Två av tre som får cancer överlever och allt fler som insjuknat i cancer lever med en kronisk form av sjukdomen i åratal eller till och med i årtionden. I och med bättre vårdresultat ökar de insjuknades behov av stöd för rehabilitering genast efter diagnosen, under cancerbehandlingarna och efter att de avslutats. Stärkande av kunskapsbasen Forskning. Cancerregistret fortsätter forska i hälsorelaterade och sociala faktorer som hänför sig till det senare livet av personer som drabbats av cancer i ung ålder. De viktigaste samarbetspartnerna vid denna forskning är nordiska forskarsamfund och i Finland de aktörer som sköter patienter inom specialupptagningsområdena. Samarbete med cancercentrumen. Ett mål för Cancerregistrets verksamhet är att utvidga datainnehållet i registret på ett kontrollerat sätt i framtiden för att bidra till att skapa ett nationellt kvalitetsregister för cancer. Under 2022 lade man vid samarbets- och myndighetsmöten (Institutet för hälsa och välfärd) grunden för att definiera nationella ”kvalitetsregisterdata” om cancer. Till det viktigaste innehållet valdes cancerns utbredning vid diagnos, återfall, spridning och cancerbehandling. I statsbudgeten har fortsatt tilläggsfinansiering beviljats för att utveckla Cancerregistrets kvalitetsregisterverksamhet. Under 2023 kommer planerings- och utvecklingsverksamheten att inledas och organiseras mer systematiskt. Ett centralt sätt att utvidga datainnehållet har varit att fästa uppmärksamhet vid den strukturerade och enhetliga registreringen av patientuppgifter på nationell nivå och vid kommunikationen om den. Samarbetet med cancercentrumen är en del av kvalitetsregisterverksamheten. Rådgivningstjänster Rådgivningstjänsterna som helhet. Cancerorganisationernas rådgivningstjänster bestod 2022 av en nationell rådgivningstjänst och de tjänster som medlemsföreningarna erbjuder. Med rådgivningstjänsterna vill Cancerorganisationerna erbjuda information och psykosocialt stöd till dem som insjuknat i cancer, deras närstående och alla som funderar på frågor kring cancer. Psykosocialt stöd erbjöds på lika villkor enligt klienternas behov runtom i Finland i olika skeden av sjukdomen men också i samband med övergången till vardagen efter insjuknandet. Det hälsofrämjande arbetet var en del alla tjänster vid Cancerorganisationerna. Den nationella rådgivningstjänsten erbjöd rådgivning per telefon, e-post och via en chatt på finska, svenska och engelska. Den nationella rådgivningen var en distanstjänst, medan medlemsföreningarnas rådgivning sköttes både på distans och på mottagningar. Rådgivning om sociala förmåner. Telefontjänsten för rådgivning om sociala förmåner lanserades för tio år sedan. Telefontjänsten är en del av den nationella rådgivningstjänsten och betjänar således hela Finland. Via telefontjänsten och per e-post gav man vägledning kring frågor om cancerpatienters utkomst och sociala förmåner. Största delen av kontakterna gällde försämrade utkomstmöjligheter bland cancerdrabbade eller deras familjer. I ett samtal behandlades dock ofta flera frågor. Tjänsten kontaktades 117 gånger under verksamhetsåret 2022; majoriteten var telefonsamtal. Förmånsrådgivningens statistikverktyg togs i bruk under året. Smärtlinjen för cancerpatienter. År 2022 fortsatte också verksamheten vid cancersmärtlinjen, som ordnas i samarbete med HUS. Tjänsten är avsedd för personer med cancer, deras anhöriga och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Tjänsten upprätthålls av smärtkliniken vid HUS i samarbete med Cancerorganisationernas nationella rådgivningstjänst. Frågor besvaras av specialsjukskötare och läkare som är bekanta med smärtbehandling. Tjänsten är öppen vardagar kl. 9–12. Under verksamhetsåret 2022 inkom 37 samtal till smärtlinjen. Samtalen gällde främst otillräcklig smärtlindring och bristande kunskaper om vem man ska kontakta i fråga om smärtlindring. Andra ofta förekommande teman var okontrollerbar smärta och problem med medicinering. De flesta problem löstes i telefon. Några klienter togs dock in till Smärtkliniken för vård eller så konsulterade man en smärtklinikläkare för att hitta rätt smärtstillande behandling för klienten. Vid några tillfällen var läkaren på smärtkliniken också i kontakt med vårdgivaren för att ge råd. Ärftlighetsrådgivning. Cancerorganisationernas specialutbildade skötare har erbjudit ärftlighetsrådgivning sedan 1995. Behovet av ärftlighetsrådgivning har ökat i och med genforskningens och den individualiserade medicinens utveckling samt när människornas medvetenhet ökat. År 2022 gjorde man en ärftlighetskartläggning för 143 personer, och ärftlighetsläkaren tog ställning till ärftlighetsrisken hos 111 personer. 59 personer remitterades till den specialiserad sjukvården. Den geninformation som personen får har stor betydelse, eftersom den preciserar diagnosen, tidigarelägger diagnosen för släktingar som löper risk för insjuknande, gör det lättare att planera uppföljningen och gör det möjligt att erbjuda släktingar (över 18 år) en förutseende genundersökning. Dessutom får de som är bärare av generna i fråga efter utredningen möjlighet till förebyggande åtgärder och tidig diagnos. Om det inte konstateras ett genfel i släkten, kan personen befrias från övervakning och hens cancerrisk är densamma som i befolkningen. Under verksamhetsåret ordnades tre kurser: personer med bröst- eller äggstockscancer med BRCA-gendefekt och friska personer med BRCA 1- eller BRCA 2-gendefekt som Teams-utbildning och friska personer med Lynch syndrom som veckoslutskurs. Utvecklingsarbete. Under verksamhetsåret 2022 fortsatte samarbetet med de regionala rådgivningstjänsterna och verksamheten integrerades i rådgivningstjänstens verksamhet. För rådgivningsskötare ordnades en tvådagarsutbildning, Parrelationens klossar, tillsammans med centret för parförhållanden Kataja. Dessutom fick rådgivningsskötare intern utbildning via Teams, och de deltog i externa seminarier och föreläsningar. Samarbetet med yrkeshögskolorna fortsatte på samma sätt som under de föregående åren. Tjänster för familjer Föra barnen på tal. År 2022 blev Cancerorganisationerna projektpartner i Föreningen för mental hälsa i Finlands projekt Ylva, som stöder skuldsatta personers psykiska hälsa och föräldraskap och finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral åren 2022–2024. Målet med projektet är att stärka den mentala hälsan och stödja vardagen hos föräldrar i överskuldsatta familjer genom att öka kompetensen hos de yrkespersoner som möter dem. Antalet ansökningar från cancerdrabbade personer om ekonomiskt stöd har nästan tiodubblats under de senaste tio åren. Genom Ylva-projektet får Cancerorganisationerna bland annat fler föra barnen på tal-metodexperter och -utbildare. Boosterdagen för Föra barnen på tal-experter ordnades i våras i samarbete med teamet för funktionellt barn- och familjearbete vid Föreningen för mental hälsa i Finland. För Föra barnen på tal-experter vid medlemsföreningarna ordnade Cancerorganisationerna på våren en pilotgrupp på distans om handledning av Föra barnen på tal-metoden. Under verksamhetsåret färdigställdes också en marknadsföringsvideo för riksomfattande bruk. Samarbetet med centret för parförhållanden Kataja fortsatte inom temana rehabilitering och stödpersonsverksamhet. Våren 2022 ordnade man tillsammans med Kataja en fyrdelad serie webbinarier för cancerdrabbade personer, deras anhöriga, yrkesutbildade personer, frivilliga inom Cancerorganisationerna och andra intresserade. Webbinarierna berättare hur parförhållandet kan vara en stärkande resurs i situationer där en familjemedlem har cancer. I webbinarierna deltog sammanlagt 248 personer. Respons inkom av 36 procent av deltagarna, och helhetsbetyget för webbinarieserien var 3,3 på en skala från ett till fyra. Under hösten ordnade man på nationell plan två Parrelationens klossar-utbildningar för professionella inom Cancerorganisationerna. Utbildningarna erbjöd stöd och verktyg för att arbeta med parförhållandet i situationer där den ena partnern har insjuknat i cancer. Stöd för rehabilitering Allmänt. Två av tre som får cancer överlever och allt fler som insjuknat i cancer lever med en kronisk form av sjukdomen i åratal eller till och med i årtionden. I och med bättre vårdresultat ökar de insjuknades behov av stöd för rehabilitering genast efter diagnosen, under cancerbehandlingarna och efter att de avslutats. Mål. Cancerorganisationernas rehabiliteringsstöd bidrar till att främja och upprätthålla de insjuknades funktions- och arbetsförmåga och välbefinnande, vilka är grundläggande förutsättningar för ett gott liv. Cancerorganisationerna erbjuder stöd för rehabilitering vid rätt tid och vill allt bättre svara mot klienternas behov av stöd i sjukdomens olika skeden. Cancerorganisationernas rehabiliteringsstöd syftar till att komplettera de offentliga rehabiliteringstjänsterna. Kurser. Cancerföreningen i Finland och dess medlemsorganisationer erbjuder nationella tematiska, målinriktade och av professionella ledda gruppbaserade kurser för personer som insjuknat i cancer, personer med gendefekter och deras närstående. Kursverksamheten finansieras dels genom bidrag från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, dels genom egen finansiering. Kurserna genomförs både som fysiska möten och på webben. Kurserna ordnas som 3–5 dygn långa kurser vid rehabiliteringscentrum eller som flera veckor långa perioder av öppen rehabilitering. Syftet med kurserna är att ge information, stärka de insjuknades och deras anhörigas personliga färdigheter, resurser och överlevnadsmetoder samt att stödja insjuknade och närstående att klara sig i vardagen med sjukdomen. Kurserna möjliggör också kamratstöd som handleds av yrkesutbildade personer. Kurserna stöder deltagarna i att bli aktiva aktörer för att främja sin egen rehabilitering och öka sitt välbefinnande. Under verksamhetsåret 2022 ordnades 63 kurser; de hade totalt 1 100 sökande och 699 deltagare. Antalet kurser, sökande och deltagare nådde åter upp till nivån före coronapandemin. Kurserna ordnades för enskilda personer, för par eller för familjer, och de erbjöds som tematiska eller funktionella kurser. Kurser ordnades som intensivkurser vid rehabiliteringscentrum, som öppna kurser, som webbkurser och som kombinationskurser. 72 procent av deltagarna var kvinnor/flickor och 32 procent var män/pojkar. 59 procent av deltagarna var cancerpatienter och 41 procent var närstående. Coronapandemin orsakade vissa ändringar i kursverksamheten under vintern och våren 2022, och vissa kurser fick skjutas upp eller ställas in. 80 procent av deltagarna gav respons. Responsen visade att deltagarna uppfattade kurserna som nyttiga: betyget var 4,4 på en skala från 1 till 5. Distanskurser för familjer. Under året färdigställdes distansgruppmodellen Känslor på nätet, som riktas till barn. Modellen är avsedd som kamratstödsverksamhet för grundskoleelever som har förlorat en förälder eller ett syskon. Modellen svarar på önskemål om att alla barn i målgruppen, oavsett var de bor, ska kunna ansöka om att gå med i en nationell distansgrupp. Modellen har utvecklats av Cancerorganisationerna, Sydvästra Finlands cancerförening, Sylva – föreningen för cancersjuka barn och unga och Käpy – Barndödsfamiljerna rf. Cancerorganisationerna har också samarbetat med Nuoret lesket ry, en stödorganisation för personer som blivit änkor eller änklingar i arbetsför ålder, i fråga om marknadsföring och för att nå målgruppen. Distansgruppmodellens handledarmaterial presenterades för Cancerorganisationernas experter under våren. Under året ordnades tre Känslor på nätet-grupper inom ramen för Cancerföreningarnas kursverksamhet och i samarbete med föreningar: ungdomar som förlorat en förälder, grundskolebarn som förlorat en förälder, grundskolebarn som förlorat ett syskon). För föräldrar utvecklades dessutom en webbkurs på Peda.net som erbjöd stöd i situationer när en förälder har cancer. Utveckling. Verksamheten i anslutning till rehabiliteringsstödet och kursverksamheten utvecklades aktivt internt vid Cancerorganisationerna. Verksamheten utvecklades i samarbete med andra organisationer, de regionala cancercentrumen och den offentliga hälso- och sjukvården. När det gäller kursverksamheten uppdaterades deltagarnas feedbackformulär och ett nytt formulär för uppföljning infördes för att återspegla kursernas mer permanenta effekter. Också kursernas ansökningsblanketter uppdaterades. Vad gäller distanskursen som främjar cancerdrabbade personers hälsa och välbefinnande undersökte man i distansworkshoppar med cancerpatienter och Cancerorganisationernas experter hurdan distanskursens struktur och innehåll borde vara för att främja de insjuknades hälsa och välbefinnande på bästa möjliga sätt. En intern utvecklingsgrupp vid Cancerorganisationerna har bildats för att vidareutveckla distanskursen. För att marknadsföra kurserna producerades två reklamfilmer, som ska användas för att nå ut till målgruppen. År 2022 färdigställdes en avhandling (högre yrkeshögskoleexamen) som erbjöd information och utvecklingsförslag om hur digitala verktyg kan tas i bruk vid Cancerorganisationerna. Avhandlingen färdigställdes i samarbete med Cancerorganisationerna och företaget Living Skills Oy. Den information som fås från avhandlingen kommer att användas vid införandet av digitala verktyg. Enkät om rehabilitering. Våren 2022 genomförde Cancerorganisationerna, Diabetesförbundet i Finland, Finlands hjärtförbund och Stiftelsen för rehabilitering en enkät för att kartlägga och beskriva hur cancer, diabetes och hjärtsjukdomar påverkar livet och vardagen för personer med dessa sjukdomar. I enkäten identifierade man också eventuella behov av stöd och kartlade den rehabilitering som genomförts. Enkäten användes ytterligare för att ta reda på vilken typ av stöd och rehabilitering de insjuknade har fått av olika professionella för att hjälpa med vardagen eller arbetet. Totalt 979 personer svarade på enkäten, varav 360 eller 37 procent hade cancer. Resultaten kommer att användas inom påverkansarbetet gällande stödet och rehabiliteringen för patienter och deras familjer. Motivations- och utvärderingsverktyget Living Skills användes inte under 2022. Under året har samlade man in information och utvecklingsförslag om införandet av digitala verktyg. Dessutom utformade man ett utbildningspaket om effektfullheten och målinriktningen hos kursverksamheten för Cancerorganisationernas experter. Målet med utbildningen är att öka experternas förståelse om effektiv kursverksamhet och motivera dem att använda verktyget Living Skills. Styrgruppen för rehabilitering är en expertgrupp som består av Cancerorganisationernas medlemsföreningar. Gruppen följer, planerar och utvecklar organisationens tjänster och kursverksamhet som stöder rehabilitering. Styrgruppen sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret 2022. Nätverkssamarbete. Cancerorganisationerna verkar aktivt i ett rehabiliteringsnätverk som samordnas av Finlands social och hälsa rf, ett nätverk för kursverksamhetens utveckling samt i nätverket för öppen rehabilitering som samordnas av Osteoporosförbundet i Finland och i dess utvecklingsgrupp. Den allmänna jämförelsen av verksamheten fortsatte i samarbete med Stiftelsen för rehabilitering, Hjärtförbundet, Psoriasisförbundet och Centralförbundet för mental hälsa. Cancerorganisationernas utbildningsdag. År 2022 ordnades den första gemensamma utbildningen för rådgivningsskötare och specialister på rehabilitering och hälsofrämjande åtgärder. Utbildningens tema gällde äldre människor och cancer. Utbildningsdagen ordnades som en tvådagarsutbildning i Helsingfors. I samband med utbildningen firades den nationella rådgivningstjänstens 30-årsjubileum med en bankett. I utbildningen deltog 54 sakkunniga från Cancerorganisationerna. Frivillig- och stödpersonsverksamhet Utveckling av frivilligverksamhet. Projektet för att utarbeta en handbok för frivilligverksamheten lanserades i mars 2022 i samarbete med fyra medlemsföreningar. Syftet med handboken är att synliggöra befintliga principer och metoder som fungerar bra och att komma överens om gemensamma nya metoder och riktlinjer som stöder ledningen av frivilligverksamheten och stärker ledningsförmågan. Handboken kommer att förbättra verksamhetens kvalitet och smidighet genom att den stärker och utvecklar gemensamma strukturer och gemensam praxis som stöder frivilligarbete av hög kvalitet. Målet är dessutom att garantera en högklassig, enhetlig och smidigt organiserad frivilligverksamhet som ökar viljan och motivationen att frivilligarbeta inom Cancerorganisationerna. Handboken är en tydlig och omfattande informationskälla för att stödja utvecklingen, kommunikationen och marknadsföringen samt för att nå och rekrytera nya frivilliga. Handboken produceras i digitalt format och den blir klar i höst 2023. Dessutom producerade man kort för sociala medier för att tacka och rekrytera frivilliga och en video om frivilligarbetarens stig för medlemsföreningar. Ledarskapsutbildning. Under verksamhetsåret fick de som arbetar inom frivilligverksamheten vid medlemsföreningarna stöd och utbildning för att stärka och utveckla lednings- och utvärderingsarbetet. Man ordnade tre webbinarier om ledningen av frivilligverksamhet. Webbinarierna behandlade frivilligverksamhetens planering och mål, samordningsprocesser och grunderna för tjänstedesigntänkande. Webbinarieproducent var företaget Osana yhteistä ratkaisua Oy. Dessutom ordnade man fyra morgonkaffestunder på distans med olika teman samt ett årligt riksomfattande seminarium om frivilligverksamhet. Enkät om frivilligverksamheten. Under verksamhetsåret genomförde man en riksomfattande enkät till Cancerorganisationernas frivilligarbetare. Enkäten besvarades av 566 personer. Genom enkäten fick man information om genomförandet av frivilligverksamheten och om utvecklingsbehoven på nationell nivå. Medlemsföreningarna fick tillgång till föreningsvisa rapporter om enkätens resultat för att kunna utveckla sin egen frivilligverksamhet. Inom Cancerorganisationerna arbetar totalt 4 200 frivilligarbetare i olika uppgifter (Figur 3). Frivilligarbetarna är en viktig resurs för Cancerorganisationerna. Ryskspråkiga frivilligarbetare. Samarbetet med föreningen för rysktalande i Finland och medlemsföreningarna inleddes genom att erbjuda kamratstöd för föreningens medlemmar som insjuknat i cancer. Cancerorganisationernas kamratstödjare svarade för stödet. Erfarenhetsexperter. Cancerorganisationerna ordnade tillsammans med det riksomfattande nätverket för erfarenhetsexperter grundutbildning för nya erfarenhetsexperter i Kajanaland, Lappland och Birkaland och fortutbildning i Lahtis. Tillsammans med nätverket planerade man även en kommunikationskampanj för de kommande åren. Cancerorganisationernas erfarenhetsexperter utbildas av nätverket för erfarenhetsexperter och Cancerorganisationerna. De delar med sig av sina erfarenheter och har till uppgift att öka förståelsen och kunskapen om cancersjukdomar bland yrkespersoner och studerande inom olika branscher samt den stora allmänheten. Stödpersonsverksamheten är en viktig form av frivilligverksamhet vid Cancerorganisationerna. En stödperson kan stödja insjuknade eller närstående i sjukdomens olika faser genom att erbjuda kamratstöd eller stöd med vården i livets slutskede. År 2022 bestod utvecklingsgruppen för stödpersonsverksamheten av tio medarbetare från medlemsföreningarna. Gruppen sammanträdde med några månaders mellanrum. Gruppens mål är att granska och utveckla Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet samt förbättra tillgången till stödtjänster på nationell nivå. Utvecklingsgruppens uppdragsbeskrivning uppdaterades hösten 2022. Statistikföring. Under verksamhetsåret hade Cancerorganisationerna sammanlagt 836 stödpersoner inom kamratvården och vården i livets slutskede. I verksamheten deltog 542 kamratstödjare, 284 stödpersoner inom vården i livets slutskede och 179 handledare för kamratstödsgrupper. Dessa personer erbjöd stöd till sammanlagt cirka 2 971 personer. Det ordnades omkring 7 900 möten med stödpersoner och totalt 104 olika kamratstödsgrupper som leddes av stödpersoner. Under året sammanträdde kamratstödsgrupperna 924 gånger och det gjordes 4 887 besök till grupperna. Utbildning. År 2022 ordnades en utbildning om digitalpedagogik för professionella som utbildar stödpersonal vid medlemsföreningarna i samarbete med Jyväskylä yrkeshögskola. År 2022 publicerades utbildningen för kamrathandledare på Peda.net och det tillhörande utbildarmaterialet förnyades i samarbete med Sylva – föreningen för cancersjuka barn och unga och Mellersta Finlands cancerförening. Under året erbjöd man i samarbete med medlemsföreningarna via Peda.net en webbutbildning för kamratstödjare, en webb-utbildning för kamrathandledare och En bra vardag för barn-fortbildning för stödpersoner i samband med Föra barnen på tal-arbetet. Under året deltog 93 personer i utbildning för kamratstödjare, 79 personer i utbildning för stödpersoner inom vården i livets slutskede och 32 personer i utbildning för kamrathandledare. I fortbildning deltog 438 personer. För stödpersoner ordnades två nationella fortutbildningar på distans, och varje utbildningskväll samlade cirka 80 deltagare. Verksamhets-/arbetshandledning. Stödpersonerna erbjöds handledning personligen och på distans så att de fick stöd med att orka och arbeta vid sidan av personer som insjuknat i cancer eller deras närstående. Under året ordnades handledning i grupp 172 gånger. Handledningen ordnades på nationell nivå och antalet besök var 990. Under året testade man gruppbaserad distanshandledning för Cancerorganisationernas kamrathandledare i samarbete med Österbottens cancerförening och Cancerföreningen i Satakunta: tre grupper i våras och fyra grupper i höstas. OLKA-samarbete. I slutet av 2022 deltog åtta medlemsföreningar i OLKA-nätverkets TOIVO-app för kamratstöd, vilket gör det lättare för cancerpatienter och deras anhöriga att få tillgång till kamratstöd även via appen. Cancerorganisationernas nationella synlighet och täckning förbättrades i appen under året. De medlemsorganisationer som är med i appen är nu samlade under varumärket Cancerorganisationerna, vilket gör det lättare att hitta kamratstöd. Det riksomfattande Saava-projektet för frivilligverksamheten inom vården i livets slutskede, som finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral 2021–2023, samordnas av Föreningen för palliativ vård i Finland rf. Cancerorganisationerna deltar i projektet som samarbetspartner och inom pilotområdena deltar medlemsföreningarna Norra Finlands cancerförening och Sydvästra Finlands cancerförening. Målet med projektet är att på nationell nivå förenhetliga utbildningsmodellen och strukturerna för vårdens frivilligverksamhet, öka verksamhetens synlighet och integrera verksamheten som en naturligare del av den offentliga hälso- och sjukvården. Den årliga seminariedagen för frivilligarbetare inom vården i livets slutskede genomfördes på distans i oktober 2022 och koordinerades av Saava-projektet. År 2022 uppdaterades innehållet på webbplatsen Allt om cancer så att det även omfattade Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet inom vården i livets slutskede. Ekonomiskt stöd till mindre bemedlade cancerdrabbade personer och familjer där ett barn insjuknat i cancer Cancerorganisationerna beviljar finansiellt stöd till mindre bemedlare personer som insjuknat i cancer. Bidragen beviljas på ansökan till vilken ska bifogas ett utlåtande av en socialarbetare. Stiftelsens stöd till mindre bemedlade personer med cancer kanaliseras via Cancerföreningen i Finlands sociala kommitté. Bidragssummorna låg mellan 400 och 1 000 euro. Understödsverksamhetens betydelse med tanke på familjernas utkomst har ökat kraftigt under de senaste åren i och med att den ekonomiska osäkerheten och antalet missgynnade personer ökat. Också energikrisen har påverkat situationen. Det finns många olika stödformer för cancerarbete, och de alla har en plats vid sidan av andra former av stöd i samhället. Understödsbeloppet för mindre bemedlade cancerdrabbade personer ska i fortsättningen ökas på basis av efterfrågan. Under 2022 inleddes utvecklingsarbetet för att digitalisera ansökningsprocessen; den elektroniska ansökan kommer att tas i bruk 2023. Samtidigt ska man stärka målgruppernas och socialarbetarnas medvetenhet om understödsformerna och förutsättningarna för att få understöd. Ur Barnens cancerfond till Emilia Heinonens minne och Svea Ahlqvists fond delar Cancerstiftelsen ut stöd för familjer där ett barn insjuknat i cancer. Sammanlagt beviljades 48 000 euro i stöd för 40 familjer.
