Rådgivningstjänster, rehabilitering och kamratstöd

Rådgivningstjänster

Rådgivningsskötarna erbjuder också ärftlighetsrådgivning. Tjänsten är avgiftsfri.

Den nationella rådgivningstjänsten kontaktades nästan 6 650 gånger under verksamhetsåret 2019. Antalet kontakter som kom via chatten och e-post ökade jämfört med tidigare år. Den andra realtidschatten, som hade öppnats 2018, ökade antalet webbdiskussioner.

Smärtlinjen för cancerpatienter

Smärtlinjen är en telefontjänst som stöder behandlingen av cancersmärta och som upprätthålls av Smärtkliniken vid HUCS och Cancerorganisationerna. Smärtlinjen erbjuder riksomfattande telefonrådgivning om cancersmärta för patienter, anhöriga och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Frågorna besvaras av sjukskötare som specialiserat sig på smärtbehandling och som vid behov kan konsultera smärtspecialister. Under året kontaktades smärtlinjen av olika orsaker, t.ex. okontrollerbar smärta, otillräcklig smärtlindring, problem med medicinering och bristande kunskaper om vem man ska kontakta vid otillräcklig smärtlindring.

Rådgivning om sociala förmåner

Som en del av den nationella rådgivningstjänsten upprätthålls en avgiftsfri telefonlinje för förmånsrådgivning där cancerpatienter kan få svar på utkomst- och förmånsfrågor. Tjänsten levereras av Birkalands cancerförening och på telefontjänsten arbetar legitimerade socialarbetare som arbetar inom hälsovårdssocialt arbete. I de samtal som kom in under året efterlystes information förutom om utkomst även om den insjuknades sociala trygghet i vidare bemärkelse. Många av de som ringde till telefontjänsten under året var i synnerhet oroade över utkomstfrågor, men under ett samtal kunde man gå igenom flera ämneshelheter, t.ex. frågor som gäller anställningsförhållanden eller patientens rättigheter.

I höstas besökte socialarbetarna och rådgivningsskötaren från förmånsrådgivningen Köpenhamn för att bekanta sig med det arbete som utförs av socialarbetarna och rådgivningstjänsten vid Cancerföreningen i Danmark. Marie Lawaez, Cancerföreningen i Danmarks rådgivningsdirektör, organiserade mötet i november 2019. Under besöket bekantade man sig med verksamheten inom rådgivningstjänsterna i Danmark och Finland, betydelsen av socialt arbete och laghjälp i patientrådgivningen och de nya lösningar för sociala medier som Danmark utvecklat.

Ärftlighetsrådgivning

Cancerorganisationerna erbjuder ärftlighetsrådgivning i syfte att hjälpa människor som är oroade över sin benägenhet för cancer att utvärdera behovet av fortsatta undersökningar. Alla som har frågor om sin egen, sin makes eller makas eller sina barns benägenhet för cancer kan kontakta sin regionala cancerförening eller den avgiftsfria ärftlighetsrådgivningen inom den nationella rådgivningstjänsten. Hos Cancerorganisationerna finns det specialutbildade sjukskötare som ger ärftlighetsrådgivning och som besvarar allmänna frågor om ärftligheten av cancer. En läkare som specialiserat sig på ärftligheten av cancer utvärderar behovet av fortsatta undersökningar för samtliga alla medlemsorganisationers och den riksomfattande rådgivningstjänstens ärftlighetsklienter. Under verksamhetsåret 2019 kontaktades ärftlighetsrådgivningen av 100 personer (fyra män och 96 kvinnor). Av dessa kontaktade 31 personer den nationella rådgivningen. Av alla som kontaktat ärftlighetsrådgivningen fick 43 personer remiss till specialiserad sjukvård.

Övrig verksamhet

Projekt. Dövas servicestiftelse startade Passi-programmet år 2018. Programmet erbjuder insjuknade personer och deras närstående samt yrkesutbildade personer information på teckenspråk i form av föreläsningar, kurser, kamratstöd och informationsmaterial. Under verksamhetsåret 2019 omfattade samarbetet med Dövas servicestiftelse cancerföreläsningar som hölls av rådgivningstjänsten och som översattes till teckenspråk. Föreläsningar för allmänheten ordnades på sex orter: Vanda, Helsingfors, Borgå, Kervo, Jyväskylä och Åbo. Deltagandet på olika orter var mycket stort och föreläsningarna fick ett gott mottagande. Passi-programmet inspirerade Dövas servicestiftelse och Cancerföreningen i Finland att lansera en stödpersonsutbildning för döva personer.

Nordiskt möte för rådgivningsskötare. Nordic Cancer Counselling Meeting, mötet för nordiska rådgivningsskötare, ordnades i Helsingfors den 16 januari 2019. Utöver Finland deltog fem andra cancerföreningar från Danmark, Sverige, Norge, Island och Färöarna. Under mötet bekantade man sig med deltagarländernas praxis, verksamhet och utmaningar som rådgivningsskötarna i olika länder har mött i sitt arbete. Man diskuterade också vikten av nordiska rådgivningsskötare och internationellt samarbete när man utvecklar rådgivningstjänster för cancerpatienter och deras närstående. I oktober 2019 publicerades en text om mötet i form av ett nyhetsbrev från det internationella nätverket ICISG (International Cancer Information Service Group).

Deltagande i internationell utbildning. Rådgivningsskötaren från den nationella rådgivningen sökte och valdes till en kurs som arrangerades av European School of Oncology (ESO): 12th ESO-EONS (European Oncology Nursing Society) Masterclass in Oncology Nursing. Kursdeltagarna kom från olika håll i Europa och en från USA. Kursen ordnades delvis i samband med cancerläkarkursen ESO-ESMO Masterclass in Clinical Oncology nära Berlin (Nauen) 23–28.3.2019.

Samarbete med yrkeshögskolor. Chefen för rådgivningstjänsterna höll 16 föreläsningar om cancervård, Cancerföreningens verksamhet och rådgivningstjänsterna vid olika yrkeshögskolor i huvudstadsregionen. Rådgivningstjänsten höll också en föreläsning för internationella sjukskötargrupper vid yrkeshögskolan Metropolia. I samarbete med Metropolia har man sedan 2016 också ordnat besök till Cancerorganisationerna för cancersjukskötarstuderande. Under året besöktes Cancerorganisationerna av studerande från Nederländerna (Rotterdam University of Applied Sciences); besökets teman gällde cancer och cancervård i Finland, Cancerorganisationernas verksamhet och den nationella rådgivningstjänsten.

Studeranden i yrkesexamen i massage från yrkesinstitutet Live gjorde tillsammans med sin lärare ett studiebesök till Cancerföreningen i Finland. Besöket hänförde sig till en studiemodul om förebyggande av folksjukdomar i massörens arbete, inom ramen för vilken man sätter sig in i centrala folksjukdomar och deras riskfaktorer, förebyggande, levnadsvanor samt frågor som ska beaktas i fråga om cancerpatienters massage.

Medarbetare från den nationella rådgivningstjänsten deltog i onkologidagarna i Uleåborg, där rådgivningstjänsten hade en monter. Genom att delta i onkologidagarna strävade man efter att bilda nätverk med de sjukhus och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som håller på med behandling och uppföljning av cancer. Målet är att etablera Cancerorganisationerna som en naturlig del av vårdkedjan så att Cancerorganisationerna fungerar som en samarbetspartner till vårdsystemet och bidrar på så sätt till patientens vård och rehabilitering. Syftet har varit att öka samarbetet och arbetsfördelningen mellan Cancerorganisationerna och den offentliga sektorn för att hjälpa cancerpatienter och närstående.

Rådgivningstjänsten fick också inbjudan till ett utbildningsevenemang om samarbetet inom god vård i livets slutskede för äldre människor, som ordnades av Villa Glims på Esbo sjukhus.

FICAN. Under verksamhetsåret 2019 fortsatte samarbetet med anknytning till de regionala cancercentren som har att göra med cancerförebyggande, psykosocialt stöd och rehabiliteringsstöd. Vid rådgivningstjänsten fokuserade man på att identifiera behovet av psykosocialt stöd och anteckna olika hjälpmetoder som Cancerorganisationerna erbjuder i olika faser av patientens stig.

Rehabilitering. Rådgivningstjänsten organiserade två riksomfattande BRCA-kurser i öppen rehabilitering under samordning av en ärftlighetsläkare. En BRCA-öppenkurs för insjuknade ordnades våren 2019 och en BRCA-öppenkurs för friska på hösten.

Utbildning. Rådgivningstjänsten och Sjukskötarförbundets utbildnings- och förlagsbolag Fioca har redan under flera år ordnat ett cancerseminarium för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som i sitt dagliga arbete möter cancerpatienter och deras närstående. År 2019 var det dags för det sjätte seminariet, som ordnades i Helsingfors. Årets tema var sällsynta cancersjukdomar.

Rådgivningsskötarna deltog under året i cancerutbildning för att uppdatera sina kunskaper och bilda nätverk med yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar med cancerbehandling.

Helsingfors biobank/HNS. De temamånadsinfomöten som inleddes 2018 med Helsingfors biobank fortsatte också 2019. Infomötena ordnades vid HNS olika verksamhetsställen. Medarbetare från Cancerorganisationernas rådgivningstjänst deltog i mötena genom att ha en monter, sprida information om Cancerorganisationernas verksamhet och bilda nätverk med olika enheter inom den specialiserade sjukvården.

Ekonomiskt stöd. Cancerföreningen i Finlands sociala kommitté utnyttjar understöd från Cancerstiftelsen för att bevilja stöd till mindre bemedlade cancerpatienter. Ansökningarna som kommer in till Cancerföreningen i Finland bereds i rådgivningstjänsten, varefter sociala kommittén fattar understödsbesluten.

Rehabiliteringsstöd och frivilligverksamhet

Stöd för rehabilitering

Stödet för rehabilitering är det stöd som Cancerorganisationens yrkesutbildade personer erbjuder dem som insjuknat i cancer och deras närstående. Målet med rehabiliteringsstödet och Cancerorganisationernas tjänster och verksamhet är att minska och förebygga de skador som cancer och cancervården orsakar, erbjuda patienter och närstående fysiskt och psykiskt stöd, förbättra deras sociala funktions- och arbetsförmåga samt erbjuda hjälp med att klara sig i det dagliga livet under alla steg av sjukdomen. Ett rehabiliterande arbetssätt och rehabiliteringstjänsterna ska också hjälpa cancerpatienter att klara sig på egen hand, stärka sina resurser och överlevnadsstrategier och aktivt delta i sin egen rehabilitering och i upprätthållandet av god hälsa.

En central rehabiliteringstjänst som Cancerorganisationerna erbjuder är anpassningsträning. Träningen är målinriktad rehabilitering i gruppform som styrs av yrkesutbildade personer. Målet med anpassningsträningen är att ge information om cancer och insjuknande i cancer samt att hjälpa cancerpatienter och deras anhöriga fysiskt, psykiskt och socialt efter varje patients individuella behov. Syftet med verksamheten är att stärka den insjuknade personens och närståendes personliga resurser och möjligheter att klara sig. Cancerorganisationerna ordnade anpassningsträningskurser med stöd från Social- och hälsovårdsministeriet (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral), med egen finansiering eller med finansiering från Folkpensionsanstalten.

Under verksamhetsåret 2019 arrangerades sammanlagt 56 kurser med ministeriets stöd (Social- och hälsoorganisationernas understödscentral). Kurserna var antingen cancerspecifika eller tematiska och funktionella kurser. Det ordnades också kurser för (friska eller insjuknade) personer som bär på en gen som ökar risken för cancer samt för deras närstående. Det fanns kurser för enskilda personer, kurser för par och familjekurser. Drygt hälften av kurserna ordnades som intensivkurser vid rehabiliteringscentrum och resten ordnades som öppna kurser, webbkurser eller kombinationskurser. Det ordnades totalt 35 kurser för enskilda personer, varav tio var riktade enbart till anhöriga. Det ordnades 17 parkurser, fyra familjekurser, tre webbkurser och två kombinationer av dessa. Under året ordnades dessutom en kurs för svenskspråkiga cancerpatienter och deras närstående.

Kurserna lockade till sig sammanlagt 1 065 sökande och i kurserna deltog sammanlagt 699 cancerdrabbade och närstående. Under året samlade man in bedömningsdata med responsblanketter från kurserna; respons kom från 81 procent av deltagarna. Deltagarna gav kurserna ett helhetsbetyg som låg mellan berömlig och utmärkt. Under året samlade man dessutom in uppföljningsdata från några kurser med hjälp av uppföljningsblanketter. Blanketterna skickades ut till deltagarna 3–6 månader efter kursen. Enligt uppföljningsblanketterna hade kurserna hjälpt deltagarna bl.a. att identifiera sina egna resurser och orka bättre i vardagen.

Arbetet med att utveckla rehabiliteringen utförs aktivt internt vid Cancerorganisationerna och i nära samarbete med de organisationer som huvudsakligen finansierar cancerrehabilitering (FPA och Social- och hälsoorganisationernas understödscentral), med de regionala cancercentren (FICAN) samt med andra organisationer som erbjuder och utvecklar rehabiliterande verksamhet. År 2019 låg tyngdpunkten i utvecklingen på distansbaserade rehabiliteringskurser, stödjande av kursdeltagarnas individuella mål och klientsegmentering. Till följd av detta färdigställdes klientprofiler och beskrivningar av klienternas stöd- och tjänstebehov med hjälp av tjänstedesign.

Den distansbaserade anpassningsträningen utvecklades som en del av projektet Etäsope (2018–2020), som samordnas av Invalidförbundet och finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral. Utvecklandet av stödet för kursdeltagarnas individuella mål fortsatte genom att man fogade Spiral-spelet, som Stiftelsen för rehabilitering skapat och som är avsett för uppställande av mål, till kursverksamheten. Under året utarbetade man ett frågeformulär för motiverings- och utvärderingsverktyget Living Skills. Målet med formuläret är att hjälpa kursdeltagarna att identifiera och beskriva faktorer som belastar deras situation, hälsa och välbefinnande samt deras egna personliga resurser och att fastställa personliga förändringsmål och bedöma hur målen uppnås. Verktyget ska provköras under 2020.

Cancerorganisationerna verkar aktivt i organisationernas nätverk för rehabilitering, i det rehabiliteringsnätverk som samordnas av Finlands social och hälsa rf, i Organisationernas nätverk för anpassningsträning samt i nätverket för öppen rehabilitering som samordnas av Osteoporosförbundet i Finland och i dess utvecklingsgrupp. Den allmänna jämförelsen av anpassningsträningen fortsatte i samarbete med Stiftelsen för rehabilitering, Hjärtförbundet, Allergi-, hud- och astmaförbundet samt Psoriasisförbundet. Cancerorganisationernas representant var dessutom verksam i en samarbets- och utvecklingsgrupp mellan FPA, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och några andra organisationer. Genom att bilda nätverk mellan organisationer strävar man efter att påverka rehabiliteringens ställning nationellt, förbättra tillgången till rehabilitering, utveckla rehabiliteringen samt bedöma och visa rehabiliteringens fördelar och effekter.

När det gäller stödet för rehabilitering utökade man materialet på webbplatsen FICAN – Patientstigen med rekommendationer om hur rehabiliteringsstödet och rehabiliteringen i anslutning till cancer ska utvecklas inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Det årliga rehabiliteringsseminariet ordnades i Helsingfors i november. Seminariet var en intern utbildning för yrkesutbildade personer inom Cancerorganisationerna, där tyngdpunkten låg på kursdeltagarnas stödbehov och stödjandet av deras individuella mål. I seminariet deltog sammanlagt 42 experter från de regionala cancerföreningarna och de nationella patientorganisationerna.

Frivilligverksamhet

Syftet med Cancerorganisationernas frivilligverksamhet är att erbjuda stöd och aktiviteter till alla som drabbats av cancer. Vi erbjuder våra frivilligarbetare betydelsefulla sysslor och metoder för att göra gott. Cancerorganisationernas frivilliga stöder insjuknade och deras närstående i alla skeden av sjukdomen. Inom Cancerorganisationerna arbetar totalt 4 400 volontärer i olika uppgifter. Frivilligarbetarna är en viktig resurs för Cancerorganisationerna. Under de kommande åren vill man systematiskt satsa på frivilligverksamheten, på utvecklingen av olika former och uppgifter inom frivilligverksamheten samt på interna processer och handlingsmodeller. Under 2019 deltog uppskattningsvis 900 nya frivilliga i Cancerorganisationernas verksamhet bl.a. i medlemsorganisationernas förtroendeuppdrag, som stödpersoner, som grupp- eller klubbhandledare, som aktiva inom medlemsorganisationernas lokalavdelningar, som talkodeltagare och som evenemangsbiträden i medlemsföreningarnas olika evenemang.

För Cancerorganisationernas volontärer genomfördes för andra gången en nationell enkät. 673 volontärer svarade på enkäten. Genom enkäten fick man information om genomförandet av frivilligverksamheten och om utvecklingsbehoven i fråga om verksamheten på nationell nivå. Medlemsföreningarna fick tillgång till föreningsvisa rapporter om enkätens resultat för att kunna utveckla sin egen frivilligverksamhet. Ett register som beskriver frivilligverksamheten utvecklades och infördes i kundhanteringssystemet Järkkäri.

Under verksamhetsåret fortsatte man att utveckla frivilligverksamheten på ett systematiskt och mer omfattande sätt än tidigare år. Man förbättrade verksamhetens strukturer, processer och kvalitet. Som ett resultat av det gemensamma utvecklingsarbetet färdigställdes gemensamma verksamhetsprinciper för Cancerorganisationernas frivilligverksamhet. Principerna innehåller bl.a. en processbeskrivning av frivilligverksamheten, anvisningar och en ”frivilligstig”, dvs. hur man kan komma med och arbeta med olika volontäruppgifter inom Cancerorganisationerna. Som en del av processen utarbetades nya avtalsmallar för frivilligverksamheten, erfarenhetsexpertverksamheten och stödpersonsverksamheten.

Utvecklingsgruppen för frivilligverksamheten var aktiv och sammanträdde fem gånger under året. Gruppen består av representanter för Birkalands, Saimens, Norra Savolax och Sydvästra Finlands cancerförening samt representanter för Sylva – föreningen för cancersjuka barn och unga och Cancerföreningen i Finland. Norra Karelens cancerförening kom med i gruppens verksamhet som ny medlem. I de föreningar som hör till utvecklingsgruppen genomfördes olika utvecklingsprojekt och pilotprojekt under året. Projektens erfarenheter och god praxis presenterades och delades ut till andra föreningar vid gruppens möten och vid verksamhetsledarmöten samt vid månatliga distansmorgonkaffestunder för medarbetare vid de föreningar som arbetar med volontärer.

Cancerorganisationernas frivilligarbetarnas kunskaper stärktes genom ledarskapsutbildningar. Syftet med utbildningarna är att precisera och stärka frivilligverksamheten vid Cancerorganisationerna, stödja organiseringen av medlemsföreningarnas frivilligverksamhet samt ge verktyg för verksamhetens samordning och genomförande. I utbildningarna deltog 41 medarbetare från tolv regionala cancerföreningar och nationella patientorganisationer. Fram till utgången av 2019 hade 80 medlemsorganisationers medarbetare gått ledarutbildningen. Under verksamhetsåret fortsatte man också med de månatliga distansmorgonkaffestunderna för volontärer.

Cancerorganisationerna är medlem i Samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL:s arbetsgrupp Patient Support Working Group och var ansvarig arrangör för arbetsgruppens möte i Helsingfors i maj 2019. I egenskap av ECL-medlem deltog Cancerorganisationerna i utarbetandet av anvisningar för frivilligverksamheten vid europeiska cancerföreningar.

Cancerföreningen i Finland samarbetar med föreningen för rysktalande i Finland, Suomen Venäjänkielisten keskusjärjestö ry, inom ramen för projektet Hyvinvointia yhteisvoimin (Välfärd genom samarbete). Som en del av samarbetet inledde man tillsammans med den regionala cancerföreningen diskussionsgrupper för ryskspråkiga personer vid kliniken för cancersjukdomar i Mejlans.

Stödpersonsverksamheten är en viktig form av frivilligverksamhet vid Cancerorganisationerna. Syftet med verksamheten är att främja cancerpatienters och närståendes välmående och återhämtning från de utmaningar som sjukdomen medför. Stödpersonsverksamheten omfattar både kamratstödjare och stödpersoner inom vården i livets slutskede. Hösten 2019 inrättades på nytt en utvecklingsgrupp för stödpersonsverksamheten. Gruppen består av de anställda vid tio olika medlemsföreningar som samordnar och utvecklar verksamheten. Gruppens mål är att granska och utveckla Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet på nationell nivå. Utvecklandet och beredningen av verksamheten i form av en grupp främjar enhetlighet, engagemang och framför allt jämlik tillgång till Cancerorganisationernas stödtjänster för dem som insjuknat i cancer.

Uppföljningsinformation om hur stödpersonsverksamheten har genomförts har samlats in sedan 2016. Under 2019 utvecklades rapporteringen och statistikföringen av stödpersonsverksamheten så att den fungerar bättre och är tillförlitligare. Under verksamhetsåret deltog 1 074 personer i Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet, varav 584 hade fått grundläggande utbildning i kamratstödsverksamhet, 295 hade fått tilläggsutbildning för vård i livets slutskede och 195 hade fått grupphandledningsutbildning. Under året ordnades grundläggande utbildning i stödpersonsverksamhet vid regionala cancerföreningar och patientorganisationer på olika håll i Finland. 128 personer deltog i utbildningen för stödpersoner inom vården i livets slutskede och 273 deltog i utbildningen för kamratstödjare. Under året ordnades tre utbildningar för handledare av kamratstödsgrupper och två utbildarutbildningar för Cancerorganisationernas medarbetare. För stödpersoner ordnades också verksamhetsstyrda möten och utbildningar på olika håll i Finland, där stödpersonerna fick kraft att orka och stöd för att jobba vid sidan av insjuknade eller närstående.

Stödpersonerna erbjöd stöd till sammanlagt ca 8 500 personer. Totalt ordnades omkring 10 500 möten med stödpersoner: ca 1 000 möten ordnades hemma hos patienter, 3 300 i sjukhus och på avdelningar, 3 400 per telefon och 360 via e-post. Dessutom ordnades möten i sjukhus, servicehus och föreningsutrymmen, vid evenemang och i lämpliga offentliga lokaler. Alla möten med stödpersoner kan tills vidare inte rapporteras.

Det ordnades totalt 139 olika kamratstödsgrupper som leddes av stödpersoner. I grupperna deltog ca 8 200 personer. Stödpersonerna deltar också i olika offentliga evenemang, anpassningsträningskurser och andra möten som ordnas av föreningar. Inom vården i livets slutskede genomfördes stödpersonsverksamheten lokalt i samarbete med sjukvårdsdistrikt, avdelningar, servicehem, hemvården eller församlingen.

Under året uppdaterades och förnyades delvis grundutbildningsmaterialet för stödpersonsverksamheten. Utöver det grundläggande materialet färdigställdes också utbildningsmaterial för kompletterande utbildning. För stödpersoner utvecklades en verksamhetsstyrningsmodell som pilottestades vid olika medlemsföreningar. Meningen är att modellen ska stödja och styra medarbetarna mot en mer systematisk verksamhetsstyrning av stödpersoner.

Cancerorganisationernas stödpersonsverksamhet presenterades också för Estlands cancerförening. Till stöd för påverkansarbetet i fråga om stödpersonsverksamheten utarbetades rekommendationer om stödpersonsverksamheten för webbplatsen FICAN – patientstigen. Rekommendationerna riktar sig till beslutsfattare och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och deras mål är att stödja utvecklandet av den offentliga hälso- och sjukvårdens stödtjänster och vårdkedjor för patienter och närstående.

Cancerorganisationerna deltog i en riksomfattande utvecklingsarbetsgrupp för sjukhusvolontärer, som arbetar för att vidareutveckla frivilligarbetet och stödpersonsverksamheten i sjukhus. Utvecklingen av TOIVO-utbildningen fortsatte genom att man gjorde en webbversion av utbildningen under våren 2019. Nya projekt inom OLKA-nätverket startade på olika håll i Finland. Cancerföreningen i Finland stödde samarbetet mellan lokala cancerföreningar och OLKA-projekt och deltog i ordnandet och genomförandet av det årliga riksomfattande sommarseminariet för sjukhusvolontärer.

Erfarenhetsexperter. I slutet av 2019 hade Cancerorganisationerna sammanlagt 28 erfarenhetsexperter som utbildats av Cancerorganisationerna och nätverket för erfarenhetsexperter. Erfarenhetsexperter är personer med utmanande livserfarenhet, personer med cancer, personer som haft cancer eller deras närstående som delar sina erfarenheter. En erfarenhetsexpert har till uppgift att öka förståelsen och kunskapen hos olika branschers yrkesutbildade personer och studerande samt hos den stora allmänheten. Deras erfarenheter utnyttjas för att utveckla verksamhet och tjänster.

Under 2019 utbildades nya erfarenhetsexperter i Tavastehus i samarbete med tre andra organisationer. Cancerorganisationerna har varit med om att utveckla och genomföra reformen av den grundläggande utbildningen för erfarenhetsexperter, som ges av nätverket för erfarenhetsexperter. Cancerorganisationerna deltar aktivt i nätverkets verksamhet; nätverket utvecklar såväl den riksomfattande erfarenhetsexpertverksamheten som Cancerorganisationernas motsvarande verksamhet. En handbok för Cancerorganisationernas verksamhet i fråga om erfarenhetsexperter blev klar i augusti 2019.