Början av 2022 präglades fortfarande av den ihållande covid-19-pandemin. När pandemin sakta avtog angrep Ryssland Ukraina i slutet av februari och orsakade en stor förändring i omvärlden, vilket syntes också i Finland. Vår säkerhetspolitiska situation förändrades och i slutet av året när vädret blev kallare drabbades vi av stigande energipriser och en elkris. Dessa faktorer påverkade verksamheten och medelinsamlingen hos flera organisationer inom den tredje sektorn. Å andra sidan hade man redan lärt sig att hybridarbeta under pandemin, och många möten ordnades virtuellt. Så småningom, särskilt under andra halvåret, kunde man också inom Cancerorganisationerna träffa varandra ansikte mot ansikte. Finlands cancerförening deltog med 50 000 euro i en insamling som samordnades av internationella cancerunionen UICC för att säkerställa behandling för cancerpatienter i Ukraina. Delegationen, styrelserna och utskotten sammanträdde huvudsakligen vid hybridmöten (en del av deltagarna var närvarande, andra deltog på distans); övriga möten hölls virtuellt. De traditionella organisationsdagarna kunde äntligen ordnas i Åbo i maj. Finlands cancerförenings nya stadgor godkändes på våren och vårt första förbundsmöte hölls i december. År 2022 skedde många förändringar i fråga om Cancerorganisationernas centrala aktörer. Docent Sakari Karjalainen, som länge varit generalsekreterare, får vi tacka för det viktiga arbete han gjort för vår förening. Docent Nea Malila, som länge varit direktör för Cancerregistret, gick i pension och till ny direktör valdes professor Janne Pitkäniemi. HvM Marika Skyttä utnämndes till ny direktör för hälsoavdelningen. Vid förbundsmötet i december valdes sjukhusrådet, FD Rauno Ihalainen till styrelsens ordförande. Ihalainen efterträdde professor Sirpa Leppä som ordförande. Cancerorganisationernas mål inför riksdagsvalet fastställdes under våren. Syftet med målen är att bidra till att man i Finland utarbetar en nationell cancerstrategi. Cancerstrategier har en central ställning i andra europeiska länder. Behovet av strategin har lyfts fram på många olika ställen i diskussionerna med intressentgrupper och också vid diskussionsforumet SuomiAreena i Björneborg i juli. Cancerorganisationernas finansiering bygger på statsunderstöd (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och Institutet för hälsa och välfärd), medlemsavgifter (medlemsföreningar) och egen medelinsamling. När det stöd för organisationernas allmännyttiga verksamhet som finansieras med intäkter från Veikkaus upphör vid utgången av 2023, utgör anslaget från och med 2024 en del av statsbudgeten som en utgift med ramverkningar. Anslagsförslaget i fråga om statsunderstöd för främjande av hälsa och social välfärd bereds av social- och hälsovårdsorganisationernas understödscentral (STEA), som är en del av Social- och hälsovårdsministeriet. Understödsbeslutet fattas av den minister som beslutar om understödsärenden. Tack vare vår egen insamlingsverksamhet kan vi åstadkomma en stabil finansieringsbas. Cancerstiftelsens insamlingsverksamhet har stärkts betydligt och stiftelsens roll som en understödjare av Cancerföreningen och dess medlemsföreningar är allt viktigare. Cancerstiftelsen och medlemsföreningarna i Cancerföreningen måste dock konkurrera om donationer i och med en ökande inflation och andra händelser som påverkar ekonomin. Cancerstiftelsen och Rosa bandet är enligt ryktesundersökningar de mest kända välgörenhetsmålen i Finland. Rosa bandet-kampanjen slog nytt rekord år 2022 med en total summa på fem miljoner euro. Förebyggandet, diagnostiken och vården av cancer samt rehabiliteringen av insjuknade kräver effektiv forskning för att de kan avancera. Cancerstiftelsen är den viktigaste privata finansiären av cancerforskning i Finland. År 2022 beviljade stiftelsen drygt 7,3 miljoner euro i forskningsstipendier. Cancerorganisationernas personmedlemmar är medlemmar i lokala föreningar och riksomfattande patientorganisationer. Under de kommande åren ska man analysera och ta itu med medlemsföreningarnas utmaningar och framtid i fråga om medelinsamlingen. Som ett resultat av Cancerregistrets långsiktiga arbete inleddes den nationella tarmcancerscreeningen 2022. I en samnordisk undersökning fann man att covid-19-pandemin minskade antalet diagnostiserade cancerfall i Finland med 1 600 fall år 2022, och inverkningarna av detta bör följas. Kostnaderna för cancerbehandling övervakas årligen; enligt den senaste undersökningen använder man i Finland årligen 1,4 miljarder euro för cancerbehandling. I den statistik som Cancerregistret publicerar finns aktuella data och uppföljningsuppgifter om cancer i hela landet. Välfärdsområdena inledde sin verksamhet den 1 januari 2023. Vi följer hur cancerbehandlingen och organisationsverksamheten fortsätter i den nya verksamhetsmiljön. Cancerorganisationerna verkar med människor för människor. Det bygger upp en stark grund för våra frivilligarbetares, förtroendevaldas, arbetstagares och givares insatser.
