Stärkande av kunskapsbasen Regionala och socioekonomiska skillnader. År 2022 tog Cancerregistret fram ny cancerstatistik och nytt cancermaterial i befolkningsgrupper efter utbildningsnivå. Hos både män och kvinnor var skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer i fråga om cancerincidensen relativt sett störst vid lung- och luftstrupscancer, där incidensen på grundnivån var mer än dubbelt så stor som på den högre utbildningsnivån. De regionala skillnaderna i cancerbördan i fråga om de vanligaste cancersjukdomarna var störst vid lungcancer hos kvinnor. Om skillnader efter utbildningsgrupp och region rapporterades i statistikpublikationen Cancer 2020. I en separat studie undersöktes förändringar i den regionala variationen hos prostatacancer med hjälp av cancerdata på kommunnivå. Det har funnits betydande regionala variationer i incidensen redan i årtionden, men de regionala skillnaderna i dödligheten i prostatacancer har minskat och inga statistiskt signifikanta skillnader observerades under den senaste årsperioden. Dödligheten i prostatacancer var dock i genomsnitt lägre i kommuner med en hög andel högutbildade. Fördröjd diagnos. I forskningsprojektet om vägen från symptom till patient undersökte man användningen av tjänster inom hälso- och sjukvården ett år före diagnos. Projektet syftar till att ta fram information om användningen av tjänster och periodiseringen i anslutning till diagnos och tillgång till vård samt om fördröjningarna före diagnos och eventuell vård. Breddning av kunskapsbasen. Vid Cancerregistret har man inlett åtgärder utifrån vilka man strävar efter att samla in och hitta strukturerade parametrar som i allt högre grad betjänar uppgiftsanvändarna. Man har exempelvis börjat med dataurvinning för att plocka ut den TNM-klassificering som beskriver tumörens stadium ur patologiska textbaserade rapporter. Internationellt forskningssamarbete vid Cancerregistret Den år 2021 inledda samnordiska undersökningen om cancerincidensen, cancerdödligheten och screeningdeltagande bland invandrarkvinnor, som finansieras av nordiska cancerunionen NCU, fortskred enligt plan. Undersökningen har fokuserat på kvinnor som invandrat till de nordiska länderna från länder utanför västvärlden och jämfört dem med den kvinnliga befolkningen i länderna. Resultaten redovisas i fyra olika publikationer, varav manuskripten om cancerincidens och -dödlighet har skickats för granskning (med registret som huvudansvarig) och de andra två är under förberedelse. Under verksamhetsåret 2022 färdigställdes några av de sista forskningsartiklarna inom forskningsprojektet EU-TOPIA (Towards Improved Screening for Breast, Cervical and Colorectal Cancer in All of Europe), som har haft finansiering från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Cancerregistret deltog i projektet. År 2022 publicerades inom projektet en simuleringsmodellstudie om kostnadseffektiviteten av tarmcancerscreening i Finland (Heinävaara m.fl. 2022). Studien bygger på data från det första året av pilotprojektet för FIT-screening, som inleddes 2019, samt på en kombination av modelleringsdata för män och kvinnor. Resultaten av studien utnyttjades för att välja målpopulationen för screeningprogrammet för tarmcancer och tröskelvärdena för FIT-screeningtestet för 2022. I projektet undersöktes också ojämlikheter i screeningtestning genom att undersöka anonymiserade data från två stora europeiska enkäter (Bozher m.fl. 2022). I studien konstaterades betydande ojämlikheter i screening för livmoderhals-, bröst- och tarmcancer beroende på hushållets inkomster, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus och födelseland. Finland deltar tillsammans med Danmark och Sverige i SALiCCS-forskningskohorten (Socioeconomic Consequences in Adult Life after Childhood Cancer), som följer de socioekonomiska långtidseffekterna av cancer i barndomen. År 2022 publicerade projektet bland annat en artikel om yrkesstatus och utbildning. I höstas startade projektet CanScreen-ECIS, där man ska bereda den tredje europeiska rapporten om cancerscreening. Syftet är att utveckla och testa en ny miljö för behandling av screeningdata som kan integreras i det mer omfattande europeiska systemet för cancerinformation (ECIS). Projektet leds av internationella cancerforskningsorganisationen IARC och Cancerregistret deltar i flera av projektets arbetspaket. Finland ansvarar för arbetspaketet Capacity Building. I det samnordiska Nocca-projektet (Nordic Occupational Cancer Study), som samordnas av Cancerregistret och som kartlägger cancerriskerna i samband med arbetsrelaterade exponeringar, publicerades i samarbete med IARC en undersökning om sambandet mellan socioekonomisk ställning och risken för lungcancer i de nordiska länderna. Dessutom publicerades referentgranskade studier om cancerrisken hos personer som exponeras för elektromagnetisk strålning i arbetet samt om yrkesrelaterad cancerrisk för näs- och svalgcancer. I den internationella CONCORD-3-undersökningen jämfördes den relativa femårsöverlevnaden hos leukemipatienter under 25 år i olika länder. Den totala överlevnaden för alla typer av leukemi i Finland var 87 procent. Finland hörde till de åtta bästa länderna i Europa; endast Danmark och Island hade högre överlevnad. I Finland ökade överlevnaden bland barn och unga med leukemi avsevärt under 2000-talet. Kostnader för cancervård. Cancerstiftelsen har sedan 2018 haft en öppet tillgänglig webbtjänst med uppgifter om de årliga kostnaderna för cancervård efter cancertyp, landskap och kostnadsslag från och med 2014. Nordic Healthcare Group uppdaterar uppgifterna och upprätthåller webbtjänsten. År 2021 genomfördes ett projekt med hjälp av vilket man kunde skilja läkemedelskostnaderna från kostnaderna för sjukhusvård. Nätverktyget, som uppdaterats med läkemedelsuppgifter och kostnadsuppgifter för 2020, publicerades i början av 2022. Screeningtjänster och screening Genom en ändring av statsrådets screeningförordning i augusti 2021 startade den nationella screeningen för tarmcancer i januari 2022, baserad på ett immunokemiskt blodprov av avföringen, och screeningen för livmoderhalscancer utvidgades till att omfatta även kvinnor i åldern 65 år. År 2022 hade Finland således tre nationella screeningprogram: screening för livmoderhalscancer för kvinnor i åldrarna 30–65 år, bröstcancerscreening för kvinnor i åldrarna 50–69 år och den nyligen lanserade screeningen för tarmcancer för alla kvinnor i åldrarna 60–68 år. Screeningprogrammet för tarmcancer kommer att stegvis utvidgas till att omfatta även 56–74-åringar. Efter att den riksomfattande tarmcancerscreeningen inleddes ökade också antalet screeninglaboratorier. Fimlab Oy, som deltog i pilotfasen av screeningen, utökade sin verksamhet tillsammans med samarbetspartnern Nordlab Oy från tolv kommuner till 210 kommuner (55 % av målbefolkningen). Följande nya screeninglaboratorier öppnades: Huslab Oy i huvudstadsregionen, Norra Karelen och Kymmenedalen (33 % av målbefolkningen), Islab Oy i Södra och Norra Savolax (8 % av målbefolkningen) och Synlab Oy i Joensuutrakten (4 % av målbefolkningen). I Fimlabs och Synlabs kommuner användes FOB Gold-testet, medan Huslabs och Islabs kommuner använde OC Sensor Pledia. Screeningprogrammet inleddes enligt ett protokoll och en testlista som utarbetats av den expertgrupp som utsetts av den nationella styrgruppen. Lanseringen av det nya nationella screeningprogrammet innebar mycket arbete för Massundersökningsregistret. It-system byggdes upp och screeningprocesser finslipades vid laboratoriemöten varje vecka. Rådgivningen och handledningen till kommunerna ökades, med dussintals kontakter varje vecka. Olika webbaserade utbildningspaket för screeningskötare och endoskoper färdigställdes. I slutet av 2022 hade 147 sjukskötare och 122 specialister slutfört en webbutbildning. För screeningskötare ordnades också månatliga utbildningstillfällen; 40–60 personer deltog regelbundet. Innehållet i ett utbildningspaket för screeningpatologer utarbetades. Screeningprotokollet preciserades bland annat genom att den andra påminnelsen togs bort från och med den 1 januari 2023. Information om det reviderade protokollet (figur 5) skickades till alla laboratorier. Kommunerna informerades också om tidsplanen för screeningkoloskopier. Inför social- och hälsovårdsreformen 2023 skickade man ett brev till välfärdsområdena där man betonade att de i fortsättningen kommer att ansvara för organiseringen av cancerscreening och för avtalen med laboratorier och screeningenheter. I december 2022 publicerade Europeiska unionen uppdaterade rekommendationer om cancerscreening. De föreslår att man vid screening för livmoderhalscancer bör övergå till HPV-testning och förbereda screening av vaccinerade kohorter. Målgruppen för bröstcancerscreening bör utökas och screeninghistoriken bör integreras i screeningprotokollet för tarmcancer. Det rekommenderas också att screening för prostatacancer och lungcancer skulle testas och tas i bruk genom forskning. Den nationella styrgruppen för cancerscreening publicerade ett ställningstagande om integrationen av EU-rekommendationerna i den finländska screeningen. Styrgruppen inrättade också expertgrupper för screening för prostatacancer och lungcancer. Expertgrupperna för livmoderhals-, bröst- och tarmcancerscreening inledde utarbetandet av kvalitetshandböcker. Expertgruppen för screening för livmoderhalscancer publicerade ett uppdaterat screeningprotokoll, som distribuerades till kommunerna och välfärdsområdena. Experterna (1 + 7) från Massundersökningsregistret arbetade både i styrgruppen och i alla expertgrupper. Registret deltog också i utvecklingen av screeningpatologin för tarmcancer i en separat patologigrupp. Expertarbete. Direktören för screening deltog som medlem i den nationella styrgruppen för cancerscreening och var ordförande för expertgruppen för tarmcancerscreening. Utvecklingscheferna för screening deltog som sekreterare i arbetet av expertgrupperna för screening för livmoderhals- och tarmcancer. Forskningsdirektören var medlem i expertgrupperna för bröst- och tarmcancerscreening. Forskning om screening. I en studie baserad på uppgifter från screening för livmoderhalscancer och screening utanför screeningprogrammet konstaterades att Papa-prov var ett effektivt testsätt både inom och utanför screeningprogrammet med tre och fem års mellanrum (Pankakoski m.fl. 2022). Testet hade största effekten för personer 35 år och äldre. Testningen utanför screening fokuseras på personer under 30 år, där screeningens effekt kan ifrågasättas. Den ökade användningen av HPV-testning i screeningprogrammen har ökat screeningens remiss- och fyndfrekvens jämfört med Papa-provtagning (Hakkila m.fl. 2022). Ytterligare undersökningar som enbart baseras på långvarig HPV-infektion leder dock till överdiagnostisering. I en annan studie undersöktes effekten av alternativa och i efterhand skapade algoritmer för HPV-screening på kolposkopibördan i förhållande till screening med Papa-prov (Vahteristo m.fl. 2022). HPV-screeningen var bättre på att hitta milda till måttliga precancerösa förändringar, av vilka många läker av sig själva. HPV-screeningens känslighet och noggrannhet balanserades bäst när HPV-positiva individer utan cellförändringar följdes upp under en lång tid. Utvecklingen av HPV-screeningalgoritmen undersöks i en studie där biologiskt material används för att analysera mer specifika HPV-genotyper från arkiverade prov. År 2022 fick man behövliga forskningstillstånd för forskningen och ett samarbetsavtal undertecknades mellan Karolinska Institutet, HUS, Institutet för hälsa och välfärd och Cancerföreningen i Finland. De första proverna kommer att skickas för genotypning till Karolinska Institutet under våren 2023. Dessa resultat redovisas mer ingående i årsöversikten över livmoderhalscancer (pdf, på finska). Med Aalto-universitetet pågår en gemensam studie om bröstcancerscreening. I studien kommer man att bedöma kostnadseffektiviteten av att förlänga screeningens målålder jämfört med nuläget. Forskarna ska utnyttja registerdata bland annat för screeningens inverkan på utbredningsgrad, bröstcancerincidens, canceröverlevnad och kostnaderna för screening och behandling. År 2019 inleddes ett pilotprojekt för tarmcancerscreening, där tröskelvärdet för FIT-screeningtestet definieras separat för män och kvinnor. År 2020 sänktes tröskelvärdena för båda könen. Screeningens effektivitet och effekterna av att sänka tröskelvärdet undersöktes med hjälp av uppgifter från de två första åren (Kuoppa m.fl. 2022). Deltagandet i tarmcancerscreeningen var utmärkt bägge åren och högre hos kvinnor än hos män. Sänkningen av tröskelvärdet ökade andelen positiva testresultat hos båda könen, men de positiva prediktiva värdena för fyndandelarna förblev oförändrade. Resultaten från det första året har också utnyttjats i en modelleringsstudie om kostnadseffektivitet (se 6 k EU-TOPIA). Vid Cancerregistret pågår också en undersökning för att vidareutveckla screening, bland annat på grundval av risk. PSA-screeningstudien FinRSPC (Finnish Randomised Study of Screening for Prostate Cancer) har följt cirka 80 000 män under en period på 25 år. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur screening för prostatacancer påverkar dödligheten i prostatacancer samt hur screening påverkar kostnadseffektiviteten och livskvaliteten. Nu när interventionsfasen är över följs studiepopulationen genom att samla in data från olika register. År 2022 uppskattade man inom studien risken för prostatacancer hos män med ett PSA-värde på <3 ng/ml. PSA-värdena <1 hade en mycket låg 20-årsincidens av prostatacancer, medan PSA-värdena på 2–2,99 hade en 4–5-faldig incidens av aggressiv sjukdom. Dessutom har man undersökt sambandet mellan läkemedel som används för att behandla andra sjukdomar (epilepsimedicin och Allopurinol) och dödligheten i prostatacancer. Inom projektet, som leds av Tammerfors universitet, bereds sju doktorsavhandlingar och fem andra avhandlingar. Totalt var drygt 20 manuskript under beredning år 2022. År 2022 färdigställdes Sanni Helandars doktorsavhandling Aspects of Lifestyle and Symptoms in Colorectal Cancer Screening: A Population-Based Survey Study in Finland. Den visade att tarmcancerscreening inte ledde till negativa livsstilsförändringar. Tre doktorsavhandlingar kommer att slutföras under sommaren eller den tidiga hösten 2023. Ämnena i avhandlingarna är screening för livmoderhalscancer i de nordiska länderna i samband med ändrade primära tester (Papa, HPV), faktorer som påverkar screeningdeltagande samt effektiviteten och ändamålsenligheten av screening och övrig testning för livmoderhalscancer i olika åldersgrupper.
