 2020 bildar en konkret plan på organisationsnivå som ska genomföras som projekt under strategiperioden. De strategiska utvecklingsprogrammen beskrivs i ett skilt avsnitt.

Modellen för projektverksamheten stärktes med projektmodellen Proppu. De observationer som gjorts i olika projekt och identifierade utvecklingsbehov omsattes i praktiken i form av anvisningar och ny praxis. Projektbyrån har också utbildat nya projektchefer och projektgrupper i alla aspekter av projektverksamheten och stöttat projektcheferna bland annat vad gäller processfrågor, ifyllande av dokumentmallar och användning av olika verktyg.

Projektbyrån godkände projektplanen, riskerna och projektklassificeringen för alla projekt. Den godkände också projektens slutrapporter, efter att styrgrupperna först hade godkänt dem. En annan viktig uppgift för projektbyrån är att kontinuerligt utveckla projektmodellen. Under verksamhetsåret 2022 preciserades rollbeskrivningarna, särskilt i förhållande till projektverksamheten. Målet är att all projektverksamhet vid Cancerorganisationerna ska genomföra en enhetlig verksamhetsmodell som är lätt att ta i bruk och som erbjuder ett systematiskt verktyg för att hantera projektplaneringen och genomföra projekt.

Utvecklingsprogram och projekt som inleddes 2022

Kärnan i Cancerorganisationernas strategi består av fem utvecklingsprogram:

• Vi verkar med människor för människor.
• Vi arbetar med stor genomslagskraft.
• Vi främjar våra mål vid varje möte med människor.
• Vi utvecklar organisationens interna samarbete och arbetsfördelning.
• Vi främjar cancerförebyggande, -diagnostik och -vård genom att stärka cancerforskningen och sakkunskapen.

Varje utvecklingsprogram har en ägare, dvs. en medlem av ledningsgruppen, under vars styrning man har definierat och berett de projekt som hör till programmet. Under beredningen uppstod förslag till 24 olika utvecklingsprojekt som genomförs under strategiperioden 2021–2025.

År 2022 godkändes projektplanen för tre projekt, varav två ska genomföras främst under 2023. Dessutom kommer Tutka-projektet, som är planerat att pågå i fem år, att fortsätta sitt arbete enligt en plan som fastställs för varje år.

Strategisk utveckling av hälsofrämjande verksamhet. Projektet handlade om att prioritera tyngdpunkterna och funktionerna för Cancerorganisationernas hälsofrämjande verksamhet samt om att utifrån policydokumentet utarbeta en handlingsplan för Cancerföreningen i Finlands och medlemsföreningarnas gemensamma hälsofrämjande arbete under åren 2023–2025.

Syftet med projektet var att förenhetliga och förtydliga Cancerorganisationernas hälsofrämjande arbete genom att bygga på gemensamma prioriteringar och metoder. Effektfullheten av det hälsofrämjande arbetet kommer att förbättras och omfatta hälsofrämjande åtgärder för både personer utan cancer och personer med cancer. Dessutom var målet att definiera roller och samarbetsstrukturer och att klargöra gemensamma sätt för att underlätta arbetet, skapa en gemensam struktur, öka hälsofrämjande färdigheter och stärka hälsofrämjandets bidrag till klientarbetet inom Cancerorganisationerna.

Resultaten av projektet var ursprungligen planerade att färdigställas i mitten av december 2022, men det tog längre tid än väntat att slutföra dem. Den nuvarande uppskattningen är slutet av februari.

Utveckling av utvärdering och indikatorer. Projektplanen godkändes 2022, men det egentliga genomförandet av projektet inleds i januari 2023. Under verksamhetsåret 2022 utredde man projektets omfattning och inriktning och gjorde en preliminär bedömning av projektets innehåll, behov och genomförande tillsammans med samarbetspartnern Stiftelsen för rehabilitering. Syftet med projektet är att utveckla gemensamma utvärderingsmetoder och indikatorer för Cancerorganisationerna. Med hjälp av dessa kan vi bättre visa verksamhetens resultat och genomslag. Projektet kommer att stärka samarbetet inom Cancerorganisationerna och minska arbetsbördan genom att införa en gemensam modell för utvärdering och mätning.

Projektet är särskilt inriktat på att utveckla utvärderingen av stödpersonsverksamheten. Detta kommer att ske i workshoppar som leds av Stiftelsen för rehabilitering och som kommer att resultera i en konkret modell för att mäta, analysera och använda resultaten i framtiden. En gemensam utvärderingsmodell för Cancerorganisationerna kommer att utvecklas på basis av pilotprojektets resultat.

Varumärket och marknadsföringen av Cancerorganisationernas psykosociala stöd och tjänster. Projektplanen godkändes 2022, men det egentliga genomförandet av projektet inleds 2023. Målet är att öka synligheten och medvetenheten om Cancerorganisationernas psykosociala stödtjänster (stöd som ges av yrkesutbildade personer) under åren 2023–2025. Dessa tjänster omfattar Cancerorganisationernas nationella stöd- och rådgivningstjänster, medlemsföreningarnas individuella stödsamtal (möten med professionella/rådgivningsskötare) och målinriktad gruppverksamhet som leds av professionella.

Projektet syftar till att förenhetliga innehållet i tjänsterna för psykosocialt stöd samt till att öka användningen av tjänsterna genom att skapa ett varumärke för tjänsterna samt en plan och material för marknadsföringskommunikationen. Målet med det nya varumärket är att lösa problemet med att kännedomen om Cancerorganisationerna ligger på en låg nivå på grund av de många olika organisationsvarumärkena.

Tutka – utveckla Cancerregistrets forsknings- och experttjänster. Målet med projektet var att utveckla uppföljningen av cancerbördan på ett kund- och målgruppsorienterat sätt. Under 2022 producerade projektet ny tematisk statistik om cancerbördan efter region och cancerspecifika faktarutor som bjuder viktig statistik i ett lättförståeligt och lättnavigerat format. Av rapporten Cancer 2020 gjordes utöver en pdf-version också en webbversion i html-format.

Utvecklingsprogrammet omfattade också utarbetande av tematisk statistik om cancer i arbetsför ålder och planering av uppdateringar i innehållet och de tekniska funktionerna i applikationerna för cancer- och screeningstatistik. Information om TNM-klassificerad utbredning och Gleasonpoängen för prostatacancer förbereddes för statistisk produktion med hjälp av en algoritm för textutvinning.

Harmonisera kommunikationen. Målet med projektet är att öka kännedomen om organisationen och öka kommunikationens genomslagskraft. Projektet startade 2021 och avslutades under sommaren 2022. Under 2022 skapade man inom projektet strategier för kommunikationsinnehåll för 16 medlemsföreningar, testade en gemensam årlig kommunikationskalender för hela organisationen och utvecklade interna samarbetsprocesser, inklusive nya metoder för organisationens kommunikationsnätverk. Förankringen av projektets resultat inleddes 2022 och fortsätter 2023.

Organisationsverksamhet och Cancerstiftelsens stöd till medlemsföreningar

Centralt i organisationsverksamheten är att stödja Cancerorganisationernas interna samarbete och främja gemensamma handlingssätt. Utvecklingen av organisationsverksamheten har ett starkt samband med projekten inom utvecklingsprogrammen för strategiperioden 2021–2025. Utöver nya samarbetsprojekt som inleds bedrivs också annat samarbete och kompetens delas.

Det sammanlagda antalet medlemmar i Cancerföreningen i Finlands 18 medlemsföreningar fortsatte att minska. I slutet av 2022 var medlemsantalet cirka 102 570.

Organisationsutskottet och verksamhetsledarmötet. Organisationsutskottet och regelbundna verksamhetsledarmöten spelar en central roll dels i utvecklingen av Cancerorganisationerna, dels i uppföljningen av utvecklingsarbetet. Både organisationsutskottet och verksamhetsledarnas möten handlägger centrala ärenden för hela organisationens verksamhet. Organisationsutskottet utnämns av Cancerföreningens styrelse och den stöder styrelsen vid beslutsfattandet. Utskottet har till uppgift att följa genomförandet av utvecklingsprogrammet och ta initiativ utgående från det. Varje medlemsförening har turvis en representant i utskottet. Styrelsemedlem Annikki Thodén var utskottets ordförande 2022. Organisationsutskottet sammanträdde fem gånger under året och behandlade bland annat Cancerföreningens påverkansarbete, organisationsdagarnas program och hur utvecklingsprogrammets projekt framskrider.

Verksamhetsledarnas möte fungerar som ett forum för samverkan, samordning och samarbete mellan organisationens centrala funktionärer. Under verksamhetsåret ordnades sex möten för verksamhetsledare, och dessutom ordnades regelbundet distansmöten för verksamhetsledare med ungefär två veckors mellanrum. Ordförande för mötena var verksamhetsledaren för Norra Karelens cancerförening Suvi Jolkkonen och verksamhetsledaren för Norra Finlands cancerförening Seppo Rajaniemi. Verksamhetsledarmötena spelar en viktig roll i utvecklingen av verksamheten och planeringen av samarbetet. De fungerar också som ett forum för en kamratstödd diskussion mellan verksamhetsledarna.

Organisationens svenskspråkiga verksamhet behandlades vid två skilda verksamhetsledarmöten. Österbottens cancerförening bar ansvaret för den nationella koordineringen av den svenskspråkiga verksamheten.

Organisationsdagarna. Cancerorganisationernas organisationsdagar för årligen samman personal och förtroendevalda från föreningarna för att möta varandra och diskutera frågor som är aktuella för organisationen. Sydvästra Finlands cancerförening ordnade organisationsdagarna tillsammans med Cancerföreningen i Finland. De ämnen som diskuterades under dagarna var bland annat organisationernas framtida finansiering, organisationernas ställning i social- och hälsovårdsreformen, stöd till insjuknade och deras anhöriga samt tillförlitlig information och missuppfattningar.

Stöd för cancerarbete. Cancerstiftelsens årliga stöd till Cancerföreningens medlemsorganisationer är ett etablerat sätt att bedriva praktisk rådgivning inom ramen för cancerarbetet samt stödja patienter och närstående. Stödet för cancerarbete riktas i huvudsak till att anställa rådgivningsskötare och det söks årligen. Cancerstiftelsen stöder verksamheten med drygt 600 000 euro varje år. Stödet för cancerarbete kanaliseras ur Rosa bandet-fonden och stiftelsens dispositionsfond.

Ett av stiftelsens mål är att möjliggöra jämlika tjänster inom cancerarbetet på olika håll i Finland. Stödet för cancerarbetet har i synnerhet riktats till det grundläggande arbetet och det kommer också i fortsättningen att ha en stark position när det gäller att stödja de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Stödet för cancerarbetet riktas bland annat till psykosocialt stöd, rådgivning och information – det är svårt att få dessa tjänster på ett övergripande sätt inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Resultatet mäts genom årlig rapportering, bland annat med antalet evenemang eller patientmöten samt kvalitativt med kundenkät. Understödsverksamheten rapporteras som en del av medlemsorganisationens årsberättelse och bokslut.

Under året inleddes ett utvärderingsprojekt om stödet för cancerarbetet för att tillsammans med Stiftelsen för rehabilitering utreda användningen, behoven, effektfullheten och ändamålsenligheten av den finansiering som beviljats och för att vidareutveckla finansieringen för att tillgodose lokala behov. Utvecklingsarbetet inleddes i slutet av 2022 och kommer att fortsätta under 2023. Ett brett spektrum av personal från regionala organisationer och patientorganisationer deltar i processen.

Gemensam statistikföring. Cancerorganisationernas gemensamma statistikföring vidareutvecklas. Under verksamhetsåret 2022 tog man i bruk gemensam statistikpraxis för att möjliggöra jämförbar datainsamling.

Personalärenden

Mål. Cancerorganisationernas mål som arbetsgivare är att personalen upplever arbetsglädje, att de är engagerade och motiverade och att de får tillräckligt med stöd i rätt tid för sitt arbete och för att utveckla sin egen expertis. Vi satsar på personalutveckling och på att erbjuda en utbildningsvänlig arbetsgemenskap. För oss är det viktigt att våra medarbetare trivs hos oss och att de rekommenderar oss som arbetsgivare. Under 2022 uppgick antalet årsverken vid centralbyrån till sammanlagt 94.

Flexibelt arbete. Trots att pandemin avtog fortsatte vi att arbeta huvudsakligen på distans. Vi har insett, och arbetshälsoenkäten har bekräftat, att distansarbetet som regel återspeglas i en brist på gemenskapskänsla. Likaså försvårar distansarbetet chefsarbetet. Detta är teman som måste undersökas ytterligare under 2023. Hybrid- och distansarbete skapar nya utmaningar för arbetet, utvecklingen av verksamheten och särskilt för gemenskapskänslan. Resultaten utmanar ledningen och cheferna att utforma nya ledningsmetoder.

Under verksamhetsåret färdigställdes utredningen av HR-programmets nuläge. Utifrån utredningen dras det upp riktlinjer för utvecklingsidéer för de kommande åren. I slutet av året beslutade man att beställa en arbetsmiljöundersökning som grund för en kartläggning av nya lokaler.

Under verksamhetsåret utvecklades HR-systemen kraftigt som en del av den övergripande ekonomireformen. System integrerades och automatiserades och verksamhetsprocesser förenklades. Samtidigt utvecklade man arbetsfördelningen och informationsflödet mellan olika funktioner i anslutning till HR- och chefsarbetet. Chefsforumen sammanträdde regelbundet via Teams för att dela erfarenheter och praxis samt för att utveckla organisationens chefsarbete.

Great Place to Work. I höstas deltog Cancerorganisationerna i utredningen Finlands bästa arbetsplatser (Great Place to Work). Utifrån utredningens resultat vidareutvecklar man ledningskulturen och chefsarbetet. Det här var tredje gången som Cancerorganisationerna deltog i utredningen i detta sammanhang. Resultaten i fråga om personalundersökningen inkom i december 2022. Av respondenterna ansåg 65 procent att vår arbetsplats antingen var mycket bra eller bra. Vi fick därför åter GPTW-certifikatet som bevis på att vi är en arbetsplats med god praxis. Personalen uppskattar i synnerhet betydelsen av och flexibiliteten i vårt arbete samt personalfördelarna. I fortsättningen utnyttjas resultaten när vi stärker HR-verksamhetens indikatorer och Cancerorganisationernas arbetsgivarimage.

Cancerregistrets organisationsreform. Syftet med reformen var att förbättra synergieffekterna mellan nyckelfunktionerna: forskningen om cancerbördan och cancerscreening, dataflödena och informationsproduktionen. Under 2022 började en ny forskningsdirektör, en ny forskningschef och utvecklingschefer för screening för livmoderhalscancer och tarmcancer.

Dataadministration, dataskydd och datasäkerhet

Dataadministrationen har som mål att effektivisera verksamheten samt att se till IKT-infrastrukturens funktionssäkerhet och trygga tjänster. Dessa mål främjades genom att övergå till molnbaserad utskrivning och förbättra det interna nätets funktionssäkerhet samt genom en rad ändringar för att frikoppla registret från resten av nätverket och stödja en eventuell framtida migrering.

Medlemsföreningarnas system för verksamhetsstyrning (Järkkäri). Statistikföringen i medlemsföreningarnas gemensamma system för verksamhetsstyrning (ERP) utvecklades, processerna och den tekniska plattformen för medlemsfaktureringen förnyades och nya egenskaper togs i bruk. Dataadministrationen är huvudansvarig för att organisera processreformen och systemets utveckling och ibruktagande.

Inom Cancerregistrets informationssystemprojekt inleddes användningen av den operativa kvalitetssäkringsapplikationen för masscreening i början av sommaren 2022. I appen kan man granska screeningdata över livmoder och tarm och komplettera informationen om ytterligare livmoderundersökningar. Vid kompletteringen kan man också utnyttja uppgifter från vårdanmälningssystemet Hilmo och Cancerregistret. Dessutom har man förnyat datamallarna för masscreening och cancerregistrering, deltagit i genomförandet av SNOMED CT-klassificeringen av patologiska fynd, som ska införas i Finland, och förberett sig på att klassificeringen i bruk vid Cancerregistret.

Dataskydd och datasäkerhet. De datasäkerhetskrav som gäller statsförvaltningens myndigheter gäller också Cancerföreningen i Finland (lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) och VAHTI-anvisningarna). Personuppgifter behandlas i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (679/2016) och dataskyddslagen (1050/2018) samt de särskilda dataskyddsbestämmelser som gäller för Cancerföreningens verksamhet. Ändringar i lagstiftningen följs aktivt.

Cancerföreningen och dess medarbetare svarar tillsammans för att det utförda arbetet följer principerna för datasäkerhet. Cancerföreningens dataskydd och datasäkerhet sköts av ett dataskyddsombud, en datasäkerhetschef, en datasäkerhetskonsult och en datasäkerhetsgrupp som behandlar frågor kring dataskydd och datasäkerhet.

Dataskyddsombudet och datasäkerhetschefen inskolade 21 nya arbetstagare i dataskydds- och datasäkerhetsfrågor med uppdaterade material. Datasäkerhetsutbildning ordnades för hela personalen och applikationsutvecklare. Riktlinjer för dataskydd utarbetades och delades ut till personalen och forskare. De skyldigheter som anges i dataskyddsförordningen följdes också genom att man fortsatte informera de registrerade om sina rättigheter och behandlingen av sina personuppgifter. Dessutom publicerade man dataskyddsbeskrivningar om behandlingen av personuppgifter. Blanketten för anmälan om datasäkerhetsöverträdelser uppdaterades och man ordnade ett evenemang för personalen om anmälan om datasäkerhetsöverträdelser. Dessutom ingick man dataskyddsavtal med underleverantörer som behandlar personuppgifter. Medlemsföreningarna fick råd i dataskyddsfrågor.

Cancerregistret publicerade sitt femte databokslut. Dessutom gjorde man förberedelser för att införa en informationssäker driftsmiljö enligt tillståndsmyndighetens föreskrift.

Tekniskt dataskydd. Övergången till ett SDN-nätverk, ett mjukvarudefinierat internt nätverk, slutfördes. Samtidigt kunde man separera registrets funktioner från resten av nätverket. Målet med de olika ändringarna i det interna nätverket syftar till att i förväg förhindra att sabotageprogram sprider sig eller får tillgång till systemen. Man reagerade på befintliga hot mot informationssäkerheten genom att göra ändringar i systemen.

Ekonomi och förvaltning

Året 2022 var åter ett år av reformer inom ekonomin. Införandet och förankringen av den nya ekonomiska verksamhetsmiljön har inneburit en stor insats och en förändring av arbetssättet inom ekonomin. Arbetet kommer att fortsätta under 2023, särskilt för att stärka kompetensen, inte bara inom ekonomin utan även inom andra funktioner. Den nya ekonomimiljön gör det möjligt att organisera flerföretagsverksamheten och stödtjänsterna för medlemsorganisationerna. Den centraliserade tjänsteverksamheten kommer att organiseras under 2023, men under räkenskapsperioden utarbetade man viktiga planer för serviceverksamheten, exempelvis när det gäller ekonomiska processer, ansvarsfördelning och servicemodeller.

Den nya systemlösningen omfattar modeller för hela ekonomistyrningen, de ekonomiska processerna, rapporteringsverktygen, betalningstrafiken och faktureringen. Förnyandet av systemet för ekonomistyrning gick hand i hand med förnyandet av andra systemprojekt (bl.a. kundhanteringssystemet för medelinsamlingen och systemet för verksamhetsstyrning (Järkkäri)). Under verksamhetsåret vidareutvecklade man också verksamhetsmodellen för de praktiska centraliserade ekonomitjänsterna genom att inleda organiseringen av tjänsteverksamheten för en medlemsorganisation som ett test. Ett antal medarbetare inom ekonomitjänsterna gick i pension, och vi rekryterade en ny lönehandläggare. På grund av ekonomisystemreformen rekryterade vi dessutom en tillfällig ekonomiexpert för att se till att projektet löper smidigt. Som en del av den ovan nämnda reformen utvecklade man också de HR-system som Cancerorganisationerna redan använder. De integrerades i systemhelheten och samtidigt ökade man användningen av automatik. Målet var att uppnå ett korrekt informationsflöde och en korrekt kvalitetssäkring samt att processerna inom ekonomin och andra stödfunktioner skulle vara tydligare och transparentare. Detta har betytt bland annat en förbättrad förutsägbarhet i ekonomin samt att prognoserna systematiserats till en del av den operativa verksamheten.

Verksamhetens och arbetsfördelningens utveckling. Ett särskilt mål för stödfunktionerna är att utveckla och förtydliga Cancerorganisationernas interna verksamhet och arbetsfördelning. Målet för detta strategiska utvecklingsprogram, som är gemensamt för Cancerorganisationerna, är att arbetet och kartläggningen inleds inom teman som hänför sig till ekonomin. I fortsättningen ska också andra funktioner utredas där det klart finns potentiella besparingar och synergieffekter med tanke på verksamhetens utveckling.

Under räkenskapsperioden ordnades utbildningar för personalen och ekonomiteamet i anslutning till de ekonomiska reformerna och HR-reformerna. Parallellt med reformen satsade man också på att kartlägga, specificera och förtydliga den interna arbetsfördelningen inom ekonomiteamet. Arbetet underlättades genom beskrivningar av processer och arbetsinstruktioner.

Finansieringens utveckling. Cancerorganisationernas finansiering är delvis beroende av hur statsfinanserna utvecklas. Man har kunnat förutse att finansieringen kommer att ändra särskilt i fråga om Cancerregistrets funktioner och den verksamhet som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Under verksamhetsperioden ökades Institutet för hälsa och välfärds statliga finansiering som tilldelats registret permanent till över en miljon euro. Tilläggsfinansieringen kommer att anslås till massundersökning och screeningverksamhet samt till deras utveckling och kvalitetsarbete. Andelen av finansiering från Social- och hälsovårdsorganisationernas understödscentral verkar stabil under överskådlig framtid. Finansieringen utvecklades dock som helhet positivt under räkenskapsperioden och finansieringsramarna för verksamheten hölls på de planerade nivåerna. Den strategiska styrningen av ekonomin och planeringen och övervakningen av inkomster och verksamhetens finansiering stärktes genom en långsiktig finansiell plan. I planen granskas utvecklingen av verksamheten och finansieringen under en period på över fem år. Planen kommer att bidra till proaktivt beslutsfattande och riktlinjebeslut för att utveckla och säkra finansieringsramarna för Cancerorganisationerna.

Insamlingsverksamhet

Mål och resultat. Cancerstiftelsens mål för 2022 var att få in 13 miljoner euro i donationer och via företagsavtal. Målet var att testamentsgåvorna skulle utgöra 4 miljoner euro av denna summa. Liksom tidigare år låg tyngdpunkten i medelinsamlingen på testamentsgåvor, Rosa band-insamlingen och månadsdonationer. Intäkterna av Cancerstiftelsens medelinsamling uppgick till sammanlagt 34,2 miljoner euro, varav intäkterna från testamenten uppgick till 23 miljoner euro. Bruttointäkterna från insamlingen av medel ökade med 90 procent jämfört med föregående år tack vare ett exceptionellt antal testamentsgåvor. Förvaltnings- och insamlingsutgifternas andel var 17 procent (2021: 18 %). Intäkterna stärker stiftelsens roll som en betydande finansiär av cancerforskning samt som en organisation som säkerställer stödtjänster för cancerpatienter och cancerarbetet via Cancerföreningen i Finland.

Donationer. I slutet av året hade Cancerstiftelsen sammanlagt 33 500 månadsgivare. De viktigaste metoderna var ett årligt tv-program samt aktiv telefonförsäljning och nätreklam. Det interna telemarketingteamet fortsatte att arbeta vid sidan av ett externt telemarketingföretag. För att få nya testamentsdonationer vidtogs marknadsföringsåtgärder på webben och i print.

Marknadsföring. I och med det nya kundhanteringssystemet införde man också ett verktyg som automatiserar marknadsföringen, Marketing Cloud. Det är en verktygslåda för marknadsföring som gör det möjligt att rikta marknadsföringens innehåll till olika målgrupper i rätt kanal, vid rätt tidpunkt och med rätt innehåll. Genom automatiseringen av marknadsföringen kan marknadsföringsteamets resurser i framtiden riktas effektivare. År 2022 var Marketing Cloud särskilt till hjälp med att engagera privata donatorer genom automatiserade kedjor.

Förankringen av Cancerstiftelsens konkurrensfaktorer inleddes med varumärkesmarknadsföring, då Cancerstiftelsen lät producera det första fleråriga kampanjmaterialet. Syftet med varumärkesreklam är inte bara att främja de önskade varumärkesegenskaperna, utan också att engagera befintliga givare och få nya givare att påbörja sin stig.

Rosa bandet. Designern av 2022 års Rosa band var journalisten Maria Veitola. Det övergripande temat för kampanjen var sloganen ”Den här stunden är vår”. 2022 var det tredje året som intäkterna från Rosa bandet-insamlingen utnyttjades för att stödja forskning kring alla cancerformer, och forskningstemat var cancer med dålig prognos. Kampanjen startades med ett pressmöte som ordnades i Musikhuset och som direktsändes för tredje året i rad via kampanjens webbplats. Insamlingen genomfördes i oktober och avslutades i februari 2023 då resultaten offentliggjordes. I marknadsföringen och kommunikationen kring resultaten fokuserade man på att tacka donatorer, samarbetspartner och frivilligarbetare. I insamlingen deltog ett flertal kändisar, erfarenhetsexperter och cancerforskare. Kampanjens mål var att samla in 3,7 miljoner euro för finländsk forskning. Resultatet var rekordhögt: 5 miljoner euro.

Julinsamling. Genom julinsamlingen, årets sista insamling, insamlade man medel till familjer som behöver ekonomiskt stöd och som drabbats av cancer. Antalet ansökningar om understöd har till och med tiodubblats under de senaste tio åren, och genom Cancerstiftelsens julsamling tog man tag i detta växande problem. Förutom erfarenhetsexperter deltog kändisarna Heidi Willman, Arttu Wiskari och Erin i julinsamlingen.

Utbildning och kurser. Medelinsamling är en bransch med hård konkurrens, och Cancerstiftelsen måste investera i att upprätthålla sin yrkeskompetens. Under året deltog insamlingsteamet i kostnadsfria och avgiftsbelagda utbildningar och kurser både i Finland och utomlands.

Kommunikation

Målet för Cancerföreningen i Finlands kommunikation är att den information och de tjänster som Cancerföreningen producerar ska kunna hittas så lätt som möjligt och att kommunikationsinnehållet stöder Cancerorganisationernas målgrupper i olika livssituationer och informationsbehov.

Kommunikationsenheten svarar för föreningens interna och externa kommunikation samt för föreningens varumärke och rykte. Enheten producerar kommunikation om centralbyråns olika funktioner – hälsotjänster, hälsofrämjande och Finlands cancerregister – i samarbete med de sakkunniga.

Kommunikationen utnyttjar flera olika medel och kanaler. Som kommunikationskanaler utnyttjade man webben, intranätet, sociala medier, videor, tidningen Syöpä-Cancer, nyhetsbrev och tryckta presentationsmaterial. Dessutom eftersträvade man ökad synlighet genom flerkanalig marknadsföring i medier.

Ökad medvetenhet och starkare varumärke. Organisationens konsekventa visuella synlighet på sociala medier förstärktes genom införandet av en gemensam uppsättning bildmallar för sociala medier. De gemensamma bilderna för hela organisationen stödde en enhetlig visuell linje. Organisationens experter fick medieträning för att stödja ambassadörverksamheten. Målet var att öka kännedomen om organisationen också med hjälp av ett externt nyhetsbrev som utkom elva gånger under året. Nyhetsbrevet hade nästan 1 000 prenumeranter.

Djupare kundförståelse. Ett centralt tema för utvecklingen av kommunikationen under 2022 var att bättre definiera målgrupperna och fördjupa kundförståelsen.

För att utveckla konceptet för webbplatsen Allt om cancer satte man ihop en fokusgrupp bestående av fem personer med cancer och deras anhöriga, som bland annat testade prototypen av konceptet. Resultaten sammanställdes till en karta över servicevägar som bygger på sjukdomsstadier och som beskriver målgruppernas erfarenheter och behov i olika stadier av sjukdomen.

Betydelsen av organisationens kommunikation i sociala medier undersöktes genom en fokusgruppsundersökning. Enkäten besvarades av 24 personer runt om i Finland. Undersökningen visade till exempel att alla respondenter ansåg att organisationens kommunikation var tillförlitlig. Av de svarande ansåg 84 % att organisationens kommunikation hjälpte dem att bättre klara av den svåra livssituation som cancer orsakar. Fokusgruppsundersökningarna kommer att fortsätta och utvidgas till att omfatta både sociala medier och webbplatser.

Kundperspektivet beaktades också i tidningen Syöpä-Cancer. Tidningens läsarpanel utvärderade tidningens utseende och innehåll fyra gånger under året samt planerade nya innehåll. I panelen deltar 35 läsare.

Harmonisera kommunikationen. Målet med projektet var att öka kännedomen om organisationen och öka kommunikationens genomslagskraft. Projektet startade 2021 och avslutades under sommaren 2022. Under verksamhetsåret utvecklade man inom projektet strategier för medlemsföreningarnas kommunikationsinnehåll och testade en gemensam kommunikationskalender för organisationen. Det interna samarbetet tog ett stort steg framåt när det nationella kommunikationsnätverket började planera organisationens gemensamma kommunikation. Projektets resultat omsätts i vardagligt arbete med början 2022 och detta fortsätter året därpå.

Kommunikation genom kampanjer. I våras 2022 ordnade Cancerorganisationerna en kampanj för att öka medvetenheten om det nya programmet för tarmcancerscreening. Kampanjen uppmuntrade också målgruppen, män och kvinnor i åldrarna 60–64 år, att delta i screeningen. I kampanjen betonades att det är lätt att göra screeningtestet hemma. Kampanjvideon visades som en allmännyttig infosnutt i Yle TV 1 under vecka 20. Den huvudsakliga reklamen var dock inriktad på Facebook och Instagram, där målet var att nå tittare och styra dem till webbplatsen med hjälp av bildannonser. Bilder användes också i displayannonser på nätet. Drygt 300 000 personer började titta på videon, varav 140 000 tittade på en fjärdedel av videon och 62 000 tittade på hela videon. Bildannonserna samlade drygt 7 000 klick. Efter goda resultat upprepades kampanjen hösten 2022 för att öka deltagandet, med ännu bättre resultat. Drygt 460 000 personer började titta på videon, varav 210 000 tittade på en fjärdedel av videon och 95 000 tittade på hela videon. Bildannonserna samlade drygt 8 500 klick.

På Världscancerdagen den 4 februari använde organisationen sina sociala medier för att kommunicera om likabehandlingen av cancerpatienter och alla cancerpatienters rätt till bästa möjliga vård. Under den europeiska cancerveckan i maj var temat solskydd.

Webbplatser. Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna, Utan cancer och Finlands cancerregister är Cancerorganisationernas viktigaste webbmedier. Det är kommunikationsenheten som uppdaterar, analyserar, utvecklar och marknadsför webbplatserna. På webben är konkurrensen om synlighet hård. Därför satsar man på Cancerorganisationernas webbplatser på fem centrala element: fördjupande av kundförståelsen, sökmotoroptimering, analys och konversionsoptimering samt på att öka utnyttjandet av sociala medier och bloggar.

Webbplatserna Allt om cancer, Cancerorganisationerna och Utan cancer erbjuder aktuell information om förebyggande av cancer, cancersjukdomar, canceröverlevnad och organisationens tjänster. Målet är bland annat att de som insjuknat i cancer och deras närstående ska klara av den svåra livssituationen och att alla som är intresserade av sin egen hälsa ska få stöd för sina hälsofrämjande livsstilsval.

På Finlands cancerregisters webbplats finns ett brett utbud av forskningsrelaterat och vetenskapligt innehåll för olika målgrupper. För allmänheten erbjuder webbplatsen cancerstatistik och statistiktolkning på ett tydligt och lättförståeligt sätt. Webbplatsen erbjuder också information om cancerbördan i Finland. Till forskare och experter förmedlar webbplatsen forskningsdata. För medierna erbjuds ny och färdig cancerinformation.

Det viktigaste utvecklingsprojektet för webbkommunikationen under året var genomförandet av den första fasen av ombyggnaden av webbplatsen Allt om cancer. Det innefattade en nytt koncept för webbplatsen och en upphandling av en teknisk partner för webbplatsen. Den förnyade webbplatsen lanseras år 2023.

Det nya konceptet bygger på teman som mänsklig inriktning och målgruppsorientering. I framtiden kommer webbplatsens innehåll och tjänster att anpassas till besökarnas livssituation. Webbplatsens innehåll kommer att göras mer lättfattligt och mänskligt, men på ett sätt som bibehåller informationens tillförlitlighet och faktabaserade karaktär. Konceptet bygger på visuell enkelhet, vilket gör det lättare att ta till sig och hitta information.

De finskspråkiga sidorna på webbplatsen Allt om cancer lockade cirka 876 000 besökare under året (2021: 1 208 000). De svenskspråkiga sidorna hade ungefär 54 000 besökare och de engelskspråkiga sidorna ungefär 7 000 besökare. Året innan hade de svenska sidorna 100 500 besökare och de engelska sidorna 31 400 besökare. Helheten Cancersjukdomar var åter den mest besökta. Webbplatsen är med i programmet ”Google för ideella organisationer”, som erbjuder föreningen en månatlig budget på 10 000 dollar för marknadsföring på Google.

Den finskspråkiga webbplatsen Cancerorganisationerna hade cirka 75 000 besökare under året (2021: 178 000). De svensk- och engelskspråkiga webbplatserna hade tillsammans cirka 23 000 besökare. Webbplatsen Utan cancer riktas till människor som är intresserade av sin hälsa och hur de kan förebygga cancer. Den finskspråkiga webbplatsen hade ungefär 75 000 unika besökare under året (2021: 108 000). Orsakerna till det minskade antalet besökare webbplatserna hänför sig bland annat till den hårdnande konkurrensen inom sökmotormarknadsföringen och de kakförfrågningar som lagts till på webbsidorna.

Den finskspråkiga webbplatsen Finlands cancerregister hade cirka 64 000 besökare under året (2021: 76 200). Den engelskspråkiga versionen hade cirka 3 800 besökare och den svenskspråkiga versionen cirka 1 700 besökare. Webbplatsens populäraste innehåll är faktasidorna om cancerscreeningar, cancer- och screeningstatistiken och applikationen där besökaren själv kan söka olika cancerstatistik.

Sociala medier. Kommunikationsenheten ansvarar för två Facebook-sidor och för organisationens LinkedIn-sida. I slutet av året hade Cancerorganisationerna 12 806 följare på Facebook (2021: 12 202). LinkedIn-sidan hade 875 följare i slutet av året (2021: 518). LinkedIn-kommunikationen fokuserar på teman om organisations- och arbetsgivarvarumärket, medan Facebook-kanalerna publicerar innehåll som stöder personer som insjuknat i cancer och deras närstående samt alla som är intresserade av sin egen hälsa.

Cancerorganisationernas kommunikation sköter två Twitter-konton. På kontot @Syopajarjestot publiceras pressmeddelanden och aktuella nyheter. Kontot hade 3 106 följare i slutet av året (2021: 2 975). Cancerregistrets Twitter-konto koncentreras främst på Cancerregistrets forskningskommunikation. Kontot hade 662 följare i slutet av året (2021: 606). På Cancerorganisationernas Instagram-konto delas bland annat innehåll om hälsofrämjande och aktuella frågor inom Cancerorganisationerna. Kontot hade 2 152 följare i slutet av året (2019: 1 950). Cancerorganisationerna har även en YouTube-kanal, som har 1 775 följare (2021: 1 640).

Mediekommunikation. Cancerföreningen i Finlands mediekommunikation ger information om cancerbehandling och cancerförebyggande åtgärder, organisationens tjänster och Cancerregistrets statistik och forskning. Dessutom vill man genom mediekommunikation påverka bland annat lagstiftningen om hälsa. År 2022 var till exempel cancerforskning och cancerprognoser, cancerscreening och riskfaktorer för cancer teman som ökade synligheten i medierna. Kommunikationsenheten publicerade 30 pressmeddelanden. En del av pressmeddelandena publicerades också som webbnyheter och delades via sociala medier. Kommunikationsenheten följer kontinuerligt Cancerorganisationernas synlighet i medierna. På så sätt analyserar man inte bara traditionella medier utan också sociala medier och bloggar.

Tidningen Syöpä-Cancer. Tidningen Syöpä-Cancer är det viktigaste av Cancerorganisationernas tryckalster. Tidningen utkom fyra gånger år 2022. Tidningens upplaga är cirka 90 550 exemplar. Tidningen skickades till medlemmarna i Cancerföreningen i Finlands medlemsföreningar samt till alla prenumeranter. I tidningen ingick en bilaga på svenska för dem som hade prenumererat den. Den svenskspråkiga bilagan hade en upplaga på nästan 4 300 exemplar. Tidningens styrgrupp sammanträdde två gånger under året.

Det finns en finsk- och svenskspråkig digital version av tidningen på webbplatsen Allt om cancer. År 2022 firade tidningen sitt 45-årsjubileum, och för att fira det presenterade tidningen utvalda nyhetsartiklar från de första åren.

Stöd för medlemsföreningarnas kommunikation. Medlemsföreningarnas kommunikation stöttades genom att man utvecklade enhetlig kommunikation för hela organisationen. Med medlemsföreningarna hölls 16 workshoppar om innehållsstrategier för kommunikation, vilket resulterade i skapandet av specifika innehållsstrategier för föreningarna för att hjälpa dem att göra sin kommunikation mer relevant för sina målgrupper. Organisationens enhetliga kommunikation främjades även av ett nationellt kommunikationsnätverk, som sammanträdde månatligen via Teams. Kommunikationsavdelningen ordnade två utbildningsdagar för nätverket. Teman var bland annat nyheter på intranätet, Facebook-reklamer och verktyget Canva.

Intern kommunikation. Kommunikationsavdelningen ansvarar för utvecklandet av Cancerorganisationernas gemensamma intranät och utbildningen av personalen. Under verksamhetsåret 2022 flyttades intranätet till en ny teknisk plattform och dess innehåll förnyades. Innehållsproducenterna fick utbildning i det nya systemet. Kommunikationsavdelningen ordnade två utbildningstillfällen för personalen om de nya funktionerna i Teams, särskilt Teams delade kanaler, och genomförde två personalundersökningar för att bedöma effektiviteten av den interna kommunikationen. Undersökningarna visade till exempel att för personalen på centralbyrån är Teams allmänna kanaler den viktigaste kanalen för information om interna frågor och att arbetsfördelningen mellan Teams och intranätet måste förtydligas ytterligare: det måste ges tydligare vägledning om hur de olika kanalerna ska användas.

Cancerstiftelsen samarbetar med Cancerföreningens kommunikation för att producera och publicera nytänkande och aktuell forskningskommunikation. Cancerregistret är Cancerorganisationernas eget forskningsinstitut. Dess verksamhet utnyttjas som en del av Cancerstiftelsens kommunikationsinsatser. Arbetet för att öka kännedomen om epidemiologisk forskning fortsätter.

Cancerstiftelsens kommunikation stöder stiftelsens strategiska mål och ökar kännedomen om stiftelsen och stärker dess rykte. Cancerstiftelsens varumärke stärktes genom en starkare och mer systematisk kommunikation som riktas till donatorer. Under 2022 låg fokus på kärnbudskapen för givarkommunikationen och på kampanjkommunikation för att stödja medelinsamlingen. Dessutom satsade man på att uppnå en stark synlighet i medier. I medieinsatserna utnyttjades också expertisen hos Cancerorganisationernas experter. Målet är att fortsättningsvis att upprätthålla och stärka Cancerstiftelsens roll så att vi också under de kommande åren är välgörenhetsmålet och samarbetspartnern framför andra.

Under verksamhetsåret 2022 publicerade Cancerstiftelsen 19 pressmeddelanden och ordnade två pressmöten: ett pressmöte om Rosa bandet och ett pressmöte om Dansar med stjärnor-samarbetet (med MTV). Cancerstiftelsen samlade 265 träffar i medier, och de nådde 210 miljoner personer. Antalet träffar i medier ökade med 26,8 procent jämfört med föregående år (2021). Den intjänade medieuppmärksamheten både för Rosa bandet -kampanjen ökade med 13 procent jämfört med året innan. Rosa bandet nämndes i 224 artiklar under kampanjtiden i höstas 2022.

Information om forskningsstipendium och ansökningsanvisningarna samt den elektroniska ansökningsprocessen finns på Cancerstiftelsens webbplats. Forskarna engageras fortsättningsvis i högre grad i att berätta om resultaten av sitt arbete och resultaten kommuniceras i samband med stiftelsens koncept På forskningsresan. Inom webbkommunikationen och på sociala medier vidareutvecklar man den analysbaserade verksamheten och planenligheten för att engagera och få fler följare.

Förtjänstmedaljer och priser

Cancerorganisationerna har många olika sätt att hylla förtjänstfulla personer inom cancerbekämpningen, cancervården och organisationens verksamhet.

Förtjänstmedaljer för cancerbekämpning finns i tre kategorier (guld, silver och brons) och de delas ut årligen på förslag av medlemsföreningarna och centralbyrån. Cancerföreningen i Finlands delegation utser en förtjänstmedaljskommitté för två år åt gången. Kommittén behandlar motiverade förslag i april och lägger fram ett förslag om förtjänstmedaljsmottagare för delegationens vårmöte. Förteckningen över pristagare år 2022 finns i slutet av årsberättelsen.

Cancerstiftelsens pris för årets cancerläkare och årets cancersjukskötare utdelas årligen. Prissumman är 5 000 euro. Till årets cancerläkare valdes specialläkare i cancersjukdomar, docent Siru Mäkelä från HUS Cancercentrum. Till årets cancersjukskötare valdes Elina Kiviniemi, som jobbar som biträdande avdelningsskötare och sjukskötare vid Tammerfors universitetssjukhus.

Cancer Foundation Finland Prize

Cancerstiftelsens pris Cancer Foundation Finland Prize, som delas ut med 3–5 års mellanrum, gick år 2022 till professor Aleyamma Mathew, som är direktör för Thiruvananthapurams cancercentrum i Indien. Prissumman är 5 000 euro.

Syftet med priset är att stödja och uppmuntra Indien att utveckla sina cancerregister och den registerbaserad forskningen samt att stärka det decennier långa bandet mellan Cancerstiftelsen och indiska cancerregister.

Professor Mathew har aktivt deltagit i utvecklingen av Indiens nätverk för cancerregister i över 30 år. Han har arbetat som cancerepidemiolog för Asian Pacific Organisation for Cancer Prevention och som gästforskare vid amerikanska National Institutes of Health (NIH). Mathew har slutfört sin doktorsexamen i Finland med stöd av Cancerorganisationerna.

Internationell verksamhet

Deltagandet i internationell verksamhet bygger på två primära mål: 1) att inverka på bekämpningen av cancer genom internationella organisationer och nätverk samt 2) kollegialt lärande.

NCU. Finlands treåriga ordförandeskap i nordiska cancerunionen NCU inleddes 2021 och fortsatte under verksamhetsåret 2022. Cancerorganisationernas nya generalsekreterare Juha Pekka Turunen blev ny ordförande för unionen. Under det andra året av ordförandeskapet ordnade Cancerorganisationerna tre möten för NCU:s styrelse (den första på distans på grund av coronarestriktionerna och juni. och novembermötet i Helsingfors).

Cancerorganisationerna ansvarade i sin helhet för ansökningsprocessen för NCU-forskningsfinansiering samt för förvaltningen av finansieringen År 2022 beslutade NCU att finansiera tio samnordiska forskningsprojekt med sammanlagt 750 000 euro. I fråga om strategiska projekt fattades ett beslut: en treårig finansiering för projektet NCU Common Actions for the Prevention of Overweight and Obesity among Children – NCU-CAPOC. NCU:s styrelse beslutade att öka sin forskningsfinansiering med 200 000 euro/år från och med 2023. En intern NCU-arbetsgrupp inrättades för att utveckla finansieringens genomslag. Vid NCU:s styrelsemöten utbyttes erfarenheter och hördes förslag i anslutning till cancerbekämpningen, såväl av Cancerorganisationernas egna experter som av finländska och utländska gäster.

ECL. Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) har 30 medlemsorganisationer från 25 europeiska länder. ECL, som har sitt säte i Bryssel, har en viktig roll i fråga om Europeiska kommissionen och Europaparlamentet bland annat när det gäller att lobba för frågor som rör cancerbekämpning. Tillsammans med sina medlemsorganisationer strävar ECL efter att trygga en högklassig och ändamålsenlig vård på lika villkor i hela Europa. Organet främjar också kunskapen om cancer. ECL:s 42:a årsmöte hölls i november på Cypern.

IARC (WHO:s internationella cancerforskningsorganisation i Lyon). Samarbetet med internationella cancerforskningsorganisationen IARC inom forskning och cancerbekämpning är aktivt. Forskningsdirektör Sirpa Heinävaara från Finlands cancerregister var Finlands representant i IARC:s vetenskapliga råd.

UICC. Cancerorganisationerna är medlem i internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control) och stöder cancerbekämpning i icke-industrialiserade länder till exempel via fonden ICRETT (International Cancer Technology Transfer Fellowships). UICC ordnade internationella cancerkongressen World Cancer Congress i Genève i oktober.

FCA. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (Framework Convention on Tobacco Control, FCTC) är ett internationellt avtalssystem som syftar till att begränsa användningen av tobaksprodukter. Cancerföreningen stöder ramkonventionen via sitt medlemskap i koalitionen Framework Convention Alliance (FCA).

ICISG. International Cancer Information Service Group är ett nätverk som samlar ihop cancerrådgivningstjänster från olika länder och organisationer för att utveckla sin verksamhet. Nätverket upprätthåller webbplatsen www.icisg.org och skickar ut ett nyhetsbrev. Nätverket grundades 1996 och har ungefär 70 medlemsföreningar. Cancerföreningen i Finland är medlem i ICISG.

IPAAC (Innovative Partnership for Action Against Cancer). Cancerföreningen ledde med hjälp av Cancerregistret delhelheten om förebyggande av cancer och cancerscreening i det ur EU:s hälsoprogram finansierade samprojektet (Joint Action) IPAAC (2018–2022). Projektet är en gemensam satsning mellan EU-medlemsländer och Europeiska kommissionen. Också Institutet för hälsa och välfärd deltog i projektet. Inom projektet rapporterades resultat från fyra temamöten som ordnades i samarbete med IARC och ECL. Vid slutkonferensen i december 2021 rapporterades de viktigaste resultaten av hela projektet. För webbaserad kommunikation producerades dessutom en infografisk guide om styrstrukturerna för cancerscreeningprogram samt policyrekommendationer om tidig upptäckt, cancerscreening och förebyggande av cancer. De viktigaste resultaten var rekommendationerna om att förnya de europeiska canceranvisningarna: 1) European Code against Cancer och 2) åtgärder för att främja tidig upptäckt av cancer, såsom cancerscreening, på europeisk nivå. Projektets slutrapport färdigställdes i början av 2022.

Bumper EU4Health. Det av samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues) samordnade projektet Bumper startade i slutet av 2022. Cancerorganisationerna deltar i projektet. Projektet ska utveckla en mobilapp för cancerprevention för EU-medborgare för att främja medvetenhet om och verkställandet av de europeiska rekommendationerna om cancerprevention. Det är fråga om ett tvåårigt projekt. Cancerorganisationerna deltar i utformningen och testningen av appen samt i distributionen av den i Finland.