Gå direkt till innehållet

Cancerföreningen i Finlands centralbyrå ligger i Helsingfors. Finlands cancerregister och Massundersökningsregistret är delar av centralbyrån.

Förvaltning

Förvaltningspersonalen vid Cancerföreningen skötte även Cancerstiftelsens förvaltning. I förvaltningskostnaderna ingår den del av föreningens dataadministrations kostnader (127 114 euro) som inte allokeras till registrens funktioner. Kostnaderna för Cancerföreningens 80-årsjubileum (101 405 euro) ingår i förvaltningens kostnader.

Också kostnaderna och intäkterna av Cancon-projektet bokförs under förvaltning. Cancon-projektets bruttokostnader var 156 408 euro, varav nettokostnaderna för förvaltningen var 60 931 euro.

Cancerföreningen har pensionsansvar för Pensionsstiftelsen för Cancerorganisationernas funktionärer, som lades ner år 1981, samt ett separat pensionsansvar. Ansvaret minskade med 195 478 euro år 2016. Det täcker 61 personer.

Personalärenden

Centralbyråns organisation (öppnas i ett nytt fönster)

Centralbyråns organisation beskrivs i bilaga 1 enligt situationen i början av år 2017. Centralbyråns chef var generalsekreterare Sakari Karjalainen. Riikka Huovinen var deltidsvikarie för hälsoavdelningens överläkare fram till den 31 juli. Överläkare Liisa Pylkkänen återvände från sin deltidsledighet den 1 augusti. Eeva Ollila fortsatte som överläkare för hälsofrämjande. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Raija Stjernvall var chef för ekonomi- och  förvaltningsavdelningen, som inbegriper ekonomienheten, förvaltningsenheten och insamlingsenheten. Hon var dessutom generalsekreterarens ersättare i ekonomi- och förvaltningsärenden. Kommunikationsenhetens chef var Satu Lipponen, direktör för kommunikation och förutseende. It-chef Kaius Perttilä fortsatte som chef för it-enheten. Cancerregistrets direktör var professor Nea Malila.

Personal 

I slutet av året bestod föreningens personal av 100 medarbetare (2015: 95). Av dessa hade 63 tillsvidareanställning och 37 visstidsanställning. Namnen och uppgifterna på de personer som arbetat vid centralbyrån under året finns i bilaga 2.

Av medarbetarna var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Andelen sjukfrånvaron av alla arbetsdagar var 4 procent.

Personalförvaltningen

Personalförvaltningen var under fortsatt utveckling. Förmännen hade tio gemensamma möten under året. Vid förmansmötena behandlades personalförvaltningspraxis för att skapa en grund för jämlikt och enhetligt förmansarbete och bidra till klarhet och smidighet i det praktiska arbetet. Övriga teman var bl.a. budgeten, bokslutet, verksamhetsplaner och årsberättelser, kollektivavtalsfrågor, personalutvecklingen och utvecklingen av arbetshälsan samt resultaten av enkäten Mot en bättre arbetsgemenskap. Vid septembermötet berättade forskare Juha Klemelä om SROI-metoden (Social Return on Investment).

Höstperiodens första förmansmöte ordnades i Långvik den 15 augusti. Under mötet behandlades bl.a. hur verksamhetsplanen hade förverkligats under det första halvåret, ramarna och tyngdpunkterna för höstens verksamhet, utkastet till och preliminära budgeten för den nya verksamhetsplanen samt utvecklingen av förmans- och ledningsgruppsarbetet. En sådan här planeringsdag har visat sig vara nyttig och nödvändig. Planeringsdagen ordnas varje halvår.

Man fortsatte med två årliga medarbetarsamtal så att man ordnade ett mer djupgående medarbetarsamtal på våren och ett lite enklare samtal på hösten. Systemet har fått bra respons från både personalen och förmännen. Det elektroniska systemet för arbetstidsuppföljning producerade för första gången rapporter över hela året. Systemet är ett nödvändigt redskap för personalförvaltningen, men det gör också att man kan hantera arbetstidsuppföljningen på ett modernt sätt och det underlättar planeringen och uppföljningen.

Företagshälsovården levererades fortsättningsvis av Mehiläinen Forum. I Cancerföreningens företagshälsovård ingår förutom de lagstadgade tjänsterna även sjukvårdstjänster hos allmänläkare samt vid behov två besök hos en specialist med remiss från företagshälsovårdsläkare.

Under året ordnades tolv personalmöten. Ett gemensamt tema för alla dessa möten var aktuella kollektivavtalsfrågor och förbättrade processer i ekonomi-, personal- och allmänförvaltningen. Övriga mötesteman var arbetsutskottets och styrelsens beslut, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt budgeten och verksamhetsplanen. Ett tema som behandlades vid nästan alla möten var det lokala kollektivavtalet och förhandlingarna om det. Över två tredjedelar av personalen deltog i mötena i genomsnitt.

Det lokala avtalet, dvs. det protokoll som kompletterar kollektivavtalet och som undertecknats år 1994, hävdes så att det löper ut i enlighet med verksamhetsplanen den 31 januari 2017. Under året samarbetade man tätt med förtroendevalda, arbetarskyddsombud, förmän och personalen för att bereda ett nytt lokalt avtal. Förhandlingar pågick vid regelbundna möten mellan ledningen och förtroendemän, och man rapporterade om resultaten till personalen både skriftligen och vid personalmötena. Det nya lokala avtalet undertecknades den 6 oktober 2016 och det träder i kraft den 1 februari 2017.

Utveckling av arbetshälsan. År 2016 fortsatte man arbetet för att förverkliga den utvecklingsplan som gjorts upp på basis av resultaten från enkäten Mot en bättre arbetsgemenskap, som hade genomförts i mars 2015. Enkäten upprepades i oktober 2016. Totalt 76 procent av personalen deltog i den andra enkätomgången. Enkätresultaten behandlades konfidentiellt. En expert från Arbetshälsoinstitutet presenterade resultaten för tre olika målgrupper: ledningen, förmännen och hela personalen. Under slutet av året analyserade varje avdelning sina egna resultat och reflekterade över utvecklingsobjekt. En gemensam utvecklingsplan ska utarbetas i början av 2017.

Jaakko Heinimäki anlitades för att ge regelbunden handledning till de sakkunniga skötarna. Övriga medarbetare fick handledning efter eget behov.

En arbetsgrupp bestående av representanter för arbetsgivaren och personalen, med ansvar för arbetshälsan, planerade personalens arbetshälsoevenemang under året. Över hälften av personalen deltog i evenemangen. Arbetsgruppen tog även fram idéer om aktivitetsstunder för personalen för att öka gemenskapskänslan.

Arbetsförmågan och -motivationen främjades fortsättningsvis med motions- och kultursedlar. Varje medarbetare hade rätt till ett skattefritt motions- och kulturstöd på 300 euro.

Arbetarskyddet. Arbetarskyddskommittén vid Cancerföreningen i Finland bestod av generalsekreterare Sakari Karjalainen i egenskap av ordförande, arbetarskyddschef Minna Heikkilä, skyddsombud Anne Sköld, vice ombud Taina Häkkinen och vice ombud Henna Degerlund.

Under verksamhetsåret förbättrade kommittén sin arbetsbeskrivning och struktur samt behandlade resultaten av enkäten Mot en bättre arbetsgemenskap och de åtgärder som därav följde. Kommittén inbjöd Jaakko Heinimäki att hålla föreläsningar till personalen om positiv kommunikation. Den 18 april höll Päivi

Rauramo från Arbetarskyddscentralen en föreläsning om arbetsförmågan under livscykeln. Tillsammans med förtroendemän utarbetade man en jämställdhets- och likvärdighetsplan. Planen har lagts ut på intranätet.

Förtroendeman och -ombud. Informatör Maarit Rautio var förtroendeman för Tjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO rf och forskare Maija Jäntti var förtroendeombud. Ledningen och förtroendemännen sammanträdde sammanlagt tolv gånger under verksamhetsåret 2016. Målet med dessa möten är att fungera som en officiell kommunikationskanal mellan personalen och ledningen, men också att öka interaktionen. Under de gemensamma mötena förhandlade man regelbundet om det lokala kollektivavtalet.

Personalutbildning. Personalutbildningen ordnades utgående från medarbetarsamtalens resultat samt på basis av varje enskild medarbetares uppgifter. Under året använde personalen totalt 242 dagar för utbildning. Det största utbildningarna var en ledarskaps- och förmansutbildning, en yrkesexamen för företagare, en specialyrkesexamen för produktutvecklare (Professionell penninginsamling) och psykoterapistudier.

Förvaltningsärenden

Samhällsansvaret förverkligas. Cancerföreningen i Finland definierar sitt förhållande till tobaks-, alkohol- och läkemedelsindustrin mycket noggrant. Föreningen samarbetar inte med sådana aktörer som får finansiering ur tobaks- eller alkoholindustrin. Företag inom tobaks- och alkoholindustrin har lämnats utanför föreningens placeringsverksamhet i enlighet med den av styrelsen godkända placeringsplanen. Cancerföreningens samarbete med läkemedelsindustrin genomförs med respekt för läkemedelsindustrins egna etiska regler om samarbete med patientorganisationer. Cancerföreningen kan alltså samarbeta med läkemedelsföretag, men samarbetet ska då omfatta minst tre företag.

Cancerföreningen i Finland är en rökfri arbetsplats.

Vid upphandling och all egen verksamhet respekteras principerna för hållbar utveckling.

Cancerstiftelsens förvaltning. Cancerstiftelsen har ingen egen personal och därför är det personalen vid Cancerföreningen i Finland som sköter stiftelsens uppgifter. Cancerstiftelsens generalsekreterare var MD, docent Sakari Karjalainen. Till stiftelsen överfördes av förvaltningens löne- och socialutgifter totalt 362 500 euro (2015: 329 000 euro).

Lokaler. Centralbyrån för Cancerföreningen i Finland ligger i Helsingfors (Unionsgatan 22) i lokaler som hyrs av Sponda Oy. Lokalerna på Unionsgatan täcker 1 135 m2. Centralbyrån består av ledningen, ekonomi- och allmänförvaltningen, hälsoavdelningen, kommunikationsenheten, it-enheten och insamlingsenheten samt Cancerregistret och Massundersökningsregistret. I början av april skedde ett dieseloljeläckage som inverkade på arbetet i de lokaler som används av Cancerregistret.

Lokalerna är trygga, ändamålsenliga och effektiva. De är dessutom moderna och kan lätt anpassas enligt enheternas behov.

Hur upphandlingslagen tillämpas. I enlighet med upphandlingslagen konkurrensutsatte man leverantörerna av den av RAY finansierade anpassningsträningen samt Nuotup-projektets tjänsteupphandlingar. Enligt Cancerföreningens principer konkurrensutsätter man i regel alla upphandlingar och köpta tjänster inom dataadministrationen, kommunikationen och insamlingen samt alla köpta tjänster.