Finlands cancerregister

Cancerföreningen måste därför uppfylla alla de krav som gäller behandlingen, klassificeringen och dataskyddet av dokument hos statliga myndigheter (statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010)).

Enligt uppdrag av generaldirektören för Institutet för hälsa och välfärd hade man år 2016 gjort en undersökning om Institutets statistik och register. Undersökningen inleddes för att vidareutveckla cancerregistret och kartlägga olika alternativ för den tekniska driften. För att inleda undersökningen tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Social- och hälsovårdsministeriet, Cancerföreningen i Finland, regionala cancercentrum och Institutet för hälsa och välfärd. Utredarna (Jussi Huttunen, Matti Sarjakoski och Jaason Haapakoski) kom till den slutsatsen att det i detta nu inte finns någon orsak att ändra cancerregistrets administrativa ställning. Att inget ändras stöds av faktorer som verksamhetens kontinuitet, nulägets funktion och effektivitet samt det stabila samarbetet med Cancerstiftelsens forskningsinstitut för cancersjukdomar.  Samarbetet mellan Institutet för hälsa och välfärd och cancerregistret bör utvecklas så att man kan minska verksamhetens sårbarhet.

Datasäkerheten vid Cancerföreningen i Finland sköts av dataskyddschefer vid Cancerföreningen och Cancerregistret, en konsult för tekniskt dataskydd och en arbetsgrupp för dataskydd. Personalen utbildas regelbundet i hur man behandlar data samt i det allmänna dataskyddet Under verksamhetsåret 2017 utarbetade man en datahanteringsplan för Cancerregistret utifrån de behov som observerats i dataskyddet och informationssäkerheten.

Cancerregistrets webbplats förnyades i samarbete med kommunikationen vid Cancerföreningen. Den finska versionen lanserades i oktober, den svenska i slutet av året och den engelska i januari 2018.

Cancerregistrering.

Registreringen av cancerfall så att man bygger upp ett riksomfattande cancerregister börjar med behandlingen av canceranmälningar. På basis av anmälningarna skapas ett fallsammandrag för statistik- och forskningsändamål. Uppgifterna om dödsorsak samt socioekonomisk ställning, yrke och utbildning för de personer som registrerats i cancerregistret uppdateras varje år med data från Statistikcentralen. Uppgifter om eventuell dödstid och hemkommun vid årsskiftet samt utvandrings- och invandringsuppgifter hämtas ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem.

Organisationer inom hälso- och sjukvården skickar lagenligt till cancerregistret uppgifter om nya cancerfall med en webblankett, som filer hämtade ur olika informationssystem eller med en pappersblankett. Under året registrerades drygt 22 500 kliniska canceranmälningar, som görs av läkare eller andra personer inom hälso- och sjukvården. Merparten inkom fortfarande på en pappersblankett. Det gjordes drygt 9 000 anmälningar om vårduppgifter. Så gott som alla patologiska laboratorieanmälningar (sammanlagt ca 183 000 st.) gjordes via elektronisk överföring. Med registrets webblankett inkom ungefär 3 800 canceranmälningar och 2 400 vårdanmälningar. Det visar att tjänsten har blivit betydligt populärare jämfört med året innan.

I och med utvecklingen av informationssystem och digitaliseringen av hälsouppgifter har man identifierat ett behov av att omdefiniera datamodellerna för cancer- och screeninganmälningar. Ledningsgruppen för kodtjänsten vid Institutet för hälsa och välfärd godkände de nya datamodellerna redan i oktober 2016. Under verksamhetsåret 2017 har man finslipat modellerna och definitionerna, och de ska publiceras på kodservern i vår.
Det utvidgade datainnehållet (utlåtandetexten) har fördröjt kodningen av cancerfall. I samband med att registersystemet förnyas kommer man att utveckla processen så att den preliminära kodningen av cancerfall görs automatiskt. På så vis kan man få mer resurser till att behandla svåra fall, utföra kvalitetskontroll och föra en dialog med aktörer ute på fältet.

Serviceverksamhet

Cancerregistret stöder klinisk cancerforskning genom att erbjuda färdigt bearbetat cancermaterial, forsknings- och analyshandledning samt genom att hjälpa med valet av forskningsfrågor. Registret erbjuder tjänster inom statistisk analys till cancerforskare i alla faser av forskningsprojekt. Till de rutinartade tjänsterna hör även grundläggande beräkningar av cancerincidens, cancerdödlighet och delvis även canceröverlevnad. Under året producerade man även exaktare cancerprognoser och beräkningar av canceröverlevnadssiffror för olika behov.

Styrningen och handledningen av begäran om statistik och information vidareutvecklades genom att komplettera anvisningarna och blanketterna på webben. Statistiker Tiina Hakanen svarade för tjänsten, och konsulterade vid behov den ansvariga läkaren.

Under verksamhetsåret 2017 registrerades sammanlagt 84 uppgiftsöverlåtelser, varav de interna projektens andel var 15 procent (13 överlåtelser). Antalet fakturerbara överlåtelser var 35. Det tog i genomsnitt 45 dagar att behandla en uppgiftsöverlåtelse. Behandlingstiden förlängdes på grund av att registrets databas förnyades. Därför fick många överlåtelser vänta på uppdateringen för år 2015. Uppgifter i tabellform överläts på särskild begäran till myndigheter, sakkunniga, forskare och medier. Det registrerades 19 begäran om utlåtande i anslutning till Institutet för hälsa och välfärds forskningstillstånd, och dessutom utfärdades fem utlåtanden på interna tillståndsansökningar. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett utlåtande var 16 dagar.

 

Uppgiftsöverlåtelser 2017	N (%)	Genomsnittlig tid (h)	Fakturerade	€
Externt forskningsprojekt	31 (37)	4	25	14 180
Internt projekt	13 (15)	3
Samarbetsprojekt	14 (17)	7
Myndighetsbegäran	4 (5)	2
Övrig tabulering	21 (25)	2	10	5 875
Totalt	84 (100)	3,7	35	20 055

 

Intäkterna från serviceverksamheten låg kvar på samma nivå som året innan. På Cancerregistrets webbplats finns en prislista som tydligt visar Cancerregistrets avgiftsfria och avgiftsbelagda dataprodukter och -tjänster.

Cancerstatistiken för år 2015 blev klar i oktober 2017. Utifrån den respons som tidigare insamlats beslutade man att statistiken endast publiceras i digitalt format. I slutet av året publicerade man även interaktiv cancerstatistik med en interaktiv statistikapplikation (https://cancerregister.fi/statistik/cancerstatistik) som tillåter användare att betrakta statistiska uppgifter i grafisk och tabellform. Applikationen grundar sig på tabulerad information på aggregatnivå.

Screeningstatistiken för året 2015 blev klar i juni 2017. Statistiken finns på webben på adressen https://cancerregister.fi/statistik/screeningstatistik. Under året arbetade man även för att ta fram ett webbaserat verktyg för att betrakta screeningdata i tabell- eller grafiskt format eller överföra valda uppgifter till Excel. Verktyget lanserades i slutet av året på adressen ovan.

Massundersökningsregistret har en kallelsetjänst som på kommunernas uppdrag ur befolkningsregistret plockar de kvinnor som kallas till screening. Via tjänsten får en liten del av kommunerna också kallelsebrev och -blanketter. Under verksamhetsåret 2017 koncentrerades samplingen ur befolkningsregistret till årsskiftet och så att den direkt utnyttjade befolkningsregistrets uppgifter. Dessutom utfördes två kompletterande samplingar under våren. De kommuner som utnyttjar kallelsebrev och -blanketter i pappersformat fick ett meddelande om att Cancerregistret fr.o.m. 2019 övergår till en enbart elektronisk tjänst. Kallelsetjänstavtalen förnyades i samarbete med Cancerföreningen i Finland. Också beskrivningarna av kallelsetjänsten och priserna förnyades. I verksamheten inkluderades även fyra nya leveranssatser av namn- och adressuppgifter. Med leverans i satser vill man säkerställa att adressuppgifterna hålls uppdaterade. Satserna kan periodiseras efter åldersgrupp eller födelsedag.

Massundersökningsregistrets kallelsetjänst marknadsfördes vid två evenemang i Helsingfors samt genom en veckolång infoturné till landskapen. Resultatet var att två nya aktörer gick med i kallelsetjänsten. I slutet av året omfattade tjänsten över 90 procent av målbefolkningen för bröstcancerscreening och drygt 70 procent av målbefolkningen för screening för livmoderhalscancer. Intäkterna från verksamheten uppgick till ca 120 000 euro.

Cancerscreening

I Massundersökningsregistret samlas årligen data om kallelser och utförda undersökningar från omkring 30 screeninglaboratorier för livmoderhalscancer och utförare av bröstcancerscreening. Uppgifterna samlas i elektroniskt format. Merparten av de som utförde screeningar under verksamhetsåret 2017 inlämnade uppgifterna senast i slutet av juli. År 2017 inkallades omkring 280 000 kvinnor huvudsakligen i åldrarna 30–60 till screening för livmoderhalscancer och omkring 380 000 kvinnor i åldrarna 50–69 inkallades till screening för bröstcancer.

Under året satsade man fortsättningsvis på att förnya databasen för riksomfattande cancerscreeningar. Tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd finslipade man parametrarna och terminologin i den hierarkiska strukturen med sex steg för screeningar. Arbetet presenterades för screeningsutförare i oktober–november 2017.

Förnyelsen av SQL-databasen främjades genom att man jämförde interimdatabasens och den nya parameterbeskrivningens uppgifter och skisserade upp planer på hur gamla uppgifter överförs till de nya SQL-databastavlorna som överensstämmer med de nya parametrarna. De nya SQL-tavlorna skapas och överföreningen görs under våren 2018.

Social- och hälsovårdsministeriets screeningsarbetsgrupp fortsatte sin verksamhet med en reducerad sammansättning, som en ad hoc-arbetsgrupp. I gruppens möten deltog direktören för avdelningen för välfärd och tjänster och en jurist från ministeriet, direktören för det nationella cancercentrumet och representanter för Cancerregistret, regiontillsynsverket och Strålsäkerhetscentralen. Under mötena bereddes ändringen av screeningförordningen, som ska kompletteras med utvidgningen av åldersgruppen för screening för livmoderhalscancer till 65 år (enligt rekommendation av screeningarbetsgruppen 2016).  Dessutom lade man grunden för en provkörning av ett nytt screeningprogram för tarmcancer år 2019, som inleds i forskningssyfte, och gjorde förberedelser för att inleda en riksomfattande screening för tarmcancer. Den sistnämnda kommer att kopplas till tidtabellen för social- och hälsovårdsreformen och till screeningförordningens andra ändringsfas, som torde förverkligas 2020. Man fattade ett preliminärt beslut om att ansvaret för screeningstyrningen överförs till det nationella cancercentrumet, som inleder sin verksamhet 2018.

Återupptagandet av screeningprogrammet för tarmcancer främjades dessutom genom samarbete med screeninglaboratorier, posten och gastroenterologer och -kirurger. Detta ledde till att man fattade ett principbeslut om att postningen genomförs per brev, utarbetade en riskförfrågan för målbefolkningen och tog fram parametrar för att bygga upp screeningens it-system. Cancerregistret tog också fram en plan om hur och med vilken tidtabell screeningarna kan genomföras i Finland (kallelsematriser, åldersgrupper, tröskelvärden, massberäkningar).

I början av 2016 hade Massundersökningsregistret startat ett treårigt spetsprojekt i syfte att skapa en centraliserad styrningsstruktur för cancerscreeningar i Finland. Strukturen omfattar en nationell styrgrupp, programspecifika ledningsgrupper samt ett koordinationscentrum för cancerscreeningar. Ett ytterligare mål är att centralisera ansvaret för screening och säkra en nationell registrering av screeningsartad testning och därtill hörande fortsatta undersökningar och vårdåtgärder. Man vill också skapa nya kommunikationskanaler och nya metoder för att stödja utvärderingen, styrningen och tillsynen av screening. Under verksamhetsåret 2017 främjade man dessa mål bl.a. genom aktivt deltagande i Social- och hälsovårdsministeriets ad hoc-arbetsgrupp, genom att samarbeta med de arbetsgrupper (Tireka/Kanta/THL) som ska förnya hälso- och sjukvårdslagar samt genom att producera nya webbplatser och webbmaterial för att stödja screeningen och kvalitetskontrollen. Lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården gick via statsrådet till riksdagen och ska godkännas våren 2018. Enligt Institutet för hälsa och välfärd möjliggör lagen testning utanför screeningprogram och nationell registrering av därtill hörande fortsatta undersökningar.

Cancerregistrets webbplats för screeningsutförare publicerades i oktober 2017 (https://cancerregister.fi/screening-2). Webbplatsen innehåller information om screening, berättar hur de organiseras och presenterar forskning kring screening. Den screeningsinformation som riktas till målbefolkningen inkluderades i Cancerföreningens befintliga webbplats Utan cancer (www.utancancer.fi/ha-koll-pa-din-kropp/screening). Screeningmaterialet på webben omfattar bl.a. årsöversikter, kallelser och svar samt broschyrer. Årsöversikterna och de första kallelserna blev färdiga för tryck under år 2018. Man producerade även webbvideor i samarbete med Cancerföreningen för publicering i början av 2018.

Statistikproduktion och -forskning

Cancerregistrets forskningsverksamhet riktas till att identifiera cancerfaktorer på befolkningsnivå, att uppskatta faktorernas effekter och att bedriva förebyggande arbete. I fokus ligger även de faktorer som har koppling till tidig upptäckt, statistiska och dataanalytiska metoder och cancerpatienters överlevnad. Massundersökningsregistrets forskningsverksamhet har att göra dels med utvärdering och förnyande av lagstadgad screening, dels med forskning kring nya screeningtyper på befolkningsnivå. Cancerregistrets datareserver och personal utnyttjas på bred front i forskningssamarbetet med andra forskningsinstitut. Referensuppgifterna och de senaste publikationerna hittas genom att söka med nyckelord eller namn på registrets webbplats (https://syoparekisteri.fi/tutkimus/julkaisut/).

Webbpublikationen Cancer i Finland uppdaterades och man stödde cancerforskare genom att vidareutveckla serviceverksamheten bl.a. i fråga om rapporteringens dynamik. Konsulttjänsten gällande överlåtelse av uppgifter effektiverades genom att bättre utnyttja statistiska analysverktyg. Under verksamhetsåret offentliggjordes en interaktiv cancerstatistikapplikation (https://cancerregister.fi/statistik/cancerstatistik/) där man kan analysera cancersituationen i Finland med hjälp av statistiska nyckeltal och deskriptorer (diagram och kartor). Applikationen gör det lättare att få ut information om cancerstatistik; det är t.ex. lätt att ladda ned deskriptorer för eget bruk.

Hörnstenen i Cancerregistrets statistikproduktion och serviceverksamhet är att erbjuda representativa och högklassiga cancerdata. Under året publicerades en undersökning som bedömde registrets cancerdata och som gällde 153 000 nya cancerfall från åren 2009–2013. Andelen fasta tumörer var 91 procent, och deras täckning i registret var 96 procent; lösa tumörers andel täckning var 86 procent. Avsaknaden av fall var vanligast hos sådana tumörer som inte bekräftas histologiskt (t.ex. hematologiska maligniteter och tumörer i centrala nervsystemet). Av alla cancerfall under undersökningsperioden hade 93 procent bekräftats histologiskt. Endast för 1,9 procent av fallen kunde man inte tillförlitligt definiera ursprungen eller läget, och 2,6 procent av fallen baserades endast på uppgifter från dödsattesten. Under verksamhetsåret publicerades också en jämförelse mellan samtliga nordiska cancerregister samt en beskrivning av deras gemensamma nämnare med uppdaterade data som stöd för forskning.

 

I statistiskt syfte hämtade man uppgifter från Statistikcentralen om befolkningsgrupper enligt socioekonomisk ställning och utbildning, för att utifrån dem tabulera befolkningsantal och total dödlighet för statistiken över cancerincidens och -dödlighet samt överlevnad.

Den statistiska metodforskningen fokuserades år 2017 på att beräkna hur stor andel av cancerfallen i populationen kan tillskrivas vissa riskfaktorer samt på att förbättra uträkningen av den regionala variationen i canceröverlevnadssiffror. Man vidareutvecklade också den Bayesianska statistikmodellen för tillförskrivningsbar andel i befolkningen för att analysera hela materialet i undersökningen Metca. I fråga om överlevnad jämförde man olika beräkningsmetoder för att uppskatta den regionala variationen i cancerpatienters överlevnad. Resultaten visade att den approximativa INLA-metoden är en snabb och pålitlig metod och att den därmed lämpar sig för uppskattningen av regionala variationer i ett omfattande registermaterial. Metoden tillämpades på de tio dödligaste cancersjukdomarna. Manuskriptet som beskriver metoden färdigställdes och håller på att referentgranskas. Preliminära metodologiska och empiriska resultat presenterades vid konferenser (SAM och ANCR). Metoder för kalkylmässig statistik utnyttjades allt oftare i registrets statistisk- och forskningsverksamhet, både för cancersjukdomar och för forskning om screening. Under året satsade man på att förbättra R-programpaketet (popEpi), som klarar av även stora datamängder (se https://mirrors.dotsrc.org/cran/).

Under verksamhetsåret 2017 bidrog man åter till flera externa cancerundersökningar med hjälp av registerdata. Exempelvis hos män som diagnostiserats med prostatacancer observerades en lägre dödlighet än hos den övriga befolkningen efter att PSA-provet införts. Detta visar att provet inte fungerar optimalt på dessa män. I en gemensam undersökning med Åbo universitet konstaterade man hos patienter med neurofibromatos en två gånger högre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med kvinnor i motsvarande ålder.

Registret utvecklade metoder i samarbete med utomstående aktörer. Modellen som tagits fram tillsammans med Aalto-universitetet tillämpades på en tidsserie om livmoderhalscancerindicens, men inga latenta komponenter kunde fastställas. Registret fortsatte också samarbetet med institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet inom ramen för ett forskningsprojekt om tillämpandet av maskininlärning på kodningen av cancerfall. Tillsammans med Uleåborgs universitet har man startat ett projekt för att för första gången analysera cancerärftlighet så att man analyserar bröst- och äggstockscancer tillsammans.

Cancerregistrets epidemiologiska forskningsprojekt

Metca, studien om cancerriskfaktorers tillförskrivningsbara andel i befolkningen (Prospective Meta Cohort for Cancer Burden) samlade till cancerregistret en kohort på över 200 000 personer på basis av Institutet för hälsa och välfärds populationsbaserade hälsoenkäter. Med hjälp av cancerregistret och befolkningsregistret började man med en uppföljning av cancer och dödlighet bland dessa personer. Harmoniseringen av riskfaktorerna inleddes i syfte att under år 2018 skapa de första uppskattningarna över cancerriskfaktorers tillförskrivningsbara andel i befolkningen. I en artikel som skrivits utifrån materialet och som publicerades i tidningen Duodecim uppskattades att om Finland blir rökfritt under de följande tio åren, skulle man kunna förebygga 12 700 nya lungcancerfall under de följande 20 åren. Genom att undanröja hälsorisken övervikt skulle man kunna förebygga 4 000 fall av tarmcancer och 4 900 fall av prostatacancer under de närmaste 20 åren. Att minskningen av övervikt avsevärt skulle minska på cancerbördan i Norden konstaterades även i ett samnordiskt forskningsprojekt om cancerriskfaktorers tillförskrivningsbara andel i befolkningen.

I Cancerregistrets unika undersökning om screeningens epidemiologi uppskattade man screeningprogrammets inverkan på patienter utanför programmet (s.k. spillover-undersökning). Genom att analysera patienternas överlevnad med statistikprogram som utvecklats vid cancerregistret tog man fram ny kunskap om screeningens indirekta effekter (se resultaten om tarmcancerscreening senare i denna text).

Internationella samprojekt

Cancerregistret levererade material till Concord-3, ett globalt samarbetsprojekt som jämför canceröverlevnadssiffror. Projektet visade att överlevnadssiffrorna för de flesta cancertyper i Finland har fortsatt att stiga – överlevnaden i Finland och de övriga nordiska länderna ligger fortfarande på toppnivå globalt sett. Resultaten gällande bröst- och tarmcancer samt akut lymfatisk leukemi hos barn utnyttjades i OECD:s rapport Health at a Glance 2017.

Cancerrisken och dödligheten hos personer som utsatts för bly i arbetet följdes utgående från blymätningsdata från Arbetshälsoinstitutet. Personer som hade utsatts för bly hade en tre gånger större lungcancerincidens jämfört med det förväntade värdet i befolkningen; den totala cancerrisken var också större. I en gemensam analys av data från Finland, USA och Storbritannien konstaterades att exponering för bly ökade dödligheten i lungcancer, obstruktiv lungsjukdom, ischemiska hjärtsjukdomar och sjukdomar i hjärnans blodkärl. Resultaten tyder på att gränsvärdena för arbetsrelaterad exponering ytterligare måste sänkas.

I fråga om cancerrisken inom enskilda finländska industribranscher publicerades en undersökning om medarbetare vid nickelraffinaderier. Nickelarbetarna konstaterades ha 2–3 gånger oftare näscancer och en två gånger högre risk att insjukna i lungcancer än vanligt. Man undersökte även cancerrisken hos anställda inom flera andra industribranscher, men dessa undersökningar visade inget onormalt. Undersökningarna visade att personer som en gång i tiden hade utsatts för asbest hade ännu årtionden efter exponeringen en klart högre risk att drabbas av mesoteliom. Även om den samnordiska studien av sambandet mellan yrke och cancer (Nocca), som finansierades av nordiska cancerunionen NCU och som koordinerades i Finland, avslutades i våras 2015, publicerades det under året fortfarande flera artiklar på basis av det material och de metoder som tagits fram i studien. Av resultaten kan nämnas sambandet mellan exponering för lösningsmedel och blåscancer, sambandet mellan nattjobb och hematologisk cancer samt att arbetsrelaterad motion skyddar särskilt män mot tjocktarmscancer.

Under året fortsatte det finsk-dansk-svenska forskningsprojektet för att undersöka socioekonomiska följder av cancer i barndomen. Sammanställningen av materialet i samarbete med de nationella statistikmyndigheterna har räckt längre än förväntat, men i slutet av året fick man äntligen distansförbindelserna till Danmark att fungera. Samma tröghet har drabbat andra samnordiska projekt, som bl.a. har undersökt om kirurgi vid fetma och reflux minskar cancerrisken; projektens resultat publiceras år 2018.

Utvärderingsstudier om cancerscreening

Internationella samprojekt. Vid Massundersökningsregistret pågick forskningsprojektet EU-TOPIA (Towards Improved Screening for Breast, Cervical and Colorectal Cancer in All of Europe, se http://eu-topia.org) med finansiering från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. År 2017 låg fokus på att samla information om screeningens fördelar, nackdelar och kostnader för att validera en hälsoekonomisk utvärdering av screeningprogram för bröst-, livmoderhals- och tarmcancer. Valideringen grundar sig på Massundersökningsregistrets undersökningar om screeningens effektfullhet och på cancerregistrets uppgifter om cancerbördan. Vårdkostnaderna för bröstcancer uppskattades för patienternas sammanlagda sjukjournaler i samarbete med biobanken Auria. Vårdkostnaderna för livmoderhals- och tarmcancer har uppskattats i tidigare undersökningar. Inom projektet ska man under åren 2018–2020 utvärdera fördelarna, nackdelarna och de hälsoekonomiska resultaten av dessa tre cancerscreeningprogram i samarbete med projektets övriga länder och aktörer.

Inom projektet om genomförandet av cancerscreeningar i EU-länderna publicerades slutrapporten om livmoderhals-, bröst-, och tarmcancerscreening och de första referentgranskade studierna. Projektet har samordnats av den internationella cancerforskningsorganisationen IARC (International Agency for Research on Cancer), som lyder under världshälsoorganisationen WHO, och Cancerregistret har erbjudit sin expertis inom ramen för samarbetsavtalet mellan Cancerföreningen i Finland och IARC. Utifrån projektets resultat ska IARC utveckla den globala statistikproduktionen gällande cancerscreening. Under verksamhetsåret 2017 startades också ett samnordiskt projekt som ska utveckla ett rapporteringssystem för screeningdata (NordScreen); projektet leds i Finland.

Inom EU-projektet Cancon (www.cancercontrol.eu) publicerades cancerscreeningsanvisningar om styrning och administrativa modeller, kvalitetskontroll, koordinering och utvärdering som en del av en större guide för cancerbekämpning. Samtidigt behandlade man även förutsättningarna för eventuella nya screeningprogram (andra cancertyper än livmoderhals-, bröst- och tarmcancer). Utifrån erfarenheterna från projektet planerades ett nytt EU-samprojekt där Finland ska leda arbetspaketet för cancerbekämpning.

Screening för bröstcancer. Under verksamhetsåret 2017 färdigställdes en uppföljningsstudie om sambandet mellan vid screeningbesöket observerade bröstsymtom och cancersannolikheten vid följande screeningomgångar. Resultaten visade att risken för intervallcancer klart ökar hos kvinnor som rapporterat bröstsymtom. Kvinnor som vid besöket hade konstaterats ha bröstknölar hade en ökad dödlighet i bröstcancer och en högre sannolikhet att drabbas av intervallcancer; sambandet konstaterades också för en intervallperiod på två år. Resultaten gör att man kan utveckla programmet så att man för kvinnor med symtom mer systematiskt erbjuder kontrollundersökningar och tillräcklig uppföljning. Man måste också öka kunskapen om symtom.

I fråga om felaktiga positiva mammografiresultat vid bröstcancerscreening undersökte man resultatens sannolikhet vid regelbunden (med två års intervaller) screening av personer i åldrarna 50–69. Sannolikheten av felaktiga resultat var ungefär 16 procent. På sannolikheten inverkade tidigare felaktiga positiva resultat, oregelbundet deltagande och metoderna för radiologisk läsning – exempelvis enligt vilka kriterier mammografierna inkluderas i den totala läsningen. Livstidssannolikheten av felaktiga positiva mammografiresultat varierade rätt mycket mellan sjukvårdsdistrikt; variationsvidden var 7–27 procent. På basis av resultaten kunde man rekommendera en gemensam läsning innan varje beslut om en kontrollkallelse samt att kvalitetskontrollen ska effektiveras i samarbete med screeningcentrum.

Screening för livmoderhalscancer. Det finns mycket få bevis om den optimala åldern för när screening ska börja. Under verksamhetsåret 2017 färdigställdes Massundersökningsregistrets fall-kontrollstudie om den förebyggande effekten på livmoderhalscancerincidens av papa-prov bland kvinnor under 40 år. Det riksomfattande screeningprogrammet börjar vid 30 års ålder, och i visa kommuner inkallas dessutom personer i 25 års ålder. Det utförs dessutom mycket opportunistisk testning, t.o.m. bland kvinnor under 20 år. Det material som utnyttjades i studien baserade sig på material som hade insamlats ett par år sedan av Institutet för hälsa och välfärds arbetsgrupp för HPV-sjukdomsbördan. Arbetsgruppens material omfattade papa-prov som hade tagits både inom ramen för screeningprogrammet och utanför det. Resultaten visade att testningen av personer under 30 år inte alls minskade incidensen av livmoderhalscancer samt att testningen utanför screeningprogrammet inte hade ytterligare inverkan på studiens åldersgrupper. Hos de personer som testats vid 30–34 års ålder sjönk risken för livmoderhalscancer med ca 30 procent; hos personer som testats vid 35–39 års ålder sjönk den med ca 60 procent. Resultaten överensstämmer med de nuvarande rekommendationerna om god medicinsk praxis gällande riktandet av screening till unga kvinnor. Testning av personer under 25 år ska undvikas. Studiens resultat kan även utnyttjas för att validera kostnads-effektanalyser av screeningprogrammet och övrig testning.

Under året pågick en effektfullhetsstudie om den lämpligaste åldern för att sluta screeningprogrammet samt en bearbetning av uppgifter om papa-prov som utförts inom och utanför screeningprogrammet i alla åldersgrupper. Det material som insamlas kommer att utnyttjas i en analys av fördelarna, nackdelarna och kostnadseffektiviteten hos samtliga papa-prov och därtill hörande cancer- och förstadiebehandlingar.

Screening för tarmcancer. Effekten av det nationella screeningprogrammet för tarmcancer på tarmcancerpatienters överlevnad utreddes genom att analysera patienter som inte hade kallats till screening; man jämförde deras överlevnad under screeningperioden och under perioden före screeningen. Resultatet visade att screeningen hade förbättrat överlevnaden hos män som inte hade kallats till screening med ca 13 procent; motsvarande andel för kvinnor var ca 5 procent. Med beaktande av denna återverkning kunde screeningprogrammets inverkan på dödligheten i tarmcancer jämföras med resultaten från tidigare randomiserade studier (16 % lägre dödlighet efter 10 år).

Om tarmcancerscreening pågår flera undersökningar som analyserar eventuella livsstilsrelaterade urvalsfel. Det utgör en viktig forskningsfråga. Randomiserade screeningstudier har visat att screeningen har minskat dödligheten i tarmcancer, men en liknande minskning har inte observerats för den totala dödlighetens del. Detta kan bero på urvalsfel eller på att screeningdeltagarna övergår till osunda levnadsvanor. I samband med det nationella screeningprogrammet för tarmcancer insamlades under åren 2010 och 2012 livsstilsdata från personer födda år 1951 (som kallades till screening för första gången år 2011). Under år 2017 rapporterade man om sambandet mellan randomiseringen och deltagandet i förfrågan. Enligt resultaten ökade svarsfrekvensen efter kallelse till screening. De svarande hade utvalts också efter kön och utbildning. Dessa faktorer bör beaktas då svaren tolkas. En annan undersökning utredde screeningens inverkan på levnadsvanor. Enligt resultaten förändrades levnadsvanorna hos personer som kallats till och deltagit i screening och personer som inte kallats till screening på liknande sätt under undersökningsperioden. Screeningen inverkade således inte på levnadsvanorna. Det innebär att det inte är motiverat att spekulera kring livsstilsförändringars inverkan på den totala dödligheten.

Finlands randomiserade screeningstudie av prostatacancer (FinRSPC). Screeningstudien FinRSPC (Finnish Randomised Study of Screening for Prostate Cancer) har framgångsrikt genomfört tre screeningomgångar utgående från PSA-prov (prostataspecifikt antigen). Studien har följt ungefär 80 000 män under 20 år.

I de undersökningar som utfördes år 2017 med hjälp av materialet från FinRSPC-studien uppskattade man bl.a. hur screeningen av kontrollgrupper utanför screeningprogrammet inverkade på studiens resultat. Under de fyra fösta åren utförde man ett PSA-prov på endast 18 procent av männen i kontrollgruppen. Efter åtta år steg andelen till 48 procent och efter tolv år till 63 procent. Undersökningen visade att en mycket stor andel av männen i kontrollgruppen hade PSA-testats under en 15 års uppföljning, vilket kan förväntas försvaga screeningens effektfullhet.

I en annan undersökning jämförde man prostatacancerfall som konstaterats vid screening med screeningens inverkan på dödligheten i Finland och Sverige, och analyserade huruvida olika screeningprotokoll kan förklara skillnaderna. Man jämförde PSA-gränsvärdet (3 ng/ml eller 4 ng/ml) och screeningintervallet (2 eller 4 år). På basis av resultaten konstaterade man att antalet prostatacancerfall med dödlig utgång som kunde ha förhindrats i Finland (eller för Sveriges del antalet fall som inte hade observerats) är så obetydlig att skillnaderna i dödligheten mellan länderna inte kan förklaras med olika screeningprotokoll.

Det utfördes också en undersökning där man jämförde prognosfaktorer för dödligheten i prostatacancer; jämförelsen gjordes mellan en screeninggrupp och en kontrollgrupp samt mellan cancerfall som diagnosticerats i samband med och utanför screening. Ett högt PSA-värde vid diagnosticeringstidpunkten och en långt gången cancer är prognosfaktorer för en högre dödlighet i cancer som konstaterats utanför screening, även med beaktande av tidigareläggningen av diagnosen på grund av screeningen.

I en annan undersökning analyserade man förmågan av nya biomarkörer att förutspå högriskcancer hos män som hade genomgått biopsi på grund av ett förhöjt PSA-värde. Undersökningens resultat visade att biomarkörerna förbättrade precisionen i diagnosticeringen av högriskcancer hos män med förhöjt PSA-värde.

Inom ramen för screeningstudien FinRSPC undersökte man också samband mellan prostatacancer och olika läkemedel. En undersökning om PSA-testning och användningen av antiinflammatoriska läkemedel visade att PSA-test för prostatacancer var förknippade med en lägre risk för överdiagnosticering hos män som använder icke-steroida antiinflammatoriska eller antireumatiska läkemedel. Å andra sidan kan screeningens reducerande effekt på dödligheten i prostatacancer vara större hos denna grupp. Denna effekt beror förmodligen på de icke-steroida antiinflammatoriska läkemedlens inverkan. När den interna inflammationen i prostatan dämpas minskas också förhöjningarna av PSA-värdet, vilket ökar precisionen av PSA-testningen. I en annan undersökning uppskattade man på motsvarande sätt vilken inverkan 5-alfa-reduktashämmare, som används för att behandla prostataförstoring, har på resultatet av prostatacancerscreening. Användningen av 5-alfa-reduktashämmare förbättrade inte sannolikheten att upptäcka högriskcancer eller metastaserad cancer och minskade inte heller risken för prostatacancer med dödlig utgång.

Cancerpatienter löper allt större risk att drabbas av ventrombos, och då är också dödsrisken större. Benägenheten att drabbas av trombos kan vara kopplad till hur cancersjukdomar utvecklas och framskrider. I en studie undersöktes överlevnaden hos användare av warfarin, användare av övriga antikoagulansmedel och icke-användare. Risken att dö i prostatacancer var lika för användare av warfarin och användare av övriga antikoagulansmedel. Användningen av warfarin var överhuvudtaget förknippad med en större risk att dö i prostatacancer jämfört med män som inte använde antikoagulansmedel. Den förhöjda risken konstaterades enbart vid kortvarig användning av warfarin i små doser. Att risken är större vid kortvarig användning kan förklaras med en större risk att drabbas av störningar i blodkoaguleringen vid långt gången prostatacancer.

I en annan undersökning analyserades sambandet mellan användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och godartad prostataförstoring. Män som använder antiinflammatoriska läkemedel löper större risk att diagnosticeras med prostataförstoring, bli ordinerad medicinering för godartad prostataförstoring och bli opererad för prostataförstoring. Risksambandet förstärks ju längre man använder antiinflammatoriska läkemedel, och sambandet konstaterades för både receptfria och receptbelagda läkemedel. Man känner inte till mekanismen bakom risksambandet, och mekanismen kan även bero på underliggande sjukdomar. I en ytterligare undersökning om läkemedelsanvändning och prostataförstoring konstaterades inget betydande samband mellan prostataförstoring och giktläkemedel.

Övriga cancertyper. Under verksamhetsåret 2017 publicerades en studie om sambanden mellan serumet pepsinogen-1, som indikerar atrofisk gastrit, sjukdomsspecifik dödlighet i magcancer och förlorade levnadsår. I studien jämförde man risken hos män som deltagit och män som inte deltagit i screeningtest och försökte korrigera resultaten genom urvalsskevhet. Risken att dö i magcancer hade minskat med ungefär 23 procent och antalet förlorade levnadsår var ungefär 39 procent mindre hos screeningdeltagarna jämfört med de som inte deltagit. Ur samma material publicerades också en uppföljningsstudie om sambandet mellan infektionen Helicobacter pylori och cancer i matstrupen. Män som drabbats av infektionen hade ca 70 procent mindre risk att insjukna i matstrupcancer.