Cancerorganisationernas rådgivningstjänster består av en riksomfattande rådgivningstjänst och de tjänster som erbjuds av de tolv regionala cancerföreningarna. Också en del av patientorganisationerna erbjuder rådgivning. Cancerorganisationernas rådgivning sköts av omkring 50 yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Den riksomfattande rådgivningstjänsten sysselsatte fem sakkunniga skötare. Dessutom hade tjänsten två timanställda. Rådgivningstjänsternas ändamål Med rådgivningstjänsterna vill Cancerorganisationerna erbjuda information och psykosocialt stöd till cancerpatienter, anhöriga och alla som funderar på frågor kring cancer. Patienter kan få råd personligen genom att träffa en sakkunnig skötare. Man kan också få råd per telefon och e-post eller i realtid på webben. Målet är att erbjuda allmän information om bl.a. cancerförebyggande verksamhet, tidig upptäckt, symptom och hur man känner igen dem, behandlingsalternativ, tillfrisknande och rehabilitering. Rådgivningen är också ett sätt att främja god hälsa. Målet är att ändra på levnadsvanorna. Sundare levnadsvanor kan bidra till att minska på cancerrisken och förbättra en cancerpatients livskvalitet och resurser. Rådgivningen främjar också den psykiska hälsan hos patienterna genom interaktion. Det centrala är att erbjuda mentalt stöd och beakta de anhöriga. Rådgivningen erbjuder socialt stöd, ökar deltagandet i egen vård och ger ökade möjligheter till kamratstöd. Man kan också få råd och stöd anonymt. Rådgivning per telefon och e-post Den nationella rådgivningstjänsten omfattar rådgivning via en avgiftsfri telefontjänst, rådgivning per e-post, rådgivning via webbtjänsten sakkunnigskötare.fi och ärftlighetsrådgivning. Rådgivningstjänsten var öppen måndagar och torsdagar kl. 10–18 och kl. 10–15 under övriga vardagar. Rådgivningstjänsten kontaktades 4 075 gånger under året. Merparten av dessa kontakter kom per telefon (2 928) och e-post (808). I rådgivningstjänsten utnyttjas en realtidschatt som har samma öppettider som rådgivningstjänsten. Då en person besöker vissa webbsidor öppnas ett chattfönster där personen kan vara i kontakt med en sakkunnig skötare i realtid. Chatten har fått positiv respons och klienterna har uppskattat möjligheten att lätt ställa cancerfrågor till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Via chatten kan de sakkunniga skötarna instruera klienter vidare till säkra och pålitliga webbplatser där det finns mer information. Under året fördes 291 chattsamtal utan tidsbokning. Det var fyra gånger så många som året innan. Chattdiskussioner där tiden hade bokats i förväg förekom 48 gånger. Största delen av kontakterna kom från patienter (2 048 kontakter). Merparten av de övriga kontakterna kom från cancerpatienters anhöriga (805 kontakter). Också många människor som inte hade drabbats av cancer kontaktade rådgivningen (1 486 kontakter). Frågorna gällde bl.a. cancersymptom, ärftlighet, rädslan för att insjukna, screening, utkomst och sociala aspekter. Andra ofta förekommande teman var förebyggande av cancer, hälsovård, kost, diagnoser och uppföljning. Också många yrkesutbildade personer ville veta mer om cancer och rehabiliteringskurser. Merparten av kontakterna gällde bröstcancer (1 583), gynekologisk cancer (400), leukemi (475), tarmcancer (309), hudcancer (310) och prostatacancer (209). Det kom in flest frågor om cancerbehandling (1 870 diskussioner). Många av de som kontaktade rådgivningen (3 631) instruerades att kontakta någon annan aktör; av dessa instruerades 1 429 klienter vidare till de relevanta regionala cancerföreningarna eller patientorganisationerna. Ärftlighetsrådgivning Cancerorganisationernas sakkunniga skötare erbjuder allmän ärftlighetsrådgivning. Under verksamhetsåret 2016 förekom det 479 diskussioner om cancerärftlighet i den riksomfattande rådgivningstjänsten. Rådgivningstjänsten skickade ut en blankett om sjukdomshistorian till 70 klienter och det registrerades 36 besök hos en sakkunnig skötare. I ärftlighetsrådgivningen deltar en specialist i genetik som granskar alla de släktträd som de sakkunniga skötarna ritat. Under verksamhetsåret 2016 bedömde specialisten den genetiska risken hos 175 personer: 161 kvinnor och 14 män. Av dessa var 126 friska, 43 hade insjuknat i cancer och 64 fick remiss till specialiserad sjukvård. Behovet av ärftlighetsrådgivning har ökat varje år. Förmånsrådgivning per telefon Den riksomfattande telefonlinjen för förmånsrådgivning var öppen varje vardagsonsdag kl. 15–17. Birkalands cancerförening samordnade telefonlinjens verksamhet. Genom att ringa till förmånsrådgivningen fick klienterna råd om bl.a. sjukförsäkringar, utkomst, patienträttigheter och sociala tjänster. Telefonlinjen kontaktades totalt 90 gånger under året; 72 kvinnor och 18 män från olika håll i Finland. Smärtlinjen för cancerpatienter Smärtlinjen, en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta, är ett samarbete mellan Cancerorganisationernas rådgivningstjänster och smärtkliniken vid HNS. Under verksamhetsåret 2016 betjänade Smärtlinjen vardagar kl. 9–12. Sakkunniga på smärtlinjen betjänar cancerpatienter och deras anhöriga och samarbetar vid behov med andra sakkunniga inom hälsovården för att lindra smärtan som patienten upplever. Det kom in 36 samtal till Smärtlinjen under årets lopp, nästan lika många från patienter som från anhöriga. Män och kvinnor ringde till Smärtlinjen lika ofta. Samtalen gällde oftast otillräcklig smärtlindring, problem med medicinering, okontrollerbar smärta och andra symptom. Meningen är att man i fortsättningen ska utveckla kommunikationen om tjänsten och marknadsföra den bättre. Utbildning och utveckling inom rådgivningstjänsterna Under de senaste åren har man satsat på att förenhetliga Cancerorganisationernas rådgivningstjänster. De sakkunniga skötarna och övriga personalen har tillgång till elektroniska databaser (t.ex. Duodecims informationstjänst Terveysportti och den nya tjänsten Oppiportti). I slutet av 2016 ordnade man en ärftlighetsrådgivningskurs för sakkunniga skötare i Helsingfors och i samband med kursen en workshop om utvecklingen av rådgivningstjänsterna. Cancerstiftelsens stöd De rådgivningstjänster som erbjöds under verksamhetsåret förverkligades med stöd från Cancerstiftelsen. Stödet har använts för att täcka de sakkunniga skötarnas avlöningskostnader men också för utbildning, gemensamma anvisningar och materialproduktion på finska och svenska. Stöd till rehabilitering Målet med rehabiliteringsverksamheten och den hälsofrämjande verksamheten är att hjälpa de som drabbats av cancer att tillfriskna att minska och förebygga de skador som cancer och cancervården orsakar att så vitt möjligt fördröja att symptomen förvärras. Under verksamhetsåret ordnade medlemsföreningarna i Cancerföreningen i Finland anpassningsträningskurser både med egen finansiering och med stöd från penningautomatföreningen RAY eller Folkpensionsanstalten. Cancerorganisationernas rehabiliteringsverksamhet syftar till att komplettera de offentliga rehabiliteringstjänsterna. Penningautomatföreningen RAY stödde kursverksamheten fram till slutet av 2016. År 2017 är det Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) som står för den externa finansieringen. Anpassningsträningskurserna är riktade till de som drabbats av cancer och deras anhöriga. En del av kurserna är avsedda för patienter med en viss typ av cancer eller patienter i en viss ålder. Det finns kurser för enskilda personer, kurser för par och familjekurser och de ordnas antingen som öppenvårdsrehabilitering eller som slutenvårdsrehabilitering vid rehabiliteringscentrum. Under året och med stöd från RAY ordnades 49 anpassningsträningskurser, varav de flesta vid rehabiliteringscentrum. Det ordnades 25 kurser för enskilda personer, 20 kurser för par och fyra familjekurser. Under året ordnades dessutom två kurser för svenskspråkiga cancerpatienter och deras anhöriga. I kurserna deltog sammanlagt 716 cancerpatienter och anhöriga. Under året samlade man in respons om kurserna med nya blanketter. Deltagarna gav kurserna ett berömligt helhetsbetyg. Kursresponsen täckte 75 procent av de kurser som ordnades under året. I november ordnade man ett rehabiliteringsseminarium i Helsingfors för medarbetare vid Cancerorganisationerna och rehabiliteringscentren och inom hälso- och sjukvården. I seminariet deltog 53 personer. Man utarbetade också en handbok om anpassningsträning som ska publiceras år 2017. Under året fortsatte man arbetet med Stiftelsen för rehabilitering, Föreningen för mental hälsa i Finland och Finlands hjärtförbund rf i syfte att utveckla innehållet av anpassningsträningskurserna. För att vidareutveckla anpassningsträningen inleddes även samarbete med Centralförbundet för mental hälsa, Diabetesförbundet i Finland, Allergi- och astmaförbundet, Psoriasisförbundet och Hudförbundet. Stödpersonsverksamhet Handboken för kamratstödsverksamheten blev färdig i februari 2016. Cancerorganisationerna har ca 920 stödpersoner och under året fick ca 1 576 personer kamratstöd. Antalet möten under året var 5 389. Som möten räknas personliga möten, telefonsamtal och e-postdiskussioner. Utvecklingsplanen för frivilligverksamheten utarbetades i enlighet med Cancerorganisationernas strategi. Stödpersonerna och expertutbildarna är viktiga delar av frivilligverksamheten och deras position kommer att ytterligare stärkas när utvecklingsplanen genomförs.
