År 2022 utdelade vi sammanlagt cirka 7,35 miljoner euro i stipendier. Med denna summa finansierades 93 forskare. Stipendier Stipendier för cancerforskning. År 2022 utdelade vi sammanlagt cirka 7,35 miljoner euro i stipendier. Med denna summa finansierades 93 forskare. Cancerstiftelsen utdelade stipendier endast en gång under 2022: på hösten utdelades ett storstipendium och övriga stipendier för forskargrupper samt doktorandstipendier. Utlysningen av vårens resestipendier öppnades inte, eftersom en stor del av de resestipendier som hade beviljats 2020 fortfarande var oanvända. Deras brukstid har förlängts till utgången av 2022. Principerna för ansökan om stipendier och finansieringskriterierna granskas årligen; Cancerstiftelsens experter sammanträdde åter i maj för att bedöma utvecklingsbehoven. De principer och kriterier som gällde året innan förblev i stort sett oförändrade. Stipendiebesluten baserar sig fortsättningsvis på sakkunnigbedömningar som görs av stiftelsens bedömningskommittéer samt på stipendienämndens föredragning. Man öronmärkte inte längre någon separat finansiering för psykosocial cancerforskning. Planeringen av utvecklingen av detta område inom cancerforskningen inleddes hösten 2022. Annat stöd för forskning Stöd till Cancerregistret och Massundersökningsregistret. Cancerregistret och Massundersökningsregistret får statsunderstöd via Institutet för hälsa och välfärd för att upprätthålla lagenliga basfunktioner. Statsrådets nedskärningar av anslagen till Institutet för hälsa och välfärd har också påverkat registrens bidragssummor. Cancerstiftelsens årliga stöd till registren har uppgått till 1 150 000 euro. Därtill finansierar Cancerstiftelsen en epidemiologisk forskaranställning vid Cancerregistret (totala kostnader 60 000 euro). Anställningen är avsedd för en forskare som bereder sin doktorsavhandling. Stiftelsen för Finlands cancerinstitut grundades ursprungligen av Undervisningsministeriet och Cancerorganisationerna för att förhindra att finländska cancerforskare permanent flyttar utomlands. Från början understödde ministeriet och Cancerstiftelsen Stiftelsen för Finlands cancerinstitut med lika stora bidrag. Efter 2013 har Stiftelsen för Finlands cancerinstitut inte fått statsunderstöd från ministeriet. Å andra sidan har K. Albin Johanssons stiftelse på 2000-talet börjat understödja Stiftelsen för Finlands cancerinstitut med en betydlig insats. Cancerstiftelsen och Stiftelsen för Finlands cancerinstitut har en klar arbetsfördelning: Stiftelsen för Finlands cancerinstitut upprätthåller forskaranställningar och Cancerstiftelsen stöder cancerforskning på andra sätt. Cancerstiftelsen beredde sig på att stödja cancerinstitutets forskaranställningar också 2023 och fortsatte beredningen av ett samarbetsavtal. Genom avtalet fastställs principerna för finansieringen av och kriterierna för forskaranställningarna för de kommande åren. Till Nordiska cancerunionens (NCU) fond för cancerforskning anvisades 193 965 euro för att finansiera samnordiska forskningsprojekt. Övrigt stöd. Cancerstiftelsen beviljade docent Allan Tiitta ett års stipendium för en undersökning och publikation i anslutning till Cancerstiftelsens 75-årsjubileum. Cancerregistret som en nationell datareserv och producent av datatjänster Registrering av cancerfall. Cancerregistret upprätthåller för Institutet för hälsa och välfärds räkning nationella registeruppgifter om cancer och cancerscreening i hela Finland. Av alla nya cancerfall som diagnostiserades i Finland gjordes vid Cancerregistret ett fallsammandrag som samlade de viktigaste uppgifterna om cancerdiagnosen (diagnosdatum, läge, histologisk diagnos, utbredningsgrad och diagnosmetod). Fallsammandrag skapas både automatiskt och av personer som är utbildade i registrering. Under verksamhetsåret behandlade man särskilt canceruppgifter från 2021–2022. Under året kunde man påskynda databehandlingen så att den preliminära statistiken för 2022 kan publiceras redan i april 2023. År 2022 kunde Cancerregistret tillhandahålla reviderade och sammanställda uppgifter för forskningsändamål fram till slutet av statistikåret 2020 samt preliminär statistik för 2021. Med hjälp av registrets långtidsdata kunde man liksom tidigare år producera långa tidsserier om cancerbördan och göra prognoser om bördans utveckling. Under året inkom sammanlagt 28 390 kliniska canceranmälningar, varav 1 048 i pappersform, cirka 8 000 via webbtjänsten och cirka 18 300 som dataplockningar. Antalen förändrades inte nämnvärt jämfört med föregående år, även om det totala antalet anmälningar minskade något. Antalet canceranmälningar på papper har minskat med nästan en tredjedel, vilket är i linje med målen. Antalet mottagna anmälningar varierar från månad till månad, eftersom målet är att automatisera leveransen av anmälningar i form av dataplockningar så att den sker kvartalsvis. Figur 6 visar de anmälningar som lagrats i databasen efter källa. Utöver de kliniska anmälningarna mottogs cirka 9 100 vårdanmälningar, varav 7 330 via webben och 1 790 via plockning ur informationssystem. Samtliga patologiska anmälningar, totalt omkring 288 780 enskilda diagnoser, inkom genom elektronisk överföring. Ökningen förklaras bland annat av att datainsamlingarna har utvidgats. Från Statistikcentralen inhämtades sammanlagt 17 564 anmälningar om dödsfall, främst gällande år 2021, som behandlades vid Cancerregistret. I dessa var cancer den statistiska underliggande dödsorsaken i 13 555 fall. Vid Cancerregistret uppdaterade man den automatiska sammanställningen av cancerfall genom att utveckla nya precancerösa automater, särskilt för informationsbehoven i samband med tarmcancerscreening. Det automatiserade systemet kan behandla ungefär hälften av den information som Cancerregistret tar emot. Syftet med den automatiserade behandlingen är att minska den arbetsbörda som manuell cancerregistrering kräver och göra arbetet så konsekvent och modernt som möjligt. Alla canceranmälningar som gäller patienten beaktas när fallsammandraget skapas. Den automatiserade behandlingen gäller endast uppgifter som inkommer i strukturerad form. Därför är strukturerade data av hög kvalitet särskilt viktiga för att säkerställa korrekt registrering. Under året genomförde man med hjälp av ett slumpmässigt urval en systematisk kvalitetskontroll av de registreringar som automaten sammanställt. Uppgifternas noggrannhet och kvalitet konstaterades vara på utmärkt nivå, men till exempel saknas ofta uppgifter om utbredningsgrad eftersom de inte inkommit i strukturerad form till Cancerregistret. Vid sammanställningen av fallen behövs också yrkesutbildade personers expertis. I och med den automatiserade behandlingen kommer experternas kompetens att användas särskilt för mer sofistikerade sammanställningar, för utvärderingar och för att utveckla datainsamlingen. Produkter. Cancerstatistiken för år 2020 publicerades i april 2022 och rapporten i juni 2022. Rapporten erbjuder en överblick över cancersituationen i Finland i form av statistik och enkla bilder. Ett nytt innehåll i rapporten var uppgifter om regionala skillnader i cancer, vilka hade tagits fram inom utvecklingsprogrammet Tutka. Cancerbördan fördelar sig ojämnt regionalt och det fanns skillnader i både cancerincidensen och -dödligheten. Skillnaderna var störst vid lungcancer hos kvinnor: I Helsingfors, Lappland och Åland diagnostiserades det klart fler fall av lungcancer hos kvinnor än i resten av landet. Förhandsstatistiken för 2021 publicerades tidigare än någonsin, redan i augusti 2022. Enligt förhandsstatistiken och cancerprediktionerna diagnostiserades cirka 1 600 färre nya cancerfall än vad man hade förväntat sig utan coronapandemin. Pandemin verkar ha inverkat särskilt på diagnostiserandet av bröst- och prostatacancer samt hudmelanom. Utifrån 2020 års screeninguppgifter om bröst- och livmoderhalscancer publicerades årsstatistik och -översikter. I bröstcancerscreeningen deltog 292 000 kvinnor (81 %). Coronapandemins inverkan på deltagandet i screeningprogrammet för bröstcancer var relativt liten utifrån 2020 års screeningdata. Deltagandet i screening för livmoderhalscancer år 2020 låg på samma nivå som tidigare år, dvs. omkring 70 procent. Pandemin avbröt screeningprogrammet för livmoderhalscancer i delar av Finland år 2020, men screeningen fortsatte 2021, och sedan skedde inga förändringar jämfört med tidigare år. De flesta screeningar görs redan med HPV-testet i stället för det tidigare Papa-provet. Ansvaret för att ordna screeningarna överfördes från kommunerna till välfärdsområdena från och med början av 2023. För att stödja forskningsarbete har Finlands cancerregister ett interaktivt statistikverktyg som uppdateras två gånger om året och med hjälp av vilket forskarna själv kan söka omfattande information om olika cancerformer och hur cancerbördan utvecklas. Figurerna på webbsidorna uppdateras alltid i samband med att ny statistik publiceras. Vid Cancerregistret publicerades en ny statistikapplikation, Faktarutor om cancer. Faktarutorna kombinerar nyckelstatistiken om olika cancersjukdomar till ett enkelt läsbart format. Vid bröst- och livmoderhalscancer innehåller faktarutan även information om screeningen. Cancerstiftelsens symposium Cancerstiftelsen har sedan 1974 årligen ordnat ett symposium för läkare och andra sakkunniga som deltar i behandling och diagnostik av cancer. Symposiets teman omfattar i stor utsträckning diagnostisering och behandling av olika cancerformer. Under vissa symposier har man behandlat flera cancertyper samtidigt. Symposierna har varit högt uppskattade bland både kliniker och forskare, och de har lockat omkring 150 deltagare årligen. I oktober 2022 hölls det 48:e expertsymposiet, som ursprungligen var planerat till februari 2021, i Korpilampi i Esbo. Temat var tumörer i njure, urinblåsa och testikel. Stärkande av cancerexpertisen genom bidrag, utbildning och kommunikation Utbildningssamarbete. En viktig del av Cancerorganisationernas verksamhet är att stärka cancerexpertisen. Cancerorganisationerna ordnade cancerföreläsningar för första årets medicine studerande och sjukskötare tillsammans med Södra cancercentret (FICAN South). Vid yrkeshögskolor ordnades utbildning om förebyggande av cancer och Cancerorganisationernas tjänster för både studerande och lärare. Utbildningens mål har varit att öka lärares, studerandes och övriga experters kunskaper och förståelse om betydelsen av cancerförebyggande åtgärder. Utbildning vid Cancerregistret. Cancerregistret stärker sin egen sakkunskap genom att erbjuda fortlöpande utbildning för olika yrkesgrupper. Under verksamhetsåret 2022 anordnades två utbildningar, en utbildning om SNOMED CT-klassificeringen och en om OMOP-kodning i HUS datasjö. Dessutom har experter på cancerregistrering deltagit i ENCR:s webbutbildning om ändringarna i ICD-O-3.2-koderna. Cancerregistret samarbetar intensivt med de nordiska cancerregistren och EU:s cancerregister. I samband med det årliga ANCR-mötet för de nordiska cancerregistren har Cancerregistret under flera år ansvarat för att leda och samordna en workshop om cancerregistrering. År 2022 hölls mötet på Färöarna, och temat för workshopen var tumörer i urinorganen och SNOMED CT-kodernas inverkan på registrering. I workshoppen deltog cirka 40 personer, tre från Finland. Finlands cancerregister ansvarar för att organisera nästa ANCR-möte, och planeringen inleddes under hösten 2022. Tydliga mål har fastställts för den utbildning som ordnas och för deltagandet i utbildningar. Genom ökad kompetens eftersträvas ett mer självstyrande arbetssätt och produktion av information av allt högre kvalitet. Viktiga element i denna verksamhet är också täckande dokumentation av arbetet, modeller på informationsflödet och synliggörande av databehandlingens processer. Dessa utvecklades kraftigt under 2022 genom att ta fram processbilder och dokument om behandlingen av uppgifter vid Cancerregistret. Under året fortsatte man också att utnyttja Pedanet-plattformen inom screeningutbildningen. Registret utbildar kontinuerligt forskare och studerande (t.ex. pro gradu-avhandlingar inom statistik och hälsovetenskaper) och erbjuder handledning för fördjupade studier inom medicin och handledning av doktorsavhandlingar vid olika universitet). Cancerregistrets ledande statistiker innehade år 2022 en deltidsprofessur i epidemiologi vid Tammerfors universitet. Strategisk forskning och annat expertinnehåll Den strategiska forskning som bedrivs vid Cancerföreningen i Finland har koncentrerats på teman kring cancerfaktorer och cancerläkemedel. År 2022 publicerade man i tidskriften i Journal of Pharmaceutical Policy and Practice en studie om användningen av nya cancerläkemedel i Finland. I höstas deltog Cancerorganisationerna i förberedelserna och genomförandet av en kurs om läkemedelsreglering, -forskning och -politik som hölls vid Tammerfors universitet. Cancerorganisationerna bidrog också till ett kapitel om e-cigaretter i Duodecims bok om tobaks- och nikotinberoende. När det gäller cancerprevention skrev man ett kapitel om hälsa inom alla politikområden för Duodecims bok om hälsofrämjande och för Tammerfors universitets bok om global socialpolitik. I slutet av året deltog Cancerorganisationerna i förberedelserna av EU:s nya gemensamma åtgärd (Joint Action) för förebyggande av cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar. Cancerorganisationerna ansvarade för att leda arbetspaketet Hälsa i alla politikområden tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd.
